Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pehr von Afzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I stad och land, i kungaborg och hydda,
hvarhelst som döden ville sätta bo,
det fans en hand att alla otfer skydda,
en talisman att gifva plagan ro:
Afzdius var det — mästarn utan like,
som spordes och gaf svar kring land och rike.
Ja! det var han, som med sin Hermes-staf
betvang naturens, redde andens under,
och stälde sig i sina siarstunder
emellan offret och dess öppna graf.
Ja. det var han, som — Hermes lik i sången —
med herskarord bland grafvens skuggor bjöd,
och stod en väktare vid öfvergången,
den branta bryggan mellan lif och död,
och djerfdes i sin hand den våg att väga,
hvars tunga skälfver uti himlarna,
och trygg dervid den häpna verlden saga
ett stolt: Pntrfrnfi Andacia.
Stolt var hans ande — skydde icke striden,
ej mödans vakor för ett högre mål.
Han hjelte var — doek älskade ban friden,
den frid, som inga högre missljud tål.
För rätt oeli sant, för tankens sak var ingen
som ban så djerf, sä skoningslös och stark:
i lifvets trängre krets, familjeringen,
var ingen så som han en patriark.
Fian såg det stora öfverallt i tingen —
det var det enda som en strid var värdt —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
