- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
76

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Language, Reference, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord C-D - Dedan...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)




DEDAN. -DIMNA.

valda slägten växa upp. Hon blef isynnerhet efter Rebeckas död hedrad som en medlem af familjen och begrofs af Jakob nära Betel, s M. 24: 59; 35: 8.
2. Lappidots hustru, profetissa och domarinna i Israel, satt under »Deboras palm&äd» mellan Rama och Betel, Do. 4: 4 f. Hon uppmuntrade Barak till kamp emot Sisera, följde honom i striden och sjöng med honom en härlig segersång, Do. 5.
Dedan. 1. Raemas son, Klus son-
son, s M. 50: 7; s Kr. 5: 9.
2. Joksans son, Abraham’»’ss sonson
på Kleturas sida, s M. 25: 3; 1Kr. 5: 32.
Af de bibelställen, der detta namn
dessutom förekommer: Es. 21: 13; Je. 25:
23; 49: 8; He. 25: 13; 27: 15,20; 38: 13,
torde framgå, s) att kusiten Dedan bodde
södra Arabien vid Persiska viken, och
att hans afkomlingar drefvo handel från
den kusten på Palestina; 2) att abraha-
miden Dedans afkomlingar förnämligast
bodde i eller nära Edom, se Je. 49: 8,
och kanhända lefde af boskapsskötsel.
Deha, ett af de till Samaria öfver-
flyttade hednafolken, somn ville förhindra
Jerusalems återuppbyggande, Fsr. 4: 9;
troligen de af Herodotos omtalade Da-
her, ett persiskt folk, hvars namn anses
fortlefva i den persiska provinsen Dag-
hestan s. o. om Kaspiska hafvet och
kanske äfven Dakernas folk vid Donau.
Dekapolis, se Tio Städer.
Delila, en felisteisk qvinna, som in-
tog Sims oas hjerta och slutligen lyckades
förråda honon’», Do. ifi: 4 f.
Demas, en Pauli medarbetare, Fi-
lem. 24; Kol. 4: 14, som sedern’sera
fick kärlek till denna verlden och öfver-
gaf aposteln, 2 Tim. 4: 10.
Demetrius. 1. En guldsmnediEfesus,
som sysselsatte mycket folk med att för-
färdiga sn’så Dianatempel af silfver, och
som stälde till upplopp mot Paulus för
det han förstörde deras yrk-e,Ap. 19: 24 f.
2. En kristen som lofordas i 3 jh. 12.
Derbe, en liten stad i sydöstra Ly-
kaoniemm, som Paulus på sin första mis-
sionsresa i sällskap med Barnabas be-
sökte, Ap. 14: 6, 20 äfven på sin andra
resa gjorde han ett besök här, s6: s.
Från Derbe var Gajus, apostelns följesla-
gare på sista resan till Jerusalem, 20: 4.
Desmoknappar, Es. 3~ 20, rättare:
luktflaskor.
Diakon, se Tjenare.
Diamant, se Adelstenar.
Diana, en qvinlig gudomlighet, ~omn
dyrkades ej blott i Efesus utan »i hela
Asien och hela verlden», Ap. i9~ 27. De
gamle grekernas Diana eller Artemis
var månens och jagtens gudinna, en
strängt jungfrulig gestalt med halfn’»åne
på bufvudet och båge i handen, hvaremot
den efesinska Diana, som mera påminte
om Astarte, afbildades med många bröst
sasom den alstrande naturkraften, hva-
dan ock hennes gudstjenst var förenad
med otukt. Hennes berömda tempel
låg utanför staden i närheten af åt gu-
dinnan helgade fiskdammar (fruktbar-
hetens sinnebild, jfr Dagon). 1 templet
förvarades hennes bild, son’» sades vara
nedfallen från himmelen, Ap. 19: 35.
Sedan det gamla ten’splet i Efesus blifvit
356 f. Kl., san’sma natt Alexander föd-
des, nedbrändt af Herostratus, som der-
igenon’» ville göra sig odödlig, så täflade
alla asiatiska greker i att uppresa det
ännu härligare. Af skönaste marn’»or,
med tak af ceder, med altaren och bild-
verk af Greklands yppersta konstnärer,
räknades det för ett af verldens sju un-
derverk. Med sn’så af bildningar i silfver
af detta temupel dref gnldsn’»eden Den’se-
trius en indrägtig rörelse, v. 24.
Dibla, obekant ort vid öknen, He.
6: 14. Fyra handskrifter läsa här Ri6la,
och skulle då afses en ort vid landets
nordgräns.
Diblaim, se Gau,zer 2.
Dibon. 1. En n’»oabitisk stad, 4
NI. 21: 30, som först tillföll Gads stam’»»,
32: 34, derföre kallad Dibon-Gad, 33:
45; ocl’» sedan gafs åt rubeniterna, Jos.
13: 17. 1 en senare tid tillhörde den
åter moal)iterna, Es. s5: 2; Je. 48: 22;
kallas Dimon i Es. 15: 9. Dess rui-
ner finnas under namnet Diban strax
norr om Arnon. Det var här som man
år 1868 påträffade n’»oabiterkonungen
Mesas segermonument, den s. k. n’»oa-
bitiska stenen. Se Mesa.
2. En stad i Juda, Ne. It: 25;
kallas Dimona i Jos. 15: 22.
Dikela, d. ä. palm, en af Joktans
söner, s M. 50: 27, en arabisk stan’s.
Dill nämnes i Mat. 23: 23 bländ
de kryddväxter, hvaraf fariseerne gåfvo
tionde.
Dimna, se Rimmon ~.
76
~~1 ____

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:22:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblobok/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free