Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ytterlikare följande bidrag till kännedomen om Malmströms
skaplynne vid denna tid: »Vid gymnasium gjorde han sig känd
för ett allvar i studier, tänkesätt och lynne, som var öfver
hans år. Man känner ifrån denna hans ungdomstid icke
mera än ett exempel af förflugenhet och pojklynne.
Traditionen förmäler, att han en gång i en af våra gränder mötte
en af stadens damer, som möjligen gjort sig känd bland
ungdomen för någon bristande mildhet i omdömen och
tänkesätt. Hans rättskänsla öfverväldigade honom, och innan han
hann besinna sig, hade han uttalat tätt invid hennes öra ett
fågelnanm, som träffande karakteriserade både hennes lätta
rörlighet och hennes pladdrande tunga».
Till Malmströms barndoms- och ungdomsår hörer äfven
bekantskapen med den »Angelika», som han vid något mognare
år besjungit i den odödliga dikt, som med ens gjorde hans namn
kändt såsom skald öfver hela Sverige. Rörande urbilden till
denna dikt meddelar en af skaldens minnestecknare [1] följande,
som stöder sig på Malmströms eget meddelande till en
ungdomsvän. »I grannskapet till skaldens föräldrahem bodde på
Loviseholm i Vintrosa socken en kammarjunkare Dalman,
hvilkens dotter Rosalie Angelique Vilhelmina är det väsen,
Malmström så himmelskt besjungit. Hon var född samma
år som Malmström och de lekte ofta som barn tillsammans,
d. v. s. hon lekte och han såg på. De båda barnen skildes
åt, då Malmström åtta är gammal kom in i skolan, och
sedan såg han henne aldrig förr än på en gymnasistbal i
Strengnäs. Hon var då sexton år och en fullkomlig
skönhet. Jag vet ej, skrifver min sagesman, om han talade vid
henne, men med kännedom om hans skygga och tillbakadragna
väsen (verlden kallade det högfärd) skulle jag ej tro
det. Ett år derefter låg hon på bår. Men den smärta, den
sjuttonårige ynglingen dervid kände, gömde han inom sig,
tills det att densamma åtta år senare, luttrad, renad och
upphöjd, gaf sig luft i den härliga dikt, som ensam skulle
varit nog att göra hans rykte som skald.»
Vårterminen 1835 inskrefs Malmström såsom student
vid Upsala universitet. Medellös och utan utsigter till en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
