- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
75

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Language, Reference, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bårar... - Uppslagsord C-D

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DAV5I)5 GRAF-DEBORA. 75

Isonom, föll han dock i svåra synder.
Likt andra monarker tog han sig många
huitrur och frillor, 2 5. 5: 53, och hans
senare år fingo göra bittra skördar af
mnånggiftets utsäde. Skriften förtiger ej
l’sans skändligheter »not Una och Bat-
saba, »nen den talar äfven om Guds
heamsökelse öfver synden, och huru David
gjorde bot i säck och aska och fam’sn l’sos
Gud den nåd, han sökte, 2 5. 1»- 12-
Ps. 5». Från den tiden #fingo täta be-
dröfvelser blifva ett medel att l’sålla ho-
»#som i ödmjukhet. Inom sitt eget hus
fick han bevittna nsisshälligbeter, skänd-
ligheter och blodsutgjutelse: Tamars,
Amnnons ocb Absaloms historia låter oss
ana, huru hans hjerta blef marteradt.
Upproren under Absalom, 2 5. 15, Seba,
20, och Adonia, s Kl. m, den hunger och
pest som plågade folket, Joabs gudlös-
bet mn. as. blefvo också tuktande pröf-
imingar, snus visserligen buro go da fruk-
ter. Da~iids uppdrag till Salomo om Joal’s
och Simei förestafvades af rättvisa ocls
icke af hämd. Hans ifriga förberedelser
för tempelbyggningen och hans sista lof-
sång till Herren och afskedsord till Sa-
lomo, 2 5. 22; 23, afsluta på ett skönt
sätt berättelsen om hans lefaad. Efter
en regering af 40 år dog han omkring
70 år gan’smal och begrofs i »Davids
stads, » Kl. 2: 50, II.
David var icke allenast den högt
uppsatte mannen, den af Jakobs Gud
smnorde», utan han var ock »den ljuflige
diktaren i Israel», 2 5. 23: s. Inga
jordens qväden hafva vunnit det rykte
som »Davids psalmer»; äfven som poe-
tiska skapelser äro n’sånga af dem af
allrahögsta värde, äkta perlor, för hvilka
Ilelikon ej behöfde skämmas, ehuru det
är Jordan de tillhöra, såsom Spurgeon
säger om Ps. 23. Ty »Herrens ande
talade genom honom, och hans ord var
på hans tunga», 2 5. 23: 2. Men han
var ej blott konung och skald, utan äf-
ven l’srofet, och om Messias, sin store
motbild, »Davids son och Davids herre»,
l’sar han sjungit i klara toner. Kristus
hänvisar till Davids s »~ psalm i Mat.
22: 43 f., och Petrus citerar i sin pingst-
predikan »patriarken och profeten» Da-
vids vittnesbörd on’» Kristi uppståndelse
och himmelsfärdAp. 2~ 25 f.; Ps. s6; 110.
2. David är också stundom en be-
»#sämning för den utlofvade store kom’snm’s-
gen, Messias sjelf,Je. 30: 9; He. 34:23 f.;
Os. 3: 5, likasomn Messiasriket kallas
Davids rike, Mar. ss: so, i hvilket han
regerar (på Davids tran, Je. 22: 2, 4),
som har Davids nyckel, Up. 3: 7; allt-
samn’san uttryck som erinra on’» de gamla
nadeloftena till David, Es. 55: 3; 2 5.
7: 12 f., hvilka ~#oro Israels hopp i nö-
den, Ps. 89: 4 f., 21, 36, 50; Je. 23:
5; och hvilka nådde sin uppfylleNe, Ap.
2~ 29 f., i honom»’» som företrädesvis kallas
Davids son, Mat. 5: 1; Mar. 50: 47; Ln.
20: ~i; under hvars regen’sente »der» sva-
gaste skall vara såsom David», Sak. 12:8.
Davids graf, » Kl. 2: 10, på berget
Zion, fans ännu i apostlarnes dagar, Ap.
2: 29. Muhan’»medanerna påstå att den
ännu fns qvar. 1 förstaden Nehi Dazid
(profeten David), strax söder om Jeru-
salem på Zionsberget, finnes en gammal
kristlig kyrkobyggnad, der man visar den’
sal der nattvarden instiftades, det s. k.
Coenaculum (»»natsalen»), samt es» kista,
höljd af täcken, en afbildnis»g af den
verkliga Davids graf, son’» skall finnas
(le um’sderjordiska hvalfven, men den får
man icke se.
Davids stad: så kallas Zion, 2 5.
5: 7; Jerusalem, s Kl. 2: »0; Betlehem,
Lo. 2: ~, ss. - Jfr 2 Kl. 14: 20.
Debir, helgedam. 1. En kananeisk
konungassad i Judas bergsbygd, förut
kallad Kirjat-Sefer, bakstad, Jos. »5:
15, och Kirjat-Sanna, palmbladsszad,
15: 49, eröfrades först af Josna, Jos. »0:
38; s 5: 21, n’sen återto~s af kanane-
erna; återvans på nytt af Otniel, Jos.
15: »6 f.; Do. 5: ss, och gafs åt l’s»~-
sterna, Jo». 21: »5. Af denna stadens
sarskilda namn vill snan sluta, att här
varit ett urgammalt säte för bokliga
konster, och» att kanske det feniciska
alfabetet gått ut härifrån? Dess läge är
on’»tvistadt. Son’slige gissa på byn I)o-
bene några tim’»’smar s. v. om Hebron;
andre på ruinorten Dilbe närmare He-
bron på höjden af en kulle med en
springkälla, hvars vatten föres i en led-
ning till en dan’» eller cistern nere vid
dess fot; jfr jos. 15: »9.
2. En stad nära Gilgal, Jos, 15: 7.
3. Se Ladebar.
Debora. 1. Rebeckas amnasa eller
sköterska, som följde henne till Kanaan.
Hon uppnådde en ålder af omkring 150
nr och såg tre generationer af den rmt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:22:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblobok/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free