Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord S - Syner...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476 SYNER. -»YRIEN.
kring, fattat uppbräm»nas på altaret, och
köttet föntäras af prasterna på heligt
run», 3 NI. 7: m f. Vid den spetelskas
skuldoffer föralcomm»»o särskilda ceremo-
nier n»adl blodet, 3 NI. 54: 14, 25.
Slutligen on»nämnas i 3 NI. 5: m f.
några offer, som kanske på samma gång
homo karaktaran af syndoffen och af
skuldoffen; de voro af tranne slag:
m) on» någon på uppfondran vid ad
till vittnesmål iclca vittnat on» hvad Iman
satt ellen hört, 5: 5
2) om någon ovetande kommit vid
något orent, 5: 2, 3;
3) om någoms svunit i lättsinna, 5: 4.
1 dessa fall van, om dan felande
insåg och bekände sin försaalsa, föra-
sknifvet ett offer af tacka ellen get
(ellen, i fall af fattigdom, dufvon allan
fint mjöl, 7, m m), hvilket offer tydligen
kallas syndoffer i v. 6, mm, men dan-
jemimte i v. 6, 7 äfven benän»nes skuld-
offer enligt ab. -
- Oaktadt den slägtskap som både
hän och i 3 NI. 7: 7 än antydd mellan
de båda offenartar~, synes nog klart
af de speciella bestäm»»m»»alsarna för byar-
dana, att de skilda sig i något väsent-
ligt. Det gaf» tillochn»ed fall, då offer
af båda slagen voro förasknifna, se t. ex.
3 NI. 54: 12 f., 19, 22, 24 f.; 4 NI. 6:
f. Da för syndoffret särslcildt ut-
n»ämkanda ceren»oniamna förekommo ej
vid skuldoffnet; den ersättning somn lem-
nades vid vissa skuldoffer, fans ej vid
syndoffren; offandjmsnens artar voro vid
syndoffmen vida nȌngfaldigara; och slut-
ligen voro alla skuldoffmen af spaciel
beskaffenhet, i n»otsats till m»»ånga af
syndoffnan. Man försöken att bastäm»»m»»a
grundåtskilnaden n»allan da båda offer-
arterna sålunda, att syndoifret m»»ana
slculla afsa synden såsom syndig beskaf-
fenhet eller såsom skuld, såson» an »Icilja-
vägg mellan umanniskan och Gud, till
byar» nadslåenda an försoning var af
nöden, hvanamot skuldoffnet allan öfven-
tnädelsaoffnat mena skulle afse synden
sasom ofvemtmädelse, såsom» an kränkning
af Guds allan nästans rättigheter, hvil-
kan knäfde godegörelse. Och iden ny-
testamantliga motsvanigheten till offren»
förebilder visan man, huru Kristus, sa-
som »gjord till synd», a Kon. 5: 21,
vonden till förbannelse, Gal. 3~ 53,
vandt det evigt gällande syndoffret, El).
50: 12, det »Guds lam, som bomttagar
varldens synd», Jh. 5: 29, hvanemot
han såsom skuldoffer, Es. 53: mo, gaf
båda Gud och manniskan åter allt hvad
syndafallet fönvenkat, »och an femtedel
dartill>. »Af manniskan i Kristus har
båda Gud och manniska fått igen mera
än hvad dem var frånröfvadt. Allt är
det af Gud, det är sant; dock är det
från n»anniskan i Kristus, och det till
följd af öfventnädalsen, som Gud efter
sitt underbara rådslut får mera tillbaka
än det synden hade röfvat ifrån honom.
Här gäller det, att dar synden öfvan-
flödade, dan öfvemflödada nåden mycket
m»era (Ro. 5: 20).» (Sa A. Jukes,
Law of the offenings, p. 141, 176.)
Syner, se Drömmar; Profeter,
sid. 376.
Syntyke, se Evodia.
Syrakusa, am» stor och berömd gre-
kisk stad på Siciliens östra kust, der
Paulus på resan till Rom stannade
tre dagar, Ap. 28: 52. Grundlagd af
dorien omkr. 730 f. Kl. på dan strax
utanför kusten belägna ön Ortygia, ut-
bredda dan sig snart äfvan på fasta
landet och hade i femte seklet f. K.
ett omfång af 3 sv. mil med 1,200,000
mnv. och bestod, utom förstäderna, af 5
hufvuddelan inom särskilda murar. Sta-
den van utmärkt för en uppdnifvan konst-
flit och en vidsträckt handel, undenlättad
genomn två förträffliga hamnar. Synakusa,
som»» en tid van Siciliens m»»ägtigaste och
största stad, intogs af nomanne efter an
2-årig belägring, 212 f. Kl. Det nu-
varande Siragossa med omkr. 20,000
mv. än blott en skugga af det forna
Syrakusa.
Synen står nästan öfvenallt i G. T.
sasom»» öfvensättning af det ab. Arain-
Ordet Synen, som antingen än en för-
kortuing af Assynian allan en nybild-
ning af Sur allan Zon (Tymus), van för
de gamla att ord af obestämd, vaxlande
betydelse. 1 vidsträcktare mening an-
vändas det om hela landet längs Medel-
l»afvats östra kust ända till Evfmat och
tillochmed omfattande Masopotamnian;
an inskränktama mening åter förstod
man med Synen landet mellan Fanicien
söder och berget Tavnus i norr, mellan
hafvat i vasten ud» Palmyraöknen i öster,
och så förstår n»am» det vanligen, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
