- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
373

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Language, Reference, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord P - Phaleg...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PRENER. -Paass’.
var konung i Jerusalem, 5: 12, samt
orden 12: 9 f., enligt hvilka Luther
tihlskref bokens affattande en krets af
senare lärda; vidare sådana utgjutelser,
hvilka endast synas kunna förklaras så-
som gällande landets tillstånd under
persernas godtyckliga envälde, utpress-
nmngar och gunsthings~regemente, 50: 20;
3: 16; 4: m; lo: 6 f., v. s6. Jfr skil-
dringen i Ne. 9~ 36 f.
Prener, s Kon. s8: 28, prylar eller
lansar.
Prest. Ordet kommer af det gr.
presbyter (en äldste) och står i Sv.
(G. T.) såsom öfversättning af det eb.
koken, »tjenatförrättares, af en stam
kakan, som sannolikt betyder #förrätta
den hemliga tjenstens, göra presttjenst
(offra och röka). 1 den patriarkahiska
tidens gudsdyrkan möter oss intet spår
af ett genom arfabestämmelser eller kast-
skilnad begränsadt prestadöme. Endast
en gång finna vi ordet koken användt
fråga omn gudstjenst före Abrahams tid.
Om Melkisedek heter det, att han var
»den högste Gudens prest», 5 M. 14: s8.
1 patriarkernas gudstjenst var det famil-
jefadren eller stamfursten som, såsom
sådan, tjenstgjorde som prest. Detta
embete medföljde då förstfödslorätten.
Kam och Abel, Noah, Abraham och
Job, Isak och Jakob framburo i egen
person sina offer. Hela Israel kallas
Guds heliga egendomsfolk, 5 M. 7: 6,
och ett rike af prester, 2 M. 19: 6;
dock behöfde de ännu ett särskihdt em-
bete för att medla mellan dem och Gud,
2 M. 20: s8 f. 1 det högtidliga för-
bundet mellan Herren och folket tjenst-
gjorde Mose såsom medlare, och unge
män utvaldes för tillfället att göra pre-
sternas syssla, 2 M. 24: 5. Men sedan
Herren såsom ersättning för de först-
födda, dem han skonat för mordengeln
Egypten, hade uttagit Levis stam till
sin tjenst, blef prestembetet anförtrodt
åt Arena slägt, och alla Arons söner
vore prester. Dock vill man af 2 M.
19: 22 f. och ~: 54 sluta, att leviterna
redan förut i Egypten på något sätt
fungerat såsom prester. Jfr Mel. till

») Flera ställen visa emellertid, att äfven
långt efter lagens utgifvande offerhandlingar
förrättades till Guds behag äfven af andra än
prester och äfven utom helgedomen, såsom. af
Gideon, Do. 6: ml f.; Manoab, Do. m~: »9 f.;
dessa ställen.*) Bland presterna fick
ingen finnas som var behäftad med nå-
got lyte, blind, halt, plattnäsig, puckel-
ryggig, stympad etc., 3 M. 25: 18-2 1.
De vigdes till embetet med en särskild
invigningsceremoni, 2 M. 29; 3 M. 8.
Dess drägt de bure under sin tjenst-
göring bestod af följande stycken: ben-
kläder af linne; en trång men fotsid
kjortel eller underskjorta mined långa
ärmar, icke sammansatt af tillskurna
stycken, utan väfd i ett stycke af finaste
linne eller bomull; denna sammanhölls
kring hifvet med ett särskildt bälte eller
gördel, stickad eller broderad med röd
och blå purpur och räckande flera hvarf
kring hifvet; enligt rabbinerna 32 alnar
lång. Dertill kom hufvudbonaden, en
af linne förfärdigad turban, som likt en
linda vecklades ihop kring hufvudet.
Att aftaga turbanen var presterna för-
bjudet, ty detta skulle varit ett sorge-
tecken, som hade stått i strid med be-
tydelsen af den hvita, glänsande kläd-
naden. Sannolikt är att de vid sina
embetsförrättningar hade fötterna obe-
täckta. Före inträdet i helgedomen
skulle de två sina händer och fötter,
2 M. 30: 59 f.; 40: 30 f. Under sims
tjenstgöring finge de icke dricka vin
eller starka drycker, 3 M. 10: 9; 1-le.
44: 21. Utom då det gälde närmaste
slägtingar fingo de ej hålla någon sorg
öfver de döda, 3 M. 25: s f.; He. 44:
25. De finge ej raka sitt hufvud, 3
M. 19: 27; 21: 5. De skulle sköta
sin tjenst med ett hehigt lugn, icke
med den vildhet och yra, som dref
Baalspresterna att skära sig i köttet, 3
M. 19: 28; Kl. 18: 28. De voro
förbjudne att äkta en okysk qvinna el-
ler en frånskild, 3 M. 21: 7, öfverste-
presten fick icke ens taga en enka,
v. 14; He. 44: 22; Hesekiel (44: 22)
undantager prestenkor. Presternas syss-
lor vore mångahanda; de hade att vaka
öfver och underhålla elden på bränn-
efferaltaret både dag och natt, 3 M.

Samnuel, m S. 7~ 9 f.; 9: i» f.; Elis, » K. 16:
30 f.; Elisa, » K »~: am; David, 5. 6: m7;
24: sS f.; Salomo, m K. 8: 6» 0. ». v. Dock
straffades konung Ussia, för att han tände rö-
kelse i templet, » Kr. »6: »6 f. Jfr Sauls off-
rande, m 5. 23: 9 f., och Jeroheams i Betel, »
K. sa: 33; »3: s, samt herättelsems om Mikas
privasgedstjenst och hans glädje öfver att få en
levit till prest, Dm»». m7 jfr »8: 30.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:22:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblobok/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free