Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord J - Jitra...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILIPPERmJREFvET. -FILIFFUS. 121
ljus i den mörka verlden, Fil. 2:15, hed-
ningaapostelns »fröjd och krona», ~: 1.
Lukas’ uppgift om Filippi såsom en
fristad eller nybygge (Ap. i6: 12), be-
kräftas af romerska historien, som lär
oss att Augustus till minne af sin seger
öfver Brutus och Kassius gjorde Filippi
till en romersk koloni eller anlade der
en romersk koloni. En romersk fristad
eller koloni betraktades i sjelfva verket
som en del af Rom sjelf, öfverflyttad
till provinserna, och invånarne betrak-
tades somn medborgare i Rom, inskrifne
den ena eller andra af dess tribus
eller qvarter, och berättigade att del-
taga i omröstning i Rom. 1 sådana
fristäder eller kolonier följdes dems ro-
merska lagen mera strängt än annor-
städes, latinska språket begagnades på
deras mynt och inskriptioner, och de
styrdes af egen senat och egna embets-
män, ej af provinsens guvernör. Genom
den italiska rätten, en särskild lag,
hade somliga af dessa kolonier den -
förmånen, att hela deras område var
befriadt från skattegärder. Denna för-
man hade också Filippi. Då under ti-
dernas lopp befolkningen i sådana kolo-
nier blef allt för mycket blandad, men
endast afkomhingarne af de ursprung-
liga kolonisterna voro romerske mued-
borgare, så behöfde befolkningen tid
efter annan förstärkas med nya sänd-
ningar af romerska kolonister.
Filipperbrefvet. De kristne i Fi-
hippi voro med stor tillgifvenhet fästa
vid Paulus och betygade sin välvilja
genom att sända honom understöd, äf-
ven då han arbetade för andra försam-
lingar, Fil. 4: i5 f.; (2 Kor. II: 9;)
och då de hörde om hans fångenskap
Rom, sände de Epafroditus, en af sina
lärare, att betjena honom med hvad han
behöfde, Fil. 2: 25; 4: io f. Det är
då Epafroditus återvänder, som Paulus
uti detta bref, skrifvet emot slutet af
sin första fångenskap i Rom, omkr. år
62, betygar sin erkänsla för deras vän-
lighet. Ingen af Pauli epistlar är så
öfverfiödande på uttryck af tillgifven-
het som denna. Ater och åter möta vi
de orden bröder och älskade. Grund-
tonen är denna: »iVlina älskade och
efterlängtade bröder, min fröjd och Inin
krona> (4: 1), »fröjden eder i Herren
alltid, och åter säger jag, fröjden eder»,
4~ 4. Femton gånger i dletta lilla bref-
vets fyra kapitel läsa vi orden fröjd
eller glädje och fröjda si»,. iJag glä-
der mig och gläder mi», med eder alla;
sammaledes glädjens ock 1 och glädjens
med mig», 2: 17 f. Det är den he-
liga fröjdens epistel, skrifven ur fängel-
sets mörker i den verldsöfvervinnande
trons kraft, som förmår allt genom Kri-
stus, 4: 13, för hvilken »att lefva är
Kristus, och att dö en vinning», 1: 21,
och som sätter aposteln i ståndl att se
med glädje det Kristus varder predikad,
vore det ock af hiafsigter, 1: m8. Till
stadigt förblifvande vid evange lium, till-
växt i kärlek, ödmjukhet och allt hvad
dygd heter, förmanar nu aposteln sina
kära filipper, särskildt fi-amhållande före-
dömnet af honomn, som ehuru lik Gud, ut-
blottade sig sjelf och ödmjukade sig allt
intill korsets död (2: 5 f.). Mellan upp-
muntringarna till fröjd inskjutes en var-
ning för judiska irrlärare, 3: 2, fiender
till Kristi kors, ~: iS; tanken på dessa
pressade fram tårar från den gamle
Paulus. Denna epistel innehåller bland
annat uppmuntrande underrättelser om
evangehii framgång inom den hedniska
kasernen, 1: 13, och meddelar hels-
ningar från helgon af sjelfva kejsarens
hus, ~: 22.
Filippus. 1. Herodes den stores
son med Mariamnne. Se Herodes 2.
2. Herodes den stores son med
Kleopatra, se Herodes j.
3. Aposteln Fihippus, en gahileer
från Betsaida, Mat. 10: 3; Mar. 3: 18;
Lu. 6: 14; Ap. 1: 13; omutalade för
Natanael den upptäckt han gjort uti
»Jesus, Josefs son af Nazaret», och gaf
honom på hans tvekande fråga om Na-
zaret det korta svaret: Komn och se,
Jh. 1: 43 f. Uti Jh. 6: 5 f. rådfrågar
Jesus honom på försök om bröd för
folkskarorna. Vid ett senare tillfälle,
12: 21, visar han några greker vägen
till Jesus. 1 Jh. 14: 8 f. vill han »se
fadren» och får lära af Jesus: »Jag är
så lång tid hos eder, och du känner
mig icke, Filippus; den mig ser, han
ser fadren, och huru säger du då: Låt
oss se fadren? Tror du icke att jag är
fadren, och fadren i mig?» - Tradi-
tionen säger, att han predikade evams-
gelium i Frygien och dog vid hög ålder
i Hierapohis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
