Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord S - Saul...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEFAIJA. -SELA. 429
hamnat Sippara och på kilskriftarna om-
nämd under namnet S~~s5ar, äfvan kallad
»solens stad», en bekräftelse på Isvad
bibeln meddelar om dess gudomlighetar,
som dyrkades med manniskooffer. Se
Adromin eick 2. Dess ruiner med namnet
Abu Habba finnas nära Evfrats östra
strand sv, om Bagdad. 1)et är detta
Sippara som omtalas i den kaldeislda
syndWodsl)erättelsan, se sid. 33 i.
Sefatja. 1. Davids son med Abi-
tal, 2 5. 3: 4.
2. Mattans son, an af Jeramias mot-
ståndare, Ja. 38: 5. Jfr Gedalja .e.
Segub, Iliels son, se Hiel.
Seir, d. ä. hårig, vild. 1. Seirs
berg och Seirs land, m M. 54: 6; 32: 3,
Edoms vilda och ödsliga område mellan
Salthafvet och östra viken af Röda haf-
vet, 4 M. 24: iS.
2. Seir kallas i s M. 36: 20 stam-
fadren för horaerna, urinvånarne i Edoms
land.
3. Seir och Seirs barn, namrm på
edomnearna, Ha. 25: 8; 2 Kr. 25: ss, 54.
4. En höjd på gränsen mellan Juda
och Efraim vastar om Kirjat-Jearim,
Jos. 55: mo, kanske der byn SarJ: nu
ligger.
Seira, dit Ehud flydda efter att
hafva dödat Eglon, an skogsbygd roel-
Ian Efraim och Juda, Do. 3~ 26, 27?
Seku, ort nära Sauls hem Rama,
bekant för sin stora brunn, i 5. 59: 22.
Sekundus från Tassalonika, an af
de bröder som följde Paulus från Ko-
not till Asien, Ap. 20: 4.
Sela. 1. Judas tredje son med
kananeiskan Sna, m M. 38: 5; 46: 52;
hans slägt, 4 M. 26: 20, var berömd
för sin konstflit, 5 Kr. ~: 21 f.
Sela. 2. Edomaernas stolta Idlipp-
stad strax öster om berget Ilor milt
det edoineiska barglandet ungefär half-
vägs mellan Döda hafvet och elanitiska
viken, 2 Kl. 14: 7; Es. 56: s; Do. 5:
36; Oh. 3 (Sv. »klippa», »klyfta»),
af judakonungen Amazja aröfradl och
kallad Jokteel (>kufvad af Gud»), 2 Kl.
14: 7, sedermera känd under namnet
Petra (klippa). Mot slutet af fjerde
seklet f. Kl. är Patra hufvudqvartar för
nabateerna, hvilka lycldligt motstodo
Antigoni angrepp. Onikring 70 f. Kl. är
det under arabiska furstar umad namnet
Aretas. Trajanus lade det under Rom.
På Trajani och Hadriani tid var det
ännu an rik och blomstrande stad.
Från dan tiden härstamma de präktiga
ruinerna som nu utmärka det gamla
Selas plats. Kristendomen vann också
tidigt bär inträda; biskopar af Patra
omtalas vid koncilierna. 1 4:e årh. var
amellertidl Petras glans förbi. Dess för-
störing och förödelse gifver en bokstaf-
hg bekräftelse åt flera forotidlens profe-
tior. Se Ja. 49: 7 f.; Es. 34:5 f.; Ha.
35; Joel ~: 19; Am. 1: mi f.;Ob.3f.
Staden Patra låg, ehuru på en be-
tydlig höjd öfver hafvet, i en af bergs-
Idlyftor instängd djup dal, åtkomlig blott
genom att trångt pass, der dan genomn
staden rinnande floden bryter sin sling-
rande bana. Efter Burckhardt, som
först besökte Patra mSm2, hafva en
mängd rasande meddelat da mest in-
tressanta besldrifuingar öfvar dess ruiner,
hvilka man i storhet och praldt jemfört
med Klolossaum, Akropolis och pyrami-
derna. Burckhardt skrifvar: »Efter två
långa dagsrasor nordost om Akaba an-
länder man till en liten bäck och dal
på Djebel Shara, öster om Araba, kal-
lad Vadi Musa (»Mosas dal»). Detta
ställe är ganska märkvärdigt för sina
forolamningar, qvarlefvorna af en ur-
gammal stad, hvilkan efter min förmo-
dan är Patra, hufvudstad i Klippiga
Arabien, en ort som, så vidt jag vet,
ai förr besökts af n~on europeisk ra-
sande. 1 den röda sandstan, hvaraf
dlalan består, träffas inemot 250 graf-
kamrar, helt och hållet uthuggna i klip-
pan och till större delen försedda med
grekislda ornament. Man ser der an
mausolé i form af ett tempel af kolos-
sala dimensioner, likaledes uthuggen ur
klippan till alla sina detaljer, med ge-
mak, vastibul och paristil. Der finnas
andra mausoléer, försaddla med obeli-
sker, synbarligen i egyptisk stil, vidare
en hel amfiteater uthuggen ur klippan,
jamta lemningar af ett palats och åt-
skilliga tempel. På toppen af det berg
som på vastra sidan instänger den trånga
dalklyftan (berget Hor), är Hamn» eller
Arons graf. Den hålles i hög ära bland
araberna. »
Petra-dalan, vid 2,200 fots höjd öf-
var den stora Araba-dalan, är omkring
Is mil lång från norr till söder och
hälftamm så bradl, mcdl talrika korta sido-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
