Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kärnfolk - Ådalens poesi - Kärnfolk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvad du är för en nattraka, gubbe. Men nu ska’ jag
bädda ned dig.“ Och med det låg Zakris i baktråget,
där degen gaf efter och gjorde rum. "Ligg nu här",
hväste Olle, höll honom med ena handen, och smetade
honom full med deg. “Du ska’ ha täcke, ska’ du —
och du ska’ ha fothus — du har blifvit kall om fötterna,
— och så ska’ täcket dras öfver ansiktet också —
och så ska’ du ändtligen sofva godt.“ —
Med det sprang han sin väg.
Hemma hade alla länge sedan lagt sig, då Olle
kom. Det sista taget var han ej nöjd med. Gud vet
det, men det gjorde honom ondt, att våld gick med
honom på hans friarefärd.
Han väckte drängen; de betslade tyst, och i nattens
mörker åkte de i full fart ned för landsvägen.
Två somrars sol torkade niporna i Ådalen och två
vintrars köld byggde isbrygga mellan byarne, innan
Olle kom hem. Därefter kommo flere lugna år,
hvarunder ingenting skedde, som rör oss. Olle hade varit
i någon slags skola söderut, gick stillsam och nästan
förnäm; han bar till och med käpp på söndagarne. I
sockenstugan tog han först säte och stämma, sedan
tog han kraftig del i förhandlingarne, därpå förde han
in nya röstande, som stodo under hans ledning, fram
gingo nya saker, som ingen skulle tänkt på för några
år sedan, och ehuru motståndet reste sitt ilskna hufvud,
gick han lugnt fram och segrade oftast.
I stämman och i nämden möttes Olle och Zakris.
Men dessförinnan hade de mött hvarandra på
kyrkvallen, kort efter det Olle kommit hem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
