Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
längre tids vistelse vid universitetet, beslöt han sig för den
presterliga banan och aflade efter tvenne års vistelse vid
lärosätet dimissionsexamen, 21 år gammal, således innan han
hunnit den ålder som fordrades för att erhålla prestvigning.
Önskan att förvärfva en vidsträcktare filosofisk underbyggnad
och den medfödda förkärleken för vetenskapliga studier
förmådde honom att qvarstanna vid universitetet. Ekonomiska
bekymmer för egen del och anhörigas betryckta ställning
kommo honom väl någon gång sedermera att tänka på att
inträda på den presterliga banan. Så skrifver han 1838
till en af sina närmaste vänner: »Under mina bedröfliga
stunder i höst har jag sjelf ofta tänkt att öfvergifva mina
studier och antaga ordination, för att derigenom möjligen
blifva i tillfälle att underlätta mina anhörigas bekymmer.
Men föreställningen om ringheten af de medel, som en
ograduerad prestman kan disponera till förmån för andra, har
hittills afhållit mig från att fatta nagot beslut». Lyckligtvis
för den svenska vitterheten, kommo sådana planer icke till
verkställighet.
Med ifver egnade Malmström sig nu at studier inom
det humanistiska området. Ännu bevarade bref från denna
tid till en af Malmströms ungdomsvänner lemna intressanta
redogörelser härför och visa det allvar, med hvilket han hängaf
sig åt studierna för deras egen skull, ej mindre än den
omfattning, med hvilken de drefvos redan af den unge studenten.
Under sina mognare år ifrade han mer än en gång
mot den öfverhandtagande lexläsningen och mot bröd- och
examensstudiet vid universitetet. Hans egen studiebana var
så vidt som möjligt skild härifrån. Med förkärlek omfattade
han i synnerhet studiet af Greklands klassiska författare, till
hvilka han kände sig oemotståndligt dragen och hvilkas
inflytande på hans utveckling såsom poetisk författare blef
omisskänneligt. Han skrifver 1838 rörande sina grekiska
studier: »Den grekiska fornåldern har blifvit mig dubbelt
kär, sedan jag hunnit orientera mig hos Plato: nu mera
slukar jag honom med verklig polyfemisk aptit ... Gud vet
om jag före min grad ger mig tid att läsa någon annan
auktor: kanhända något af Aristofanes. Plato ensam
tillfredsställer mig. Sedan jag nu hunnit bli förtrolig med
hans språk, kan jag icke tröttna vid honom». Någon tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
