From ahrvid@sfbbs.edvina.se Tue May 17 18:28:16 1994 Received: from mail.swip.net (mail.swip.net [192.71.220.11]) by godot.lysator.liu.se (8.6.8.1/8.6.6) with ESMTP id SAA09321 for ; Tue, 17 May 1994 18:28:07 +0200 Received: from c3po.edvina.se by mail.swip.net (8.6.8/2.01) id SAA21967; Tue, 17 May 1994 18:25:42 +0200 Received: from sfbbs.UUCP by c3po.edvina.se (4.1/SMI-4.1) id AA12809; Tue, 17 May 94 17:24:18 MET Received: by sfbbs.edvina.se (1.64/waf) via UUCP; Tue, 17 May 94 17:38:07 -1 for matoh@lysator.liu.se To: virklist@sfbbs.edvina.se Subject: Virkis #48 From: ahrvid@sfbbs.edvina.se (A Engholm) Message-Id: Date: Tue, 17 May 94 17:34:16 GMT Organization: Science Fiction BBS tel +46 (0)8 6424077 Status: RO V V I RRR K K BBB I L AAA GGG AAA N N V V I R R K K B B I L A A G G A A NN N V V I R R K K B B I L A A G A A N N N V V I RRR KK K BBB I L AAAAA G GG AAAAA N NN V V I R R K K B B I L A A G G A A N N V I R R K K B B I L A A G G A A N N V I R R K K BBB I LLLL A A GGG A A N N ------------------------------------------------------------ Virkbilagan #48 - ett litet pratfanzine, fr}n Ahrvid Engholm, Renstiernas Gata 29, 116 31 Stockholm, ahrvid@stacken.kth.se, ahrvid@sfbbs.edvina.se. Copyright (C) Ahrvid Engholm, 1994; fr}ga innan du sprider vidare. Detta {r v{rldens f|rsta kolofon-virus. Kopiera och sprid vidare, s} f}r du se! TROF,THOE&TPOB (94-05-14) ------------------------------------------------------------ INTERNET OCH DARWINISMEN {r rubriken p} ett inl{gg jag skrivit till Svenska Dagbladet, med anledning av en artikel. Jag har inte h|rt ett ljud fr}n SvD, s} jag antar att man inte {r s} intresserad av stycket. D} rycker Virkbilagan - denna publicistiska drake - in! H{r {r inl{gget: Svenska Dagbladet {r den av de dagstidningar som, i mitt tycke, b{st lyckats i sin bevakning av den nya informationstekniken. Tidningens ganska m}nga artiklar i {mnet har varit sakliga, balanserade och upplysande utan att f|r den skull undandra l{saren negativa upplysningar. SvD var ocks} tidigt ute med att uppm{rksamma Internet, n{r detta n{tverk fick sitt massmediala genombrott f|rra }ret. Den 8 maj hade SvD en artikel av Bo Dahlbom och Lars-Erik Janlert under rubriken "Se upp: N{tverkssv{rmare i farten!". Artikeln kritiserar en del uppfattningar som florerar i Internet-debatten. Jag tycker deras kritik {r fel, men innan jag g}r in p} var felen ligger till}ter jag mig ett referat av f|rfattarparets resonemang. De b|rjar med att definiera kommunikationens roll: "Kommunikation tar man bara till i n|dfall, n{r man inte kan l|sa uppgiften p} n}got b{ttre s{tt." Jag kan exemplifiera med spikning av ett plank. Beh|ver man en hammare s} f|redrar man om den finns inom r{ckh}ll. Finns den inte d{r s} m}ste man kommunicera. Man kan fr}ga omgivningen "[r det n}gon som sett hammaren?" Denna kommunikation kan l|sa problemet - men den b{sta l|sningen {r f|rst}s om hammaren finns d{r fr}n b|rjan. De talar ocks} om kommunikation som ett grundl{ggande m{nskligt behov. M{nniskor kommunicerar f|r att bekr{fta varandra: "Jag kommunicerar, allts} finns jag till." F|rfattarna spekulerar i att detta orsakar ett "n{tverkssv{rmeri", en vurm f|r kommunikation orsakad av ett djupt behov. [n s} l{nge {r Dahlboms och Janlerts skildring r{tt trivial. Men sedan vill de vederl{gga det de kallar "moderna informationsmyter". Myt ett {r: "N{tverk knyter ihop m{nniskor". Myt tv} {r: "Kommunikation befr{mjar innovation." Myt tre {r: "Informationsfl|det befr{mjar ekonomisk utveckling." "Myt tre" ser jag som underordnad "myt tv}". Om kommunikation befr{mjar innovation, faller det sig naturligt att ocks} anse att kommunikation befr{mjar ekonomisk utveckling eftersom det f|ljer av innovationer (inte alltid, men ofta). Jag menar att f|rfattarna f|rs|ker p}visa sina "informationsmyter" genom felaktiga paralleller. Se p} hur "myt ett" etableras: "Redan vattenledningsn{tet visar p} det tvivelaktiga i detta p}st}ende. Innan kommunala vattenledningsn{t fanns var m{nniskor betydligt mer beroende av varandra som individer n{r det g{llde vattenfr}gor. Man gr{vde tillsammans en brunn, man v{rnade om den, brunnen blev den naturliga m|tesplatsen i bygemenskapen". Problemet {r f|rst}s att ETT VATTENLEDNINGSN[T [R INTE ETT INFON[T. Det har inte samma funktioner och inte samma roll som ett infon{t. Parallellen {r felaktig. Det syns vid en ytlig anblick som sj{lvklart att folk f}r mer personlig kontakt (kommunikation) om de tvingas att m|tas oftare. Men samtidigt uppst}r andra nackdelar. Och det hela {r som att h{vda att innan eln{tet fanns s} m}ste man samlas kring den gemensamma uppv{rmningseldstaden - osv, osv - och d{rf|r kommunicera mer. Men innan elektriciteten fanns, eller vattenledningsn{ten, fanns inte heller telefoner, fax, TV, radio osv. El och vatten har tillkommit som en f|ruts{ttning f|r v}rt moderna samh{lle, och v}rt moderna samh{lle har i sin tur skapat nya kommunikationsm|nster och -m|jligheter som skiljer sig fr}n de {ldre. Det {r inte dessa bekv{mligheter som orsakat nya kommunikationsv{gar, utan det har orsakats av samh{llets utveckling i stort. F} torde betvivla att telefon, radio, TV osv fr{mjat kommunikation. Vad som skett {r en {ndring i det s{tt p} vilket vi kommunicerar. El och vattenledningar var inte m|jliga i det {ldre samh{llet, och visserligen ledde avsaknaden av dessa bekv{mligheter kanske till att man tr{ffade sina n{rmare grannar oftare - men avl{gsna grannar, folk i andra delar av landet, folk i andra l{nder tr{ffade man s} gott som aldrig. Det kan vi d{remot g|ra nu. El- och vattenledningsn{t {r exempel p} |kad teknisk infrastruktur som i sin tur, i dagens v{rld, gjort fj{rrkommunikation m|jlig. Vatten och el har inget med kommunikation att g|ra. Samh{llets {ndrade struktur och ny teknik {r faktorerna av intresse. MODERN TEKNIK HAR INTE GJORT M[NNISKAN MER KOMMUNIKATINSL\S. Vi kommunicerar mycket mer {n f|rr, men med vissa f|r{ndringar i m|nstren. Vi kan nu exempelvis kommunicera enkelt, dagligen med m{nniskor p} andra kontinenter. Infon{t som Internet {r en helt ny teknik, en helt ny infrastruktur, och det ut|kar v}ra m|jligheter att fj{rrkommunicera. N[TVERK TYP INTERNET INTAR NISCHER SOM F\RUT INTE FANNS. Internet kommer troligen att leda till att kommunikationsm|nstret {ndras {n mer, och att fj{rrkommunikation blir {n viktigare. Men totalt sett finns det ju inget som s{ger att |kad fj{rrkommunikation g|r att n{t inte knyter samman m{nniskor. VARF\R SKALL M[NNISKOSAMMANKNYTNING BARA ANSES VARA LOKALKOMMUNIKATION? Jag kommer att l{mna "myt tre" (som jag anser ber|rs av min kritik mot "myt tv}") och inriktar mig p} p}st}endet: Det {r en myt att kommunikation befr{mjar innovation. F|rfattarnas motivering f|r tesen tycker jag {r teoretiskt mycket intressant. Man drar paralleller med Darwin! Helt kort kan s{gas att enligt Darwin kan {ndringar inte sl} igenom p} en population om de {r sm} och st|rs. En population som rymmer anlag till {ndringar kan d{remot, om den {r avskild och inte tvingas konkurrera med andra populationer, utveckla dessa anlag till n}got som p} sikt kan bli b{ttre. Och n{r anlagen {r f{rdigutvecklade kan den nya populationen konkurrera ut den gamla. F|rfattarna n{mner exemplet med kretsindustrin, som tillverkar s k chips. Risken s{gs vara att innovationer tas |ver av konkurrerande f|retag, som kan konkurrera ut den ursprungliga innovat|ren. De nya konkurrenterna har ju inte haft samma kostnader f|r utveckling och kan d{rf|r s{tta l{gre priser. "Chipsindusrin {r redan snubblande n{ra denna gr{ns", skriver f|rfattarna. Det n{mns inte i artikeln, men det kanske fr{msta exemplet som kan anf|ras {r kretstillverkaren Intel och dess konkurrenter. F|retag som Cyrix levererar nu Intel-kompatibla kretsar, men {ndock har Intel 90% av marknaden, det stora innovativa f|rspr}nget och mycket goda marginaler. Samtidigt utf|r Cyrix egen forskning och utveckling. Cyrix kommande Intel Pentium-kompatibla krets s{gs ha egenutvecklad, effektivare mikrokod som g|r kretsen 30% snabbare {n Intels senaste Pentium-krets. Skulle kretsindustrin vara n{ra n}gon gr{ns, {r det inte uppenbart att den p} n}got s{tt skulle vara negativ. Intel g}r fantastiskt bra. Cyrix svarar med egen innovation. Problemet med en darwinistisk syn p} innovation {r att medan populationens framg}ng {r den enda m}ttstocken i darwinismen, {r framg}ngsbilden i m{nskliga samh{llen ett samspel mellan minst tv} faktorer: samh{lle och innovat|r. (Eller f|retag: innovat|ren {r oftast knuten till ett f|retag, eller s} leder hans innovation till att ett f|retag startas.) Medan en population enligt Darwin kan bli hur framg}ngsrik som helst, kan ett f|retag eller en innovation inte bli det. Samspelet med samh{llet kr{ver n{mligen att innovationen och f|retaget fr{mjar samh{llet. Vi som lever i samh{llet kr{ver att all verksamhet knuten till eller under samh{llets vingar ytterst tj{nar det allm{nna goda. En f|retag med f|r stor framg}ng f}r ett oh{lsosamt monopol, och d} tr{der samh{llet in f|r att hindra detta. Det finns m}nga exempel; patent- och upphovsr{ttslagstiftning {r det tydligaste. INNOVATIVITETENS VILLKOR [R IST[LLET EN BALANS MELLAN SAMH[LLETS OCH F\RETAGETS KRAV. Det f|retag som f}r monpol kan s{tta sina egna, h|ga priser, och d{rmed d{mpa marknad och utveckling s} mycket att samh{llets utbyte blir otillfredst{llande. Inskr{nkande r{tt till innovationer {r detsamma som monopol. I lagstiftningen f|rs|ker vi begr{nsa monpolets skador. I immateriallagstiftningen har lagstiftarna f|rs|kt hitta en balans mellan innovat|rens krav och samh{llets. F|r att stimulera framtagande av nya innovationer {r samh{llet berett att ge en innovat|r ensamr{tt under en begr{nsad tid, ett s k patent, och samh{llet garanterar patentet i utbyte mot att patentet efter patenttiden blir fritt tillg{ngligt f|r alla. Samma sak med t ex litter{r upphovsr{tt: f|r att konstn{rligt skapande skall stimuleras garanterar samh{llet en ensamr{tt under en viss tid, men d{refter blir verken allm{n egendom. Vilken skyddstiden skall vara {r en fr}ga om vilken balans man vill uppn} i systemet. Det h{r g}r inte att beskriva i darwinistiska termer, och f|ljaktligen {r artikelf|rfattarnas beskrivning felaktig. Visserligen skulle innovat|rern sett enbart ur sitt eget krassa egenintresse ha mest utbyte av infoisolationism, men omgivningen kommer aldrig att till}ta detta. F|rfattarna tror att n{tutvecklingen kommer att leda till en "motr|relse": informationsisolationism. Avskiljda omr}den {r som hos Darwin n|dv{ndiga f|r att innovationer skall kunna v{xa till sig. Det {r bara det att den andra ICKE-darwinistiska akt|ren i systemet inte till}ter skadlig isolationism. Det heter ofta: "Information vill vara fri." Detta kan betyda endera av en rad saker: Information sipprar {nd} ut - alltid. Lagstiftarnas (samh{llets) syn p} information s{ger att den skall vara fri efter en viss balanstid. Man kan inte garantera att andra helt oberoende innovat|rer inte kommer p} samma eller en snarlik information. Ett exempel p} en akt|r som valt isolationistlinjen {r Coca Cola Company. Deras recept p} den ber|mda l{skedrycken {r mytomspunnet och "hemligt". Hemlighetsmakeriet skall garantera att ondsinta konkurrenter inte dyker upp och st|r Cola-populationen. Detta har naturligtvis inte lyckats. Fr}ga Pepsi Cola! Coca Cola har lyckats beh}lla en betydande marknad, men INTE p} grund av isolationism utan p} grund av en imageskapande marknadsf|ring. (Som kuriosum kan n{mnas att det p} Internet cirkulerar en informationsfil med vad som uppges vara det genuina receptet p} Coca Cola. Om receptet {r {kta eller ej kan jag inte avg|ra. [r det {kta har dock inte isolationismen ens formellt lyckats. Inv{ndning ett, information sipprar alltid ut, kan anses g{lla.) Innovation beh|ver en viss grad av icke-isolationism. Utan tillg}ng till andras kunskap kan en innovat|r famla i blindo. En innovation {r s{llan som slutlig, lyckad egenskap i sig, a la Darwin. Den m}ste ofta kombineras med andra innovationer, och tillsammans skapar de tv} innovationerna ett resultat som {r st|rre {n bara summan av de tv} enskilda delarna. Om vi g}r tillbaks till Intel inses enkelt att utan ett operativsystem som kan k|ra Intels kretsar {r dessa v{rdel|sa bitar kisel. Kretstillverkaren m}ste samverka med mjukvaruproducenter, med producenter av periferienheter, med andra kretstillverkare, osv. Intel f|rs|ker skydda sig mot konkurrens, men endast inom det legala, samh{llsdefinierade systemet. Efter att konkurrenter via domstol f}tt r{tt att anv{nda en viss teknik (vilket {r det som h{nt!), har Intel s}vitt jag vet inte g}tt n}gra olagliga v{gar f|r att hindra det. Det {r nyttigt f|r f|retag och innovat|rer att uts{ttas f|r konkurrens, f|r d{rmed sk{rper de sig. Det {r ocks} nyttigt f|r samh{llets medborgare, som d{rmed slipper betala f|r h|ga priser. L{gre priser och b{ttre produkter under konkurrens skapar snabbare utveckling. [ven snabbare ekonomisk utveckling. Detta g|r att vi inte kan och inte kommer att acceptera utvecklingsskadlig informtionsisolationism. Vi lagstiftar i god ordning om den tidsbegr{nsade stimulans (patentlagar, upphovsr{ttslagar m m) som beh|vs f|r skapande. M}let {r samh{llets b{sta, under |vervakning av en f|rnuftsstyrd samh{llskropp. I Darwins v{rld g{llde endast individens b{sta och den enda f|rnuftsstyrningen var |verlevnadsf|rm}gan. Darwin har inget att g|ra med modern samh{llsutveckling. F|rfattarna antar, slutligen, att "i framtiden kommer informationen inte att fl|da". Man talar om "behovsrelevant tillg{nglighet". Det {r godtagbart s} l{nge jag {r yttersta domare f|r vad som {r relevant behov f|r mig, eller att det finns ett demokratiskt samh{lle som under acceptabla former kan avg|ra informationsbehovsrelevans. Men om n}gon annan, utan det allm{nna goda f|r |gat, s{ger "det h{r {r inte relevant information f|r dig" skall instanser med det allm{nna godas uppdrag kunna ingripa. M}nne kommer information i framtiden inte att fl|da helt fritt, men inte av darwinistiska sk{l. Vi b|rjar n{rma oss en informationsinfarkt. Det finns snart s} mycket information tillg{nglig att vi inte kan hantera och h}lla reda p} all. FRAMTIDEN KOMMER ATT LIGGA HOS DE INTELLIGENTA UPPS\KARNA OCH DE INTELLIGENTA FILTREN. En intelligent upps|kare kan }terfinna all f|r mig relevant information om "Coca Cola" och "recept" (dock kan s|kningar g|ras betydligt mer komplicerade!). Ett intelligent filter g|r att jag p} f|rhand kan avs{ga mig all information om "Pepsi Cola" och "new generation" ({ven h{r kan betydligt mer komplicerade bortfiltreringar g|ras!). L{r vi oss att p} dessa vis navigera i informationshavet undviker vi att drunkna i infoinfarkten. Information b|r i princip alltid vara fri, om inte starka sk{l i enskilda fall talar emot det. De sk{len skall alltid vara f|r det allm{nnas goda. Darwinistiska teorier har inget h{r att g|ra. Informationens frihet och den fria debatten har alltid, i all historisk tid, styrt m{nniskans intellektuella utveckling. Vi befinner oss inte i en tid d} m{nniskan rent fysiskt utvecklar nya lemmar i en Darwin-djungel. Vi har och skall beh}lla en fri, debatt- och f|rnuftstyrd kontroll |ver v}r tankem{ssiga utveckling. Nog {r det s} att information vill vara fri? BILDSK[RMSSJUKA OCH ELALLERGI. TV-programmet Striptease hade nyligen ett inslag om s k elallergi. Bland annat intervjuade man en kille som byggt ett pl}tinkl{tt rum }t sig. Och p} hans jobb hade man ocks} byggt ett liknande rum. N{r han skulle till jobbet s} sprang han genom sitt hus f|r att kortast m|jliga tid uts{ttas f|r elf{lt och han skjutsades till jobbet av en dieseldriven taxi fr}n f{rdtj{nst. (Dieselbilar har ju inget elektriskt t{ndningsystem.) Det hela f|ref|ll p} gr{nsen till absurt. P} jobbet hade han en dator som var helt inkapslad i pl}t och drevs av inbyggda batterier. Hans telefonlur hade pneumatisk till och fr}n mikrofon och h|rlur. Ljuset i rummet drevs av 48 Volt likstr|m. Allt var specialbyggt. Tidigare, f|r ungef{r en m}nad sedan, hade Vetenskapens v{rld ett reportage om s k stigmatisering. Det {r allts} m{nniskor som f}r utslag p} h{nder och f|tter, som skall motsvara de spikar som slogs genom Jesus lekamen vid korstf{stelsen. Att stigmatiseringsfenomenet f|rekommer tycks vara oomtvistligt (en del bedr{gerier kan s{kert ocks} f|rekomma), men det intressanta var att reportaget kunde l{gga fram en hel del uppgifter som tyder p} att stigmatisering {r en s k psykosomatisk }komma. Det vill s{ga, den {r framkallad av b{rarens eget psyke. Fenomenet beh|ver inte vara medvetet, dvs att mottagaren skulle sitta och |nska sig stigmatiseringsm{rken. Det kan vara en undermedveten |nskan, som om den paras med en stark religi|s tro kan bli mycket kraftfull. Det visar sig bland annat att stigmatiseringsm{rkena dyker upp p} de platser som b{raren tror att de borde dyka upp p}. Normalt tror de flesta att Jesus korsf{stes med spikar genom handflatorna. De flesta stigmatiseringsm{rken dyker allts} upp i handflatorna. Men modern forskning har visat att om Jesus spikades upp p} handflatorna, skulle dessa ha slitits s|nder och han skulle ha trillat ned eftersom dessa inte {r tillr{ckligt starka. D{rf|r {r det rimligare att anta att spikarna sattes i handleden. Och mycket riktigt: i USA (d{r forskningen {r stark och forskningsresultat ofta {r allm{n k{nnedom) finns det stigmatiseringsfall d{r m{rkena sitter p} handleden ist{llet. Om dessa m{rken kom fr}n n}gon utomst}ende k{lla - t ex Gud - och inte fr}n b{raren sj{lv, s} borde de v{l sitta p} ett och samma st{lle? Jag menar, det var v{l bara p} ett st{lle som spikarna slogs in i, antingen handflatan eller handleden. Bilder p} folk som bar b{gge typerna av stigmatiseringsm{rken visades i reportaget. Men riktigt sensationellt (och |vertygande faktiskt, i mitt tycke) var det n{r reportaget visade framv{xt av stigmatiseringsliknande m{rken. En kvinna fick vid en best{md tid varje }r religi|sa m{rken p} underarmen (stigmatiseringsm{rken beh|ver inte begr{nsas till h{nder och f|tter - en del kan f} m{rken av Jesus t|rnekrona, m{rken av sv{rdshugget osv). Ett l{karlag f|rsatte henne i hypnos, och intalade henne att det var dags f|r m{rkena att framtr{da. Och fram kom de! Totalt var det en process som tog n}gra timmar, s} hela processen kunde ju inte visas i reportaget, men man fick se bilder fr}n olika delar av framtr{dningsprocessen. Med utg}ngspunkt fr}n detta reportage kan man g|ra g{llande att stigmatiseringsm{rken beror p} b{raren sj{lv. B{raren har en undermedveten |nskan om att f} fram s}dana m{rken, och m{rkenas art beror p} b{rarens uppfattning om hur de borde se ut. Det m{nskliga psykets kontroll |ver kroppen {r fortfarande en i mycket outforskad del av medicinen. Vi vet dock att psykets kontroll kan vara ganska stark. I placebo-f|rs|k med mediciner har man ofta kunna notera psykiskt betingade medicinska effekter. Och det tycks inte alls uteslutet att psyket {ven kan framkalla hudutslag och liknande. I fallet med stigmatiseringsm{rken f|refaller det sannolikt. ]ter till elallergin. I Striptease-reportaget upprepades det flera g}nger, av b}de forskare och reporter, att elf{lts p}verkan rent fysiskt helt enkelt inte kan vara av den arten att de orskar de problem som rapporterats. Jag har sj{lv l{st m}nga artiklar i {mnet av forskare, och det h{r tycks vara den allm{nt spridda uppfattningen. Jag {r inte sj{lv forskare, men det tycks finnas sk{l att tro vetenskapen p} detta omr}de. Bildsk{rmar {r inte helt neutrala i p}verkan p} n{rmilj|n. De skapar bland annat ett f{lt av statisk elektricitet som kan torka ut ansiktshuden om man sitter n{ra. (Det {r samma f{lt som g|ra att bildsk{rmar drar }t sig damm. Dra med fingret |ver din bildsk{rm, s} ser du.) Bildsk{rmar kan ocks} flimra p} ett s{tt som tr|ttar ut |gonen. Men att de elektromagnetiska f{lten fr}n bildsk{rmar skulle orsaka fysisk p}verkan tycks forskningen inte tro p}. I beaktande b|r man ocks} ta att datorer och bildsk{rmar skapar en mycket speciell arbetsmilj|, som kan ge en stress. Arbetet skall g} fort och effektivt. Datorn {r opersonlig och st{ndigt p}manande. Cursorn blinkar oavbrutet f|r att kr{va att man matar in uppgiften i just det d{r f{ltet. En del programvara {r d}ligt anpassad till hur m{nniskor t{nker. Arbetssituationen i allm{nhet kan k{nnas syntetisk. Det {r ocks} oomtvistligt att extremt starka elektriska f{lt kan orsaka fysisk p}verkan. Nu talar vi dock om f{lt som i styrka {r o{ndligt l}ngt ifr}n styrkan hos f{lt i hush}lls- eller kontorsapparatur. S}dana f{lt kan uppn}s i starkstr|mslaboratorier, och om man {r mycket n{ra t ex starkstr|msst{llverk. I beaktande av reportaget om stigmatisering k{nner jag mig ist{llet |vertygad om att de flesta problemen har att g|ra med psykiska orsaker. I Striptease visades vad som h{vdades vara snittbilder fr}n ytterhuden f|re och efter att den utsatts f|r elektriska f{lt. Eftersom stigmatiserade m{nniskor till och med kan f} fram s}r p} huden (en hudp}verkan som {r flera magnituder st|rre) {r det inte ett bevis f|r en yttre fysisk orsak. Om vi tar bildsk{rmar tycks det som om problemet dykt upp omkring de tio senaste }ren. Jag kan inte minnas att jag h|rt om "bildsk{rmssjuka" fr}n 50-, 60- eller 70-talen. Det kan ocks} tyda p} psykiska orsaker. Bildsk{rmssjukan {r en psykisk reaktion mot det framv{xande informationssamh{llet. Det skulle vara v{lg|rande med j{mf|rande studier fr}n tidigare decennier. [ven f|rut har det ju funnits folk som arbetat vid bildsk{rmar, {ven om de inte varit lika m}nga. Det har ju funnits databildsk{rmar sedan }tminstone 60-talet. TV- producenter har jobbat n{ra bildsk{rmar sedan }tminstone 50-talet. \vervakningskameror som man studerar via bildsk{rmar, har funnits sedan }tminstone 60-talet. I samtliga dessa fall har personerna som jobbat med dem suttit inom dagens arbetsavst}nd. (Jag brukar ocks} framh}lla TV- bildsk{rmar, som m}nga haft i sina hem i decennier. Visserligen har man kanske suttit 2-3 meter fr}n dem, men i geng{ld har {ldre bildsk{rmar tenderat att vara s{mre konstruerade och kan d{rf|r ha haft starkare f{lt som uppv{ger detta. Och barn kan ofta sitta bara n}gon meter fr}n TV:n f|r att de vill leva sig med i ett barnprogram.) Om "bildsk{rmssjuka" har yttre fysiska orsaker, varf|r har den inte dykt upp tidigare? Bildsk{rmssjuka och elallergiker tycker jag ibland visar en tendens till paranoia. Deras problem "tas inte p} allvar". Forskningsresurserna {r "inte tillr{ckliga". ([nd} har man faktiskt forskat mycket!) En del som visar elallergiska symtom f|refaller b{ra p} hysteriska anlag. (Killen som har en st}lbur hemma och en p} jobbet, och som springer genom hotande elf{lt, kan tas som exempel.) Det {r i och f|r sig en naturlig reaktion. Om det man h{vdar visar sig inte vara sant (eller ha en annan f|rklaring) s} k{nner man som om man anklagas f|r att vara l|gnare. Och det vill ju ingen bli. F}r man h|ra att f|rklaringen troligen ligger inom en sj{lv, s} {r ju det en anklagelse om att man p} n}got s{tt {r psykiskt st|rd. Och det vill man ju inte heller bli anklagad f|r. Jag tror dock att den b{sta l|sningen p} problemet {r att g} tv} v{gar. F|r det f|rsta kan man ju faktiskt forts{tta att bygga s k l}gstr}lande sk{rmar. De blir kanske 10-20% dyrare, men den som vill kan ju betala detta |verpris. (Jag skulle sj{lv aldrig bry mig om att titta p} "str}lv{rden" n{r jag k|per bildsk{rm!) Det kan om inte annat lugna det m{nskliga psyket. F|r det andra b|r man forts{tta och f|rst{rka forskningen kring de psykosomatiska problemen, inklusive vad stresssituationen vid bildsk{rmar och |gontr|tthet kan orsaka. Psykologer i samarbete med fysiologer kan troligen n} en del resultat. Kanske kan ett relevant botemedel bli n}got slag av psykoterapi, hypnos eller liknande. --------------------------------------------------------------------- Jag {r allergisk mot kvarkkvantifierande varpf{ltsoscilleringar! --------------------------------------------------------------------- Avs: Nya Epicentrat/Engholm Renstiernas Gata 29 116 31 Stockholm ahrvid@stacken.kth.se ahrvid@sfbbs.edvina.se _Tel: +46 08-6424077 _24h/day V.32/32"_ _ _ (_' _ , _ _ _ _ l_ , _ l_, _ _ l_) l_)(_' ._)(_ l(-'l )(_(-' l l(_ l l(_)l ) l_) l_)._) ahrvid@sfbbs.edvina.se Author: A Engholm, Date:17-May-94