Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vårterminen 1805, den sista som Malmström föreläste, föredrog
han estetikens historia. — Det är redan ofvan antydt,
hvilken betydelse dessa föreläsningar, särskildt öfver de svenska
vitterhetens historia, egde. Malmström saknade väl naturlig
håg och fallenhet för arkivstudier, sådana som var tids
historiska forskning företrädesvis fordrar, och var i allmänhet
ingen detaljforskare. Hans arbete är derför med afseende
på noggrannhet i detaljuppgifter i vissa delar långt ifrån
mönstergillt; och anmärkningar hafva ej kunnat uteblifva,
så mycket mindre som detta verk från början i sitt nu
föreliggande skick ej var bestämdt för annan offentlighet än
lärosalens. Ett rikhaltigare material och en fortgående
forskning komma tvifvelsutan att till denna framställning göra
ännu flera beriktiganden än som redan blifvit gjorda. Men
Malmströms arbete skall dock alltid förblifva ett hufvudverk
inom var litteraturhistoria för början af vårt århundrade.
Bättre kan dessa föreläsningars betydelse icke
karakteriseras än genom de ord, med hvilka deras utgifvare, en af
författarens närmaste personliga vänner, öfverlemnat dem till
allmänheten: »För en man med Malmströms skarpa, praktiskt
klara förstånd och nyktra fantasi var fosforismens
lärobyggnad lika litet lockande, som dess utbildade kotteriväsende
för hans stolta, sjelfständiga och nästan skygga personlighet.
Mot båda delarna var hans andliga verksamhet, liksom hans
personliga handlingssätt, en lefvande protest, tidigt börjad
och med obevekligt allvar fullföljd till sista andedraget. En
sådan man skrifver ingen i ordets hvardagsmening opartisk
historia, men hans starka ande har, om vi ej allt för mycket
misstagit oss, på den nyare vitterhetens häfder inom
fäderneslandet tryckt en prägel, som ingen framtida forskning
torde komma att helt och hållet utplåna».
De uppsatser i vetenskapliga och allmänt bildande
ämnen, som Malmström, jemte det efter hans död utgifna
större arbetet »Svenska vitterhetens historia», efterlemnat,
sågo till största delen dagen i de litterära tidskrifter, i hvilka
han under sin yngre akademiska läraretid var medarbetare.
I tidskriften »Frey» 1849 införde han uppsatsen »Om den
estetiska vetenskapens studium»; och i den af C. F. Bergstedt
1851 utgifna »Tidskrift för litteratur» offentliggjordes första
gången hans berömda teckningar öfver Shakespeare och hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
