- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
202

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Language, Reference, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord J - Jabes...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN-EGLAIM. -ENGEL. 101

En-Eglaim, He. 47: 10, en källa
eller ort vid Döda hafvets vestra kust.
En-Gannim, d. ä. trädgårdskdlla.
1. En stad iJudas lågland,Jos. 15:34.
2. En levitstad i Isaskar, Jos. 19:
21; 21: 29; i Kr. 6:73 kallad Anem;
sannolikt det nuvarande Djen~n vid
södra gränsen af Jisreels slätt.
En-Gedi (bock-källa), förut kallad
Hazezon-Tamar (palmhuggning), 2
Kr. 20: 2, en af Kedor-Laomer vunnen
amoreerstad, M. 14: 7, i den del af
Judas öken, som derefter kallas »~En-
Gedis öken», 1 5. 24: 2; gafs sedan
åt Judas stam, Jos. 15: 62. Dess läge
var nära midten af Döda hafvets vestra
kust, i en på klippor och hålor rik
trakt, He. 47: 10; 1 5. 24: i f. (der
v. borgen bör vara bergshöj-
derna»). En-Gedis höjder nå ända till
en höjd af 1500 fot öfver Döda hafvet.
400 fot från hafsytan rinner ännu en
ymnig källa med samma namn Ajn
L?jiddi nedåt hafvet, flytande fram ge-
nom en härlig dal mellan åldriga ruiner.
J osefus prisar En-Gedis balsam, Pli-
nius dess palmer, och Höga Visan dess
vingårdar, Hö. 1: 14.
Engel. Grunötextens ord (eb. ma-
leak, gr. angelos) betyder egentligen
budbärare eller sändebud och förekom-
umer ofta i bibeln om vanliga budbä-
rare eller budskap, Mat. 1 1: io; Lu.
7: 24; 9~ 52; Job #i: 14; 1 5. II: 3,
på hvilka ställen Sv. dels har engel,
dels något motsvarande svenskt uttryck
såsom bud, budskap eller sändebud, o.
s. v.; om profeter, Hag. 1: 13 (Hag-
gai, Herrens engel»); om prester, Mal.
2: 7; om hela Israels folk, Es. 42: 19,
(Hvem är så döf som mitt budskap»,
eg. engel), och äfven om liflösa före-
mål, Ps. 104: 4 (»han gör vindar till
sina sändebud»); kanske äfven i Ps.
78: 49 och i 2 Kor. 12: 7 (»en satans
engel»). 1 den allmänna bemärkelsen
af budbärare användes ordet engel äfven
om »förbundets engel», Mal. 3: 1, samt
om de kristna församlingarnes förestån-
dare, »/örsamlingarnas englar», Up. i:
20; 2: i, 8 etc. Om Pauli uttryck
Kor. Im: To, se Dok, p. 79.
Men vanligen betecknas i bibeln
med detta ord ett särskilöt slag af för-
nuftiga väsenden, englarne i egentlig
bemärkelse, varelser af annan ordning
än menniskan, de der omgifva det gu-
domliga majestätet, och hvilka Gud an-
vänder som sina sändebud eller redskap
verldsstyrelsen såväl som i befrämjandet
af enskildas och hela folks välfärd, Mat.
1: 20; Da. 10: 13. Vare sig att de
äro rena andar (Eb. 1: 14), eller att
de hafva en finare andlig lekamen,
(man jemföre Lu. 20: 36 mued Fil. 3:
21), så hafva de dock icke en sådan
skapnad som menniskor, och ej heller
gifves det ibland dem olika kön, Mat.
22: 30. De voro utan tvifvel skapade
långt före denna jordens daning: i Job
38: 7 läsa vi om huru morgonstjernorna
och »alla Guds barn> fröjdade sig
Guds lof, innan jorden var grundad.
Bibeln framställer dem såsom öfven-
måttan talrika, i El. 22: I9~ 2 El. 6:
x6, i7; Ps. 68: iS; Mat. 26: 53; Lu.
2: 13; Eb. 12: 22 f.; Da. 7: Jo, »Tu-
sen sinom tusen tjenade honom, och
tiotusen sinom tiotusen stodo inför ho-
nom.» De äro utmärkte i styrka och
kallas starke hjeltar, Ps. 103: 20; jfr
2 P. 2: II; Up. 5: 2; 18: 21; 19:
17. Om deras utomordentliga verksam-
het läses uti Do. i3~ 20; Es. 6: 2 f.;
Da. 9~ 21 f.; Ap. 27: 23; Up. 8: 13.
De äro nådens tjenare här i tiden, så-
son» de skola blifva domens tjenare och
verkställare härefter, Mat. 13: 39 f.;
16: 27; 24: 3I~ 25: 31; 1 Tes. 4:16.
Vi läsa äfven omn olika grader eller
rangordningar ibland dem, om furstar
och öfverenglar, jfr Kol. 1: i6, der det
skiljes emellan troner, herradömen, fur-
stendömen och väldigheter, samt Ef. 3:
To, om furstendömnen och väldigheter
himmelen; Såsons särskildt upphöjda
englaväsenden framstå keruberna och se-
raferna, Gabriel och Mikael, jfr 1 5.
4: 4; Es. 6: 2 f.; He. io: i; Da. 8:
16; ~: 21; 12: i; Up. 12: 7. Bibeln
är rik på berättelser om sådana tilldra-
gelser, uti hvilka englarne på ett fram-
stående och synbart sätt tagit del. *)
Det är isynnerhet i de stora och huf-
vudsakliga momenten af den gudom-
liga uppenbarelsen som de mest varit
verksamma: så vid lagens utgifvande

» »Pä flera ställen lyda skriftens uttryck
så, att Gud säges hafva gjort det, som han
gjorde gem»om englar eller englars medverkan.
Jfr » Mos xq: 3; Ap. G. ~: 53; Gal. 3: »9».
Fjelist. till Jud. 9.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:22:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblobok/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free