Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Malmström. Vid prins Gustafs, ärkebiskop C. Fr. af Wingårds,
professorerna Selléns, Tullbergs och Atterboms bortgång
tolkade Malmström universitetets saknad i minnessånger, hvilka
höra till de yppersta och mest fulländade bland hans dikter.
Såsom poetisk minnestecknare var Malmström en bland de
förnämste vårt land egt, på samma gång en formens
konstnär och utrustad med häfdatecknarens skarpa blick och
sanningskärlek. — Äfven sasom vältalare skördade han under
dessa år nya triumfer. Hans tal öfver Geijer (1848) hade
stadgat hans rykte såsom talare, ett rykte, som vid
universitetet nästan gjorde honom till en sjelfskrifven tolk vid
högtidliga tillfällen af så väl ungdomens som de äldres känslor.
»Och han tolkade dem ock på ett sätt, som ej brådt skall
glömmas», yttrar en minnestecknare [1]. Utom det att hans
tal voro gedigna mästerstycken, såsom sådana, visste han
att med understöd af sin mäktiga stämma och det imponerande
i sin personlighet, framföra dem med en kraft, som
trängde till hjertrötterna på hans åhörare och grep dem med
hänförelse.» Å dem studerande ungdomens vägnar talade
han (1855) öfver Atterbom, å universitetets till minne öfver
konung Oskar I (1859) och på femtionde årsdagen af
Sveriges och Norges förening (1864). — Mest bekant och
beundradt bland alla Malmströms tal är väl dock hans
inträdestal i svenska akademien öfver Franzén. Det var en i
sitt slag under senare tider ovanlig utmärkelse och hyllning
åt Malmströms skaldegåfva, då han vid 34 års ålder, såsom
docent, vid Upsala universitet, kallades till ledamot af denna
akademi. Sedan Bernhard v. Beskow 1828, såsom tvenne
år yngre, invaldes, hade ingen vid så unga år der inträdt.
Hans inträdestal och de versar, hvarmed det afslöts,
rättfärdigade akademiens val: »så kunde Selmas och Fannys
sångare endast tecknas af en befryndad ande».
Malmströms offentliga föreläsningar omfattade åren 1849—53
nyare tidens allmänna litteraturhistoria; under ett af
dessa år föreläste han derjemte äfven det skönas filosofi.
1854 började han att föreläsa öfver svenska litteraturens
historia och fortfor dermed till 1864, med endast ett års
afbrott. Det var läsåret 1860—61, då han föreläste
konsthistoria, ett ämne som äfven tillhörde hans lärostol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
