Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyriska dikter - Natten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag prisar natten, ty hon porten spränger
Till högre rymder med sin elfenhand.
Igenom den till jorden himlen tränger
Med sina englar, ljus och blomsterland.
När böljan lägger hop sitt blåa öga,
Nedstiga andar till oss från det höga.
Den trötta mödans staf då blifver bruten,
På lefnadsstigen skjuta blommor opp.
Ur nattens urna lugnets flod är gjuten
Och kärlek famnas af ett högre hopp.
Den stilla saknaden i rymden ilar,
Vid aftonrodna’ns bröst sin smärta hvilar.
Och sömnen stiger från sitt tysta läger
Hit ned till oss i silfvermantlad glans.
Han på sin vigtskål våra plågor väger
Och vågen höjs af milda drömmars dans.
På nytt för oss den dystra jorden blommar
Och öfver allt är salighet och sommar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
