Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Påle i köttet... - Uppslagsord Q-R
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392 kEl4ObOv. -k5É75s5.
gaste af dessa än kanske den som nämn-
nas i 4 M. I3~ 22 såsomin gränsen för
spejarnes vandringar, nära Dan; äfven
kallad Bet-Rehob, Do. 18: 28.
4. 1 2 5. mo: 6 f. afses kanske ett
annat Rehob ellen Bet-Rehob, ett sy-
niskt område, som vardt skattakyldigt
undan David, v. 19.
Rehobot, se Sitna.
Rehobot-Ir, se Nineve.
Rehum och Simsai skrefve till ko-
nung Artabsasta för att förhindra Jeru-
salems återupphygganda, Esr. 4: 8 f.
Rekab. 1. Baanas broder, se Boona.
2. Fadran till den Jonadab, somn
hefde på Jahns tid och hjahpte honom
att dräpa Baals profeten, 2 Kl. se: 15,
23; enligt Ja. 35: 6 stamfader till
Rekabiterne, hvihka efter 2 å 300
år troget hölhe de föreskrifter som Jo-
nadab, Rakabs son, gifvit demin, att ej
dricka vin, bygga hus, plantera vin-
gårdar eller så säd, utan att bo i tjäll
alla sina hifsdagar. Deras ståndalc-
tighet att ej röra det vin dam af Jane-
mia på Guds befallning fönasattes, och
deras trohet mot sin jordiska fadens bud
blef för judarna en straffanda påmin-
nelse om deras trolöshet mot sin Gud,
Ja. 35: 2 f. Äfven tillfönsäknades ra-
kabitenna barnahydnadans välsignelse af
långt hif, v. s8 f. Jfr Keniter.
Remet, Jos. 59: 21, äfvan kallad
Ramot, s Kr. 6: 73, och Jarmut, Jos.
21: 29, hevitstad i Isaskar; byn Rame
nära en mil n. om Samania?
Remfan (Romfan ellen Refon~)
kallas af Stefanus, Ap. 7: 43, en af-
gud som Israels bann tillbådo, i Ans.
5: 26 kallad Kiun. Sa IGun.
Ren och Oran, ord som ofta föme-
komnirma i bibeln i ams hevitisk ellen ca-
remoniel betydelse; de användas dels
om vissa djur, som vore i lagan tillåtna
eller förbjudna att äta, sa sid. 344;
dels ens menniskor i vissa förhållanden
och omständigheten, 3 M. Ii-i5; 4
M. 19; 5 M. 14.
Rening kallas de lagstadgada iakt-
tagelsen, genom hvilka en israehit blef
fri från ådragess enanhat enligt dan ca-
ramoniala lagan. Hufvudsaken i allt
slags rening var användandet af vatten
på ett eller annat sätt, genom bastänk-
ning, tvagning eller badning; men vid
större förseelser och svårare erenhet
tillades äfven offer af åtskilliga slag.
Tvagning af båda kroppen och klä-
derna fordrades i sådana fall som näm-
nas i 3 M. II: 25. 40; 15: s6f. Ef-
ter barusbönd fordrades offret af ett års-
gammalt hans jeminta en dufva eller tur-
tundufva, eller ock, vid fattigdom, två
turturdufven eller två unga dufvor, 3
M. 52: 6 f. Särskilda stadgar föra-
sknefvo huru fönfanas skulle i fråga om
onenhet, ådnagen genom vidröning af
en graf ellen an död, 4 M. 19, se Röd
ko. Framinför allt Qranande var spatal-
skan. Särskilda offer fordrades för den
som tillfnishcuat efter denna sjukdom.
Var han förklarad för åtarstäld, så skulle
för honom frambäras två lefvande, rena
foghar jamte cadenträ, karmosinfärgad
uhl och isop. Den ena fo~eln slagta-
das öfver att känl med källvatten, så
att dess blod rann i vattnet, hvanaftar
prasten skulle doppa den hefvande fe-
geln samt da öfniga sakerna i den slag-
tada fogelus blod, stänka dermad sju
gången på dan tihhfrisknade och så släppa
den lefvanda fogeln fri; hvarefter den
tillfrisknade skulle två sina kläder, raka
och bada sig, 3 M. 14: 4 f. Med dy-
likt offer renades äfven sådana hus,
semin varit behäftade med spatalskaartada
sårnader, 49 f. Jfr Ps. 51: 9; 19: 34;
Jh. 5: 6. Efter fångenskapen gick
den öfvandnifna hagrättfärdighetan allt-
för långt i sitt nit för reningan, så att
man sorgfälligt iakttog tvagningar af
bägare, knus, hcopparkärh och bänkar
och äfven på tvagningar föra måltiden
hade alltför stor vigt, Man. 7: 3 f.
Resa, en af Jesu förfäder, Ln. 3~ 27.
Resar, sa Refaeer.
Resen, s M. mo: 12, sa Nineve.
Resenärer, höpare eller förnidare
framför funstarnas vagnar, s S. 8: ss.
Reser, se Skuggorna.
Reson, Eljadas son, en syner, som
flydda från sin herre, konung Hadad-
Eser i Zoba, ryckte Damaskus ur Da-
vida hand och håg i beständig fiend-
skap med Salomno. s Kl. II: 23 f.
Rezef, en af assyrierna aröfrad stad,
2 Kl. 19: 12; Es. 37: 12, kanske Ra-
safa mellan Palmyra och Evfrat.
Rezin, konung i Damaskus, förenade
sig med Israels konung Pekah mot Ico-
nung Ahas; efter fruktlös belägring af
Jerusalem åtenvann han Ehat åt Synen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
