From ahrvid@sfbbs.edvina.se Tue May 3 05:52:34 1994 Received: from mail.swip.net (mail.swip.net [192.71.220.11]) by godot.lysator.liu.se (8.6.8.1/8.6.6) with ESMTP id FAA18256 for ; Tue, 3 May 1994 05:52:29 +0200 Received: from c3po.edvina.se by mail.swip.net (8.6.8/2.01) id FAA18571; Tue, 3 May 1994 05:49:02 +0200 Received: from sfbbs.UUCP by c3po.edvina.se (4.1/SMI-4.1) id AA13809; Tue, 3 May 94 04:48:23 MET Received: by sfbbs.edvina.se (1.64/waf) via UUCP; Tue, 03 May 94 05:28:18 -1 for matoh@lysator.liu.se To: virklist@sfbbs.edvina.se Subject: Virkis #46 From: ahrvid@sfbbs.edvina.se (A Engholm) Message-Id: Date: Tue, 03 May 94 05:24:33 GMT Organization: Science Fiction BBS tel +46 (0)8 6424077 Status: R Content-Length: 19026 V V I RRR K K BBB I L AAA GGG AAA N N V V I R R K K B B I L A A G G A A NN N V V I R R K K B B I L A A G A A N N N V V I RRR KK K BBB I L AAAAA G GG AAAAA N NN V V I R R K K B B I L A A G G A A N N V I R R K K B B I L A A G G A A N N V I R R K K BBB I LLLL A A GGG A A N N ------------------------------------------------------------ Virkbilagan #46 - ett litet pratfanzine, fr}n Ahrvid Engholm, Renstiernas Gata 29, 116 31 Stockholm, ahrvid@stacken.kth.se, ahrvid@sfbbs.edvina.se. Copyright (C) Ahrvid Engholm, 1994; fr}ga innan du sprider vidare. Elvis lever hade det inte heller s} l{tt. TROF,THOE&TPOB (94-05-02) ------------------------------------------------------------ UTLYSANDE: BALTCON, LEEPER. F|rst i detta nummer tv} "public announcements". Nr 1: Just nu, i skrivande stund, h}ller vi p} att utreda detaljer kring till Baltcon/Lituanicon 94. 8-9 personer har anm{lt intresse av att }ka med. Ett par av er har jag inte lyckats n} ({n), och s} kan det ju t{nkas finnas en del som vill haka p} nu. Alla som {r intresserade av att }ka med b|r H\RA AV SIG TILL MIG NU. De prelimin{ra f|ruts{ttningarna: Conen {r i Vilnius 24-16 juni. En resgrupp utg}r 2-3 dagar innan och kommer hem 2-3 dagar efter conen. Estline s{ger att man b|r boka nu ganska snart, d} Tallinn blivit ett popul{rt turistm}l. ]tminstone ett par personer f|redrar att flyga (2 600 kr t/r). F{rjan kostar ca. 1200 t/r med hytt, ca. 800 t/r utan hytt (n}gra hundra f|r t}g Tallinn-Vilnius tillkommer.) Bokning av f{rjebiljetter kan troligen ske p} s} vis att vi bokar nu snarast f|r alla och h{mtar ut och betalar ca. en vecka innan (vid uth{mtning beh|ver man inte vad jag f|rst}tt verkligen betala och ta alla bokade platser, s} det ger en viss }ngerm|jlighet). Vi kommer {ven att s|ka bidrag (s}som kulturutbyte) f|r resan fr}n n}got kallat Svenska Instituten, och beviljas det kan det bli en subvention f|r den som }ker. Var alla bor i Vilnius {r inte 100% klart, men man har n{mnt n}got om ett hotell i kongresslokalens n{rhet som gissningsvis kostar 150 kr/natt. (Vill n}gon bo i sovs{ck hemma hos lokala fans g}r det kanske att ordna.) Visum kr{vs och f}s p} en halv vecka fr}n Litauens ambassad, gratis. Utlysande nr 2: Evelyn C Leeper och hennes man Mark Leeper kommer till Stockholm i slutet av maj. Leeper {r som m}nga vet den Hugo- nominerade fanskribenten. Hon vill tr{ffa lokala fans och jag har med henne prelimin{rt kommit |verens om Tre Backar L\RDAGEN DEN 28 MAJ, 18.00. Hon varnar f|r att d} de {r p} resa kan tidsplaner {ndras med kort varsel, men s{gs inget annat {r det den 28 maj som g{ller. Tre Backar hittar alla till, och det {r r{tt stort d{r. Tiden {r relativt tidigt satt s} det g}r att hitta lediga bord. Betrakta det som ett extrainsatt Hackademi-m|te. JAG [R FR]N Civilf|rsvaret, och jag {r h{r f|r att hj{lpa. S} skulle jag kanske kunna uttrycka saken. F|r jag {r i Civilf|rsvaret. (Sk{let {r att jag {r en s}dan d{r konstig person som tycker att man inte skall b|ra gr|na kl{der och d|da varandra med stora b|ssor.) Vi hade nyligen en samling, kombinerad med praktiska |vningar. Just nu p}g}r en stor omorganisering av Civilf|rsvaret. Kommunerna skall ta |ver ansvaret (fr}n L{nsstyrelserna) och man h}ller p} att skapa en organisation kallad Hemskyddet. Hemskyddet {r lokala CF- representanter som skall finnas i vartannan kvarter och i varje by. En typisk hemskyddsgrupp har hand om ca. 1000 personer och leds av en eller flera hemskyddsgruppchefer, som t ex undertecknad, och ett tiotal frivilligt v{rvade hemskyddsombud. Hemskyddsgrupperna skall i h{ndelse av krig eller beredskap g|ra ett antal saker: a) uppr{tta informationsst{llen (ett minikontor, helt enkelt), b) tillse att skyddsrum och skyddade utrymmen iordningsst{lls i hemskyddsomr}det (det {r fastighets{garens ansvar men hemskyddet skall puffa p} honom och hj{lpa till), c) om s} kr{vs leda utdelning av gasmasker, och d)om det intr{ffar en akut h{ndelse kunna ge f|rsta hj{lpen, e) och s} litet andra sm}saker. F|r det har jag hittills f}tt totalt tre veckors utbildning. Det h{r med skyddsrum {r en s{rskild historia. I storst{derna r}der en stor brist p} s}dana. Det betyder att vissa s{rskilt l{mpade k{llare i h{ndelse av krig kommer att f|rst{rkas (med p}lar, st}lluckor osv) till "skyddade utrymmen". Ett skyddat utrymme skall kunna iordningsst{llas p} tv} veckor (ett skyddsrum p} tv} dagar - de {r idag cykelrum, pingisrum, f|rr}d, osv) och skall ge samma skydd som ett skyddsrum med undantag f|r att det inte {r gast{tt. Civilbefolkningen kommer, i motsats till strategin under 60-talet, inte att utrymmas fr}n storst{derna, eftersom man menar att hotet att k{rnvapen anv{nds i praktiken har minskat och att befolkningen beh|vs i st{derna f|r att landets infrastruktur skall fungera. Och de som skall fixa det h{r {r Hemskyddet. Tyv{rr finns {n s} l{nge en stor brist p} hemskyddsombud. Ta S|dermalm t ex: d{r finns ca. 80 hemskyddsomr}den och behov av ca. 900 hemskyddsgruppchefer och -ombud. Just nu finns det dock bara 200. (Den som vill bli hemskyddsombud kan ju h|ra av sig till mig s} kan jag ge mer info. De som frivilligt ansluter sig f}r en utbildning under n}gra veckor som kv{llskurser, 1-2 kv{llar i veckan.) Under den h{r samlingen gjorde vi b}de skojiga och tr}kiga saker. En |verstel|jtnant ber{ttade om hur det gick f|r civilbefolkningen i Bosnien och om hotbilder mot Sverige. Till det jag knappat kunder h}lla mig vaken under var tjafset om hur Hemskydds- och CF- organisationen s}g ut. Vi hade en praktisk |vning i s k rapportering fr}n Hemskyddsomr}de och fick |va l{ggandet av f|rsta f|rband och konstgjord andning (p} dockor). Och s} skulle vi ocks} ut p} stan, och g} omkring i v}rt hemskyddsomr}de, dela ut information och prata med folk - med armbindlar d{r det stod "Hemskydd". Jag har har aldrig k{nt mig s} f}nig. "Hemskydd", {r det fr}n Livets Ord eller Scientologierna? Lapparna beh|vdes inte delas ut till alla. I mitt hemskyddsomr}de tog vi helt enkelt och delade ut dem till butiks- och restuarang{garna. De {r s} vana vid konstiga typer som springer omkring, att folk med armbindlar nog kan passeras som relativt normalt. Jag undrar dock hur den h{r organisationen kommer att fungera om det blir allvar? Vi som var p} |vningen tog det n{stan som en lek - men det kan vi ju inte g|ra om det sm{ller. I mitt omr}de (fyra kvarter p} S|dermalm, inkl mitt eget) finns 2 hemskyddsgruppchefer, 0 -ombud och ca. 200 skyddsrumsplatser - f|r 1050 personer. En sak har jag dock best{mt. Blir det krig och str|mmen g}r }t pipan - d} plockar jag fram min gamla stencilapparat till eventuella info-lappar. Den kan handvevas! MENINGSUTBYTE OM CYBERPUNK: Den 17 april hade Dagens Nyheter en i mitt tycke mer {n f|rl}tligt f|rvirrad artikel om "cyberpunk". Vad begreppet verkligen st}r f|r {r en smula oklart, men DN-skribentens syfte var entydigt att utm}la den nya elektroniska tekniken som f|rkastlig och en del av en konspiration mot mindre bemedlade. Jag har tyv{rr inte r{ttigheter att }tergiva DN:s artikel (kanske kan den f}s fr}n f|rfattaren sj{lv, Stefan.helgesson@littvet.uu.se) men jag }terger h{rmed mitt svar. Jag }terger ocks} DN:s motivering f|r att neka inf|rsel av min replik, och mitt svar p} det brevet. Jag skickade DN f|ljande: I tassemarkernas frontlinje D}tidsvisionerna om framtiden Stefan Helgesson f|rs|ker skildra det framv{xande infosamh{llet i gamla termer. Men han har inte studera utvecklingen n{r han p}st}r att infotekniken {r en rikemansklubb. Datorn {r verktyget som }terger individen makten |ver sitt n{romr}de. I Dagens Nyheter den 17 april skriver Stefan Helgesson om cyberkultur. Jag bortser fr}n n}gra sakfel ("New Edge" {r inte alls det han s{ger, t ex, och varf|r skulle en amerikansk regering tala om "infobahn", ett tyskt uttryck?) och inriktar mig ist{llet att granska skribentens huvudlinjer. Helgesson h{vdar att cyberkultur {r en vilda v{stern- v{rld, impotent i att l|sa problem, rentav farlig och d{rf|r f|ga |nskv{rd. N}gra citat: "Men samtidigt kr{vs pengar, mycket pengar." "/N{tet/ {r paradoxalt nog t{nkt att plana ut hierarkierna", "ironin {r oerh|rd", "denna hotande overklighet", "en entusiasm som kan bli rent pubertal", "cyberspace inte alls {r till f|r 'alla'". Drivande i denna tes {r att cyberkultur kr{ver "ekonomiska tillg}ngar och v{sterl{ndsk kompetens" och }stadkommer "klasskiktning". Han h{vdar ocks} att cyberkultur tenderar att l{gga en "sl|ja |ver helt andra, mer kontroversiella samh{llsf|r{ndringar. Gamla politiska fr}gor i hypermodernitetens tid." Det {r s} r{tt att det {r gamla politiska fr}gor - }lderstigna, rent av. Jag trodde argument som andas klasskamp, antiimperialism- slogans och politisk medvetenhet mot m|rka krafter som vill besl|ja den r{tta l{ran, h|rde till v{nsterv}gen p} 60-talet. Helgesson driver ocks} tesen att cyberkultur har r|tterna i hippier|relsen. Tror man det kan man m|jligen, s}som han {r, bli missn|jd |ver att den st{mmer s} illa med 60-talets idev{rld. Formellt f|rs|kte Helgesson g|ra en skildring av cyberkulturen. Jag l{mnar skildringsdelen d{rh{n med konstaterandet att ihopblandningen med ifr}gas{ttbara teser g|r den mindre lyckad. Det b|r betonas att den moderna infotekniken, som vi talar om, inte handlar om "pengar, mycket pengar". En hygglig persondator, inklusive modem, kan man idag k|pa ny f|r under 10 000 kronor (begagnade hittar man f|r under 1000 kronor). F|r tio }r sedan kostade en liknande, med bara en femtiondel av dagens kapacitet, tio g}nger s} mycket (i fast penningv{rde). Tendensen {r l{tt att se: tekniken kr{ver allt mindre pengar. Utvecklingen g}r p} tv} fronter: allt blir billigare, samtidigt som det blir snabbare och f}r h|gre kapacitet. Ens "bangs for the bucks" |kar i ett rasande tempo. Mitt exempel med persondatorns pris visar en |kning med faktorn 500 p} tio }r. Infotekniken ger redan idag helt nya m|jligheter, till l}ga kostnader - och hur mycket "pang f|r kronorna" vi kan f} inom bara n}gra }r g}r inte ens att gissa. Den som p}st}r att infotekniken {r n}got slags rikemansprivilegium har inte h{ngt med och inte sett utvecklingen. Tekniken {r inte avst}ndsskapande, utan avst}nds|verbryggande; den {r inte dyr, utan billig redan nu - och blir allt billigare. Ett par av de ledande str|mningarna inom cyberkulturen {r auktoritetsmisstro och att information skall vara fri. Detta {r ocks} avst}nds|verbryggande. Vanliga m{nniskor skall b}de kunna n} information, ifr}gas{tta |verheter och delta i debatten. Det {r detta som menas med de utplanade hierarkierna, {ven om Helgesson i och f|r sig v{grar att tro p} det. I det framtida informationssamh{llet kommer vi dock inte att r|ra oss med politiska termer fr}n 60-talet. Nuvarande hierarkiska beslutssystem bygger p} att tekniken hittills inte medgivit tillr{cklig informationsspridning. Vi har valt representanter att fatta beslut, f|r att det organisatoriskt inte g}tt att ordna f|r alla i en stad eller ett land att samlas p} ett torg och fattar besluten sj{lva. Men nu b|rjar vi f} ett torg som {r tillr{ckligt stort och funktionellt: infotekniken. Vi skall t{nka sj{lva, och inte l}ta andra t{nka }t oss. Vad denna process sedan leder till {r sv}rare att s{ga, men det ligger i sakens natur. Med datorn som en intellektuell f|rst{rkare kan individen ta tillbaka makten |ver sitt eget n{romr}de. Den infotekniska processen {r dock bara i sin trevande inledning. Helgesson oroar sig |ver skillnaden mellan "datorkunniga och datoranalfabeter", ungef{r p} samma s{tt som man efter tryckkonstens genombrott kunde oroa sig om skillnaden mellan analfabeter och l{skunniga. Eftersom vi har facit vet vi att l|sningen var enkel: alla blev l{skunniga. Dators utveckling, med exempelvis grafiska gr{nssnitt, st|djer ocks} utvecklingen mot |kad datorl{skunnighet. Infoteknikens utveckling skapar en helt ny dimension. Att f|rs|ka skildra den i ett gammalt spr}k, som har en dimension f|r litet, {r d|mt att misslyckas. --Ahrvid Engholm Fr}n ]sa Beckman, DN (endast citat ur svaret, av upphovsr{ttsk{l; debattinl{gget refuserades f|rst}s): "Stefan Helgesson skrev inte att cyberkulturen var farlig. Inte heller att den inte var |nskv{rd", skriver hon. "Tv{rtom presenterade han (med en positiv ton!) cyberkulturen!" Till: ]sa Beckman, Dagens Nyheters kulturredaktion Hej! Det {r ju alltid bra att f} information om vad som h{nder med ens artiklar. Men jag vidh}ller att de teser jag tillskriver Stefan Helgesson {r s}dana som han i princip driver. Och de teserna inkluderar b}de att cyberkulturen {r farlig och icke |nskv{rd. I mitt svar p} hans inl{gg citerade jag sl{ngar av honom d{r han talade om omr}det som "hotande overklighet", "pubertalt", k{mpande mot en "oerh|rd ironi" osv. Dessa uttryckss{tt kan inte betraktas som annat {n starkt negativa. Ditt p}st}ende att hans artikel "med en positiv ton" presenterade cyberkulturen kan d{rf|r inte h}lla streck. Jag har {ven haft kontakt med Stefan Helgesson, och han har d{rvid inte f|rnekat sakinneh}llet i min kritik. I ett brev f|rs|kte han forts{tta driva tesen att cyberkulturen (dvs n{tverkstekniken) {r apriori uteslutande f|r tredje v{rldens l{nder. Ungef{r som om n{tverkstekniken skall f|rkastas f|r att alla - inte [NNU - b{r de fulla frukterna av den. Det k{nns m{rkligt: om alla inte {nnu {r l{skunniga, skall vi f|rkasta b|cker och l{skunskaper som en bildnings- och framstegsmetod! Att se n{tverkstekniken som ett slags f|rtryckarredskap mot tredje v{rlden tycker jag {r fullst{ndigt orimligt! Den v{rldsbild Helgesson arbetar i kan iofs vara relevant, inom andra omr}den, men kommer han och f|rs|ker antyda att n{tverkstekniken - den mest "horisontaliserande" av alla teknologier - {r en imperialistisk intrig s} {r han ute och cyklar rej{lt. Ute och cyklar p} hal is, rent av. Jag vidh}ller att han f|rs|ker skildra en teknologi med helt inadekvata termer! Hans artikel {r h}nfull (se citaten!) och f|rbig}ende. Han struntar i t ex prisutvecklingen inom omr}det (trots att han g|r p}st}enden om h|ga priser b{rande f|r tesdrivandet) och talar om barnsligheter ("pubertalt") och farliga risker ("hotande overklighet"). Jag postar ist{llet mitt svar till Stefan Helgessons naiva, politiskt nattst}ndna artikel p} n{tet. Och anger att DN inte ville publicera den. Jag f}r intrycket av att DN ocks} r|r sig med dimensionsl|sa, f|r}ldrade termer f|r den nya utvecklingen. H{lsningar, Ahrvid Engholm (adress osv) RECENSION AV MIG ur ett n{tm|te: Jag har just avslutat sista delen av Jack Vances Cadwal Chronicles, som best}r av Araminta Station, Ecce and Old Earth och Throy. Vance {r alltid l{sv{rd, med mycket s{regen b}de person- och milj|skildring, med en m{rklig l}ngsam men {nd} oerh|rt fascinerande stilistik. Jag har l{st Vance sedan 1976 (d} han var hedersg{st p} sn sf-kongress i Stockholm - och tyv{rr inte visade sig vara lika magisk som person som man skulle kunna tro av hans b|cker) och de flesta av hans verk {r synnerligen rekommendabla. Cadwal-b|ckerna handlar om planeten Cadwal som har s} egenartad och m{rklig natur att den f|rklarats som skyddad av ett Naturskyddss{llskap. F|r att |vervaka att naturen d{r bibeh}lls uppf|rdes en |vervakningsstation, d{r ett strikt klan-samh{lle vuxit fram tusen }r senare. F|r att utf|ra enklare arbeten tog man in ett folk som kallas "yips" som till}tits att bost{tta sig p} en liten | utanf|r en av kontinenterna. En viss politisk fraktion p} planeten tycker att dessa "yips" f|rtrycks och skall befria dem. Medan |vervakningsstationens ansvariga forts{tter att strikt h}lla sig till stadgarna (Charter) f|r planetens hantering som uppr{ttades f|r ett }rtusende sedan. B|ckerna handlar i princip om maktkampen mellan de olika fraktionerna p} Cadwal, och s{rskilt om en Glawen, en interplanet{r polis som bor p} planeten. D} och d} intr{ffar n}got mord, som en del i maktkampen, som Glawen naturligtvis m}ste utreda. Och under utredningarna reser han ofta till andra planeter - och s} f}r Vance m|jlighet att beskriva dem och deras kulturer ocks}. (Med detta har jag egentligen inte avsl|jat handlingen. Det {r snarare ramen f|r handlingen.) Vance styrka {r som alltid just att skildra fr{mmande milj|er och kulturer. Han g|r det p} ett b}de adjektivt- och substantivsjukt s{tt, vilket egentligen {r tv{rtemot alla regler om hur god stilistik skall se ut. Men Vance tappar aldrig kontrollen, och trots att han skriver tungt s} blir man v{ldigt fascinerad av skildringarna. N{r en huvudperson kommer till en ny stad s} kan han {gna sidor }t att skildra staden, och man l{ser vartenda ord - och |nskar sig mer. N}gra av Vance specialtrick: han anv{nder ovanliga ord ({ven en del engelsktalande erk{nner att de l{sr Vance med en ordbok i andra handen), han hittar p} helt fr{mmande ord (som sedan f|rklaras i en fotnot - osannolika fotnotsskildringar {r hans adelsm{rke), han uppm{rksammar detaljer, f{rger, kl{dedr{kter (inte en person kommer in i handlingen utan att kl{derna kommenteras), matvanor, byggnadsstil, vegetationen, djurlivet... Att skriva s} h{r g|r f|rst}s handlingen l}ngsam, men Vance skriver s} bra att man inte bryr sig om det. Ett annat trick som h}ller l{saren kvar {r hans intrikata dialoger. Personer i en Vance- bok kan sitta och konspirera mot varandra, och inf|r varandra, under de mest h|gtidliga former under avgivande av v|rdsamma artighetsfraser. (Konspirationer av olika slag {r f | ofta en del av handlingen.) Mina favoritdialoger i Cadwal-b|ckerna {r dock dem d{r "yips" {r inblandade. Man garvar h|gt. "Yips" framst{lls som lata idioter, som alltid tar en p} ordet, men som {nd} {r tillr{ckligt baksluga f|r att snabbt kunna v{nda n}got man s{ger emot en. (Det h{r med "yips" {r dock en sak som g|r mig litet bet{nksam. [r "yips" symboler f|r Amerikas svarta, och {r Vance rasist? Vance verkar vara t{mligen konservativ, och i s} fall {r denna tanke inte om|jlig eller smickrande. Bara l{saren {r uppm{rksam p} det h{r problemet, finns det dock inget som i |vrigt hindrar en att l{sa Cadwal-b|ckerna.) Vance {r en av de mest egensinniga, skrivskickliga och l{sv{rda f|rfattarna inom sf-genren. The Cadwal Chronicles liknar m}nga av hans andra b|cker som utspelar sig i Gaean Reach, och l{r inte g|ra n}gon Vance-fan besviken. Tre h|rnstenar i varje sann sf-fans bokhylla. ----------------------------------------------------------- Morgondagens positiva ton {r hotande pubertal! ----------------------------------------------------------- Avs: Nya Epicentrat/Engholm Renstiernas Gata 29 116 31 Stockholm ahrvid@stacken.kth.se ahrvid@sfbbs.edvina.se _Tel: +46 08-6424077 _24h/day V.32/32"_ _ _ (_' _ , _ _ _ _ l_ , _ l_, _ _ l_) l_)(_' ._)(_ l(-'l )(_(-' l l(_ l l(_)l ) l_) l_)._) ahrvid@sfbbs.edvina.se Author: A Engholm, Date:03-May-94