Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord S - Silpa...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43S SIMaON. -SINA!.
hus. Då folket hörde om denna bragd,
gjorde de generalen Oron till konung,
som tågade emot Simri i Tiraa. Simri
mmppbrända sig sjelf med sitt palats och
blef död efter 7 dagars regering, 929
f. Kl., m 1<. 16: 9 f.
3. Ett folk som nämnes jarota
Elam och Medien, Jer. 25: 25.
Simron, nordkananaisk konunga-
stad, Jos. Im: m, äfvan kallad Simron-
Meron, 12: 20, gafs åt Sebulons stam,
19: 15. Dess läge #är kanske utmärkt
af den nuv. byn Semir~e 1/2 mil n~ om
Akka.
# Simsai, se Rehum.
# Simson, den sista af Donsarebokans
domnare, Manoahs son af Dans stam,
född enligt särskildt Guds löfte af hans
länge ofruktsamma hustru och ifrån
födelsen af sin modar halgad till att
vara en Guds nasir, Do. 13. 1 an tid
då felistaarne i 40 år plågat Israel, upp-
väcktes Simson att med särskilda be-
drifter af en utomordentlig jettakraft
göra dessa Israels fiender skada. Stadd
på väg till Timnata för att taga sig an
felistaisk qvinna som han hade kär,
slet han sönder ett lejon, i hvars as
han sedan fann an bisvärm road ho-
nung. Derom gjorde han en gåta för
felistearna, och då de med hans hustrus
hjalp lyckats lösa dan, dräpta han 30
felistaer och gaf deras kläder åt dem
som gissat gåtan, k. 14. Då nu hans
hustru af sin fader gafs åt en annan,
släppte han 300 räfvar med aldbrän-
dar mellan svansarna i felistaarnas åker-
fält, hvilka till betalning brända upp
både hans hustru och hennes fader.
Då slog han dem väldeligan på ben
och länd, 15: 8, oclm gömde sig i Etams
klyfta i Juda. Utlamnad af Juda-folket
åt felistaerna, slet han söndler sina band,
slog med en åsnakäka m ,ooo felistaer,
15: 14 f., och ropade till Gud i sin
svåra törst, då ur klyftan vid Lehi vat-
ten flöt fram, 15: m8 f. Så gick han
in till en sköka i Gasa, och då feliste-
arne omringade staden oro natten, tog
han stadsportan på axlarna och bar dan
bort ända till nära Habron, 16: m f.
Slutligen föll han i Dalilas nät, lät sig
af henne bindas med båda sensträrmgar,
nysnodda tåg och en väf i hvilken hon
inväft hans hårflätor, men han slet för
Imvarje gång alltsaroman sönder, tills
hon tillslut lockade ur honom hemlig-
heten, att hans styrka låg i det aldrig.
afrakade håret. Hon lät honom somna
på sina knän, afrakade hans hår oclr
lemnuada honom i felisteernas våld, 16:
4 f. Da stungo ut hans ögon, bundo
honom» mned kopparfjattrar och läto bo-.
nom n>ala i fängelset. Efter någon tid,
då hans hår växt, läto (la honom spela
vid an högtid i afguden Dagons tamu-
pal, som var fyldt med tusentals feli-
steer. Då fattade han de två mellersta
pelarne på hvilka templat hvilade,.
bräckte dam, slog hela templat omkull
och bagrof sig sjelf under sina döende
fiender, och de döda som han dödade
sin död, voro flera än de som han
dödat under sitt lif. Han hade då va-
rit domare i 20 år, 16: 21 f. Han
nämnes bland Israels troshjeltar i Eb.
II: 32.
Sin. 1. En öken mellan Elimn och
Rafidim, 2 M. 16: 1 ; 17: m, utmed
Röda hafvats östra kust, 4 M: 33: 10
f., der israeliterna lägrada sig en må-
nad efter utgången ur Egypten, och
dar da baspisadas med manna #och
vaktlar.
2. En fast stad i Egypten,. som
hotas i lIe. 30: 15 f., kanske Pelusium
nordost; eller Assuan (Sevene) vid
katarakterna i söder?
5maj, det berg hvarpå Jehova up-
penbarade sig för Israel i eld och rök
och hvarifrån han genom Mose gaf dem»
sin lag, 2 M. 19: 2 f.; 4 M. 3~ 1; 5
M. 33: 2, i N. T. kalladt Sina, Ap.
7: 3o; Ga. 4: 24, samma berg som
också kallades "Guds berg, Horeb",
der Herren första gången talade till
Mose ur dan brinnande busken, 2 M.
3: m f. Jfr 5 M. 1: 6; 4: mo, 15,
»Herren talade till eder på Horab midt
otur elden». Till saronsa »Guds berg>
var det äfven Elias kom efter sin 40
dagars vandring, m Kl. 19: 8. Se äfvan
2 M. 33: 6; m Kl. 8: 9. Att detta Ho~
reb eller Sinai låg i närheten af läger-
platsen Rafidim, synas af 2 NI. 17: 1,
6 om att dlå folket der ropade efter
vatten, så fick Mose på Guds befall-~
ning slå på klippan på Horeb, så att
vatten ldOln dlarutur. Enligt 2 M. 17:
19: i f. kommo Israels barn från,
öknen Sin till Refidim, och från Refi-
dim till den lägerplats, dar de slogo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
