Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Den nyare tidens bygnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
San Spirito äfvensom Palazzo Pitti, hvilket blef ett mönster
af firenzisk palatsstil. Vid detta bygnadsverk använde han för
första gången rustiken såsom ett konstnärligt medel. Andra sköna
bygnadsverk från denna tid äro i Firenze palatsen Strozzi,
berömdt genom det härliga kransgesimset, Gondi, Gundagni,
Riccardi och Rucellai (26). På det sist nämda försökte en af
tidens yppersta mästare, Leo Battista Alberti, för första gången
att förbinda rustiken med pilasterställningar. Roma eger uti sitt
mindre och större Palazzo di Venezia väldiga bygnadsverk
från detta tidhvarf och i den stora, ännu ofulländade gården
till det senare det första exemplet af en efter mönstret af
Colosseum genomförd pelarbygnad. I öfre Italien är den af marmor
utförda praktfnsnden till Certosa vid Pavia ett af de mest
lysande profven pä en slösande yppig utsmyckning.
I Venezia utbildade sig pnlatsbygnaden med stor glans och
rikedom, med marmorfasader och skönt indelade fönster. Exempel
derpå äro Palazzo Vendramin-Calergi, Dogepalatsets
gård med dess jättetrappa med flere.
Andra tidhvarfvet: högrenässansen (1500–1560) och
senrenässansen (1560–1600).
1) Italien.
Så länge den nya bygnadsstilen hade sitt hufvudsäte i
Firenze, bibehöll han sia fria öfvergångskarnkter, som uppstått genom
sammansmältningen af antikens och medeltidens former. Omkring
år 1500 ombytte han emellertid skådeplats, och dermed
undergick ock hans öde en anmärkningsvärd förändring. Den
konstälskande påfven Julius II kallade den nya tidens största mästare
till sitt hof, och från den stunden blef Roma konstens medelpunkt.
Under en tidrymd af tjugu år uppstod en ny perikleisk epok,
derunder alla konstens grenar samverkade i harmonisk förening
till frambringande af högst betydelsefulla och oförgängligt sköna
arbeten. Mera än någonsin firade nu den italienska smaken för
ädla, fria, skönt anordnade rum sin högsta triumf. Renässansen
frambragte nu ock uti en mängd verldsliga bygnader sina
förnämsta verk.
Bramante, hvars egentliga namn var Donato Lazzari från
Urbino (1444–1514), var grundläggare till den romerska skolan.
Hans förnämsta verk i profanbyggandet är Cancellerians palats
med dess vida kolonngård. Äfven ombygnaden af San Pietro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
