Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pehr von Afzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej var för dem en strid för svar att strida,
ej var för dem en vettets skatt för dyr.
Till sist de suto vid hvarandras sida
oeh sågo lugnt sin lefnads julle skrida,
med ära lastad, in i åldrens hamn.
Ett härligt tretal! Doek var en den förste,
ty bland de stora var doek han den störste,
oeh sist han giek att lägga — ej sitt namn —
men sina hen i evig hvilas famn.
Den gamle sågen I, a ek ja, 1 unga,
hur bland sin samtids grafvar tyst han skred.
Men ej 1 sågen dessa ögon ljunga,
ej svadan hörden I fran denna tunga:
I minnens ieke hur den starke stred!
I gamle, minnens det — oeh Svea minnes
oraklet, sökt en gång från fjerran strand:
hur trygg han stod, hur klar oeh hög till sinnes
med lifvets timglas i sin säkra hand,
oeh lärde folket huru seger vinnes
på döden, hemsökt, i hans eget land.
Ett lif, som hans, livad rikedom det äger
af vunna segrar, öfvervunna qval!
Hvar fans uti hans tid ett plågoläger,
hvarfrån till honom ej en suck sig stal?
Hur mången gång en varsam hand lian vände
kring lifvets lampa, flämtande oeh matt!
Hur mången gång en hoppets gryning tände
hans blotta namn uti förtviflans natt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
