Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord S - Slagt...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456 SLAGT. »MvRNA.
Slagt. Haroslagt var under öken- annat än qvinnosysslor, eller ock: en
vandringen vid lifsstraff förbjuden, 3 sstafkarl», >en som» på krycka går».
NI. 17: 3 f., man tillät» i Klanaan, åt- Slög, Ja. 10: 9’ skicklig.
Ininstone för dem som bodde långt ifrån Slöja, se Doket, Kläder.
helgedomen, 5 NI. 12: 15, 2!. Smaragd, se Adelstenar.
Slunga, se Krig, sid. 254. Smeder och deras handtaring om-
- Slacketyg (machtå), brickor hö- talas ofta i bibeln. 1 m M. 4~ 22 näm-
rande till ljusstaken i helgedomen, 2 nes Tubalkain såsom den förste sme-
NI. 25: 38; 4 NI. 4: 9. 1 2 Kr. 4: 22 den. Smadarna brukade i sitt yrke,
(Sv. #släckatyg») afses med samma ord fordom så väl som nu, en mängd red-
machtå de till rökvarket hörande kol- »kap såsom städ och ham»mare, Es. 41:
pannor eller fyrfat. Sa Rökpanna. 7, tång, Es. 6: 6, majsel eller graf-
Slägtregister. Aldrig fans det att stickel, 2 NI. 32: 4, biåsbälg, Jer. 6:
folk, mera angeläget att förvara sina 29, smältdagel, Or. 17: 3, och smält-
offentliga namurullor och slägtragister ugn, Ha. 22: m8. De förstodo att
än abreerna, ty på dam berodde stam- gjuta, 2 NI. 25: m2; 26: 37, löda, Es.
marnas åtskiljande, agandarätten till 4!: 7, polara, 1 Kl. 7: ~5, hamra ut
jordlottarna samt rättighaten till de för- matallan till tunt black, 4 NI. 16: 39,
nämsta ambatana, m Kr. 5: m, 17; 9: såsom guldet till förgyllning, hvilken
1; Esr. 2: 62. Vi finna i G. T. an bestod i beläggning med tunna guld-
sådan slägttafla utförd och bevarad för blad; så t. ax. om afgudabildernas för-
m»ar än 3,500 år, m Kr. 1; ~ ~. Dessa gyllning i Es. 4o: I9~ 46: 6. Allt af-
register skulle också isynnerhet tjena ter de olika metallarna läsa vi om jeru-
som bevis darpå att Jesus af Nazaret smedar, Es. 44: 12, kopparsmeder,
var född efter profatian af Abrahams Kl. 7: 14, guld- och silfversmeder, Do.
säd och laglig arfvinga till Davids tron, 17: 4; Ap. 19: 24. Jfr m Kr. 22: 15
Ln. 1: 32; 2 Tim. ~: 8; Eb. 7: 14. f. Att föra bort ur ett kufvadt land
Evangelisterna gifva oss Kristi staroträd dess matallarbatara, särskildt vapansma-
för an tid af 4,000 år. De två listorna derna, nämnas såsom en kraftåtgärd af
Mat. 1 och Lo. 3 skilja sig i åtskil- segervinnarne i 2 K. 24: 14 f.; Ja. 24:
ligt från hvarandra; man vill förklara 1; 29: ~ 1 5. 13: 19 f.
det så, att dan förra meddelar Josef» 1 Es. 44: 12 skildras lifligt smedens
slägtragister, den senare Marias. Da möda, der han arbetar för att göra sig
två linierna utgå från Davids söner, an gud, hur »han smider jernet till
Salomo och Natan; de mötas i Salatial verktyg vid koleld och formar det med
och slutligen i Kristus. Josef var Jesu släggor och arbetar darpå med sin starka
laglige fader och i slägtförbindalse med arm, och han blir hungrig och kraftlös,
Maria, så att Massias var en afkomling har intet vatten att dricka och försmäg-
af David både efter lagan och efter tar»; och i Es. 41: 7 framträda både
köttet. Skiljaktighatarna mellan de båda bildhuggara, guldsmed, glatthamrare och
slägtragistren söker man förlika genom grofsmad och hjalpas åt för att få sin
hänvisning till vissa judiska lagar rö- gudabild i ordning, »så att den ej skall
rande äktenskap o. d. Se Sealtiel. Jfr vackla».
Malm till Sak. 12: 14 och Lo. 3: 23, Sniyrna, an berömd handelsstad
38. Judarnas slägtregister, hvilka an- Jonian på Mindre Asiens vestra kust
ligt Josefi intyg voro noggrant förda vid floden Males’ utlopp i Egaiska baf-
ända till hans tid, försvunno med fol- vet, omkr. 5 mil ny. om Efesus. Den
kats upphörande som an nation, och är förstörde» af lydierna omnkr. 6oo f. Kl.
det således omöjligt för någon att nu och låg sedan öde ända till Alexander»
bevisa sig vara Massias, Davids son. tid, hvarefter dan åtar uppbyggda» nå-
Utan .rlägtregister var Melkizedek, Eb. got söder om den gamla platsen ocia
7: 3, se sid. 292. blomstrade nu upp till stor magt och
Slanda eller ten, att da spinnande betydelse, så att demi under de första
qvinnornas redskap, se Rock. 1 2 5. kejsarne var an af Asiens skönaste och
3: 29 nämnes »den som slända håller», follcrikaste städlar, sedan 133 f. Kl. hö-
antingen: en vanför som ej duger till rande under romnarskt välde. Tidigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
