From ahrvid@sfbbs.edvina.se Mon Apr 4 04:55:40 1994 Received: from mail.swip.net (mail.swip.net [192.71.220.11]) by godot.lysator.liu.se (8.6.7/8.6.6) with ESMTP id EAA01834 for ; Mon, 4 Apr 1994 04:55:32 +0200 Received: from c3po.edvina.se by mail.swip.net (8.6.8/2.01) id EAA18462; Mon, 4 Apr 1994 04:51:50 +0200 Received: from sfbbs.UUCP by c3po.edvina.se (4.1/SMI-4.1) id AA16174; Mon, 4 Apr 94 05:50:56 MET Received: by sfbbs.edvina.se (1.64/waf) via UUCP; Mon, 04 Apr 94 04:03:32 GMT for matoh@lysator.liu.se To: virklist@sfbbs.edvina.se Subject: Virkis #41 From: ahrvid@sfbbs.edvina.se (A Engholm) Message-Id: <6DJ9Jc6w164w@sfbbs.edvina.se> Date: Mon, 04 Apr 94 03:59:40 GMT Organization: Science Fiction BBS tel +46 (0)8 6424077 Status: R Content-Length: 19709 V V I RRR K K BBB I L AAA GGG AAA N N V V I R R K K B B I L A A G G A A NN N V V I R R K K B B I L A A G A A N N N V V I RRR KK K BBB I L AAAAA G GG AAAAA N NN V V I R R K K B B I L A A G G A A N N V I R R K K B B I L A A G G A A N N V I R R K K BBB I LLLL A A GGG A A N N ------------------------------------------------------------ Virkbilagan #41 - ett litet pratfanzine, fr}n Ahrvid Engholm, Renstiernas Gata 29, 116 31 Stockholm, ahrvid@stacken.kth.se, ahrvid@sfbbs.edvina.se. Copyright (C) Ahrvid Engholm, 1994; fr}ga innan du sprider vidare. TROF,THOE&TPOB (94-04-03) ------------------------------------------------------------ JAG [R HUSSE f|r en vecka. Jag har n{mligen hand om familjens katt, medan min mor {r borta |ver p}sken. I familjen Engholm har vi alltid haft katt. Det har v{l inte varit direkt min personliga katt, eftersom min mor har den ute i H{sselby. Men varje g}ng jag h{lsar p} fr}gar jag alltid efter katten och ser hur han har det. Simon heter han, men det har varit fler katter i mitt liv. Familjen Engholms kompletta katthistoria {r som en hel konungal{ngd. Katten i en familj {r ju, som bekant, dess okr|nte kung eller drottning. Den manipulerar m{nniskorna till att f|lja dess minsta vink. Men vi har ofta haft otur med v}ra katter. V}r f|rsta katt minns jag knappt. Det var en korth}rig, helvit honkatt som hette Cissi (tror jag). Om jag minns r{tt fick den n}gon form av parasit och dog. Sedan hade vi en kort tid honkatten Maja, med gr}, halvl}ng p{ls. Hon fick kattpest och dog. D{refter hade vi den orangebruna hankatten Sniffe, med halvl}ng angorakattsp{ls (fast han var en bonnkatt). Sniffe drabbades av hj{rnhinneinflammation. Mor drog iv{g honom till en veterin{r och fick antibiotika med mera. Men infektionen hann skada kattens balanssinne innan den kunde h{vas. Vi hade Sniffe i m}nga, m}nga }r och det var inget fel p} honom alls, f|rutom att han sl{ngde med bakkroppen n{r han sprang och skakade med huvudet n{r han skulle {ta. Det kom fr}n hans d}liga balanssinne, men vi ungar brukade sk{mta och s{ga att Sniffe varit ute och tagit sig en jamare p} krogen R|da R}ttan. Dessutom hade Sniffe en enormt tovig p{ls. Stora sjok av intrasslat h}r kunde t{cka hans lekamen. Sniffe sprang bort i Norrland. Varje sommar }kte vi till mormor i Dorotea och tog givetvis katten med oss. Och en sommar var katten helt enkelt f|rsvunnen n{r vi skulle hem igen. Min mor {gnade en hel dag }t att g} runt och locka p} katten, fr}ga alla om de sett den, och s} vidare. Men Sniffe f|rblev f|rsvunnen. N{sta katt var Slimris, ocks} det en orangebrun hankatt med halvl}ng p{ls. Vi fick honom uppe i Norrland och namnet fick han f|r att han "Slimre sig kring bena". Slimris sprang ocks} bort en sommar i Norrland. Snurris blev dock v{ldigt l}nglivad. Honom hade vi fr}n slutet av 70-talet, hela 80-talet och in p} 90-talet. Jag flyttade ju fr}n H{sselby 1981, s} s{rskilt mycket min var han inte. Det var en svartvit hankatt med halvl}ngt h}r. En g}ng sprang han ocks} bort uppe i Norrland, och min mor gick igenom den vanliga rutinen att leta, locka och fr}ga efter katten. Hon blev alltid s} nedst{md n{r katter sprang bort, och lade verkligen ned seri|st arbete p} att f} fatt p} dem. Men Snurris fortsatte att vara f|rsvunnen, och vi m}ste }ka hem. Flera veckor senare d|k katten upp hos mormor uppe i Dorotea. D} satte sig min mor i sin lilla SAAB och k|rde 70 mil upp, och 70 mil ned igen, bara f|r att h{mta katten. S} mycket {lskar hon sina katter. Vi har oftast haft hankatter, och inte l}tit kastrera dem. Det {r p} n}got s{tt grymt att g|ra det. Och eftersom de {r hankatter kommer de inte hem med ungar, om ni f|rst}r. Det har medf|rt att v}ra katter blivit oerh|rt uppspelta under v}ren och naturligtvis skall ut och sl}ss om honornas gunst med andra hankatter. V}ra katter har alltid haft rivna |ron, som om de blivit renm{rkta av en same. En dag kom Snurris hem med ett varit |ga. Han hade blivit riven, direkt p} hornhinnan. Mor tog honom till en veterin{r som sydde ihop hornhinnan igen (en ganska avancerad operation f|r att man skall g|ra den p} en katt) och fr}n den dagen hade Snurris ett tydligt {rr p} |gat. Men han blev bra, och var snart ute och jagade katthonor igen. Snurris dog en naturlig d|d. Han hittades d|d en dag i en garderob i modershemmet i H{sselby. Det kan ha varit hj{rtattack eller n}got s}dant. Min mor har alltid f|rsett katterna med gott om mat, g{rna fet fisk, och s}dant kan s{tta sina sp}r. Snurris var r{tt fet. Snurris {r f|revigad p} en oljem}lning av honom som jag gav till min mor som f|delsedagspresent ett }r. Simon som {r den senaste Engholm-katten, {r en helsvart hankatt. Han har aningen l}ng p{ls, men inte s} l}ngt att det tovar. S{rar man p} h}rdstr}na ser man att h}rbotten har ljusgr} eller vita h}r. Det {r en mycket sn{ll och kelig liten ungkatt. Och han {r s} v{luppfostrad. Han gick sj{lv till l}dan f|r att utr{tta sina behov d} fort jag nu f}tt ta hand om honom. Och han har inte rivit ned n}gra saker eller st{llt till med n}gra problem. Det enda ofoget {r att han ibland g|mmer sig (favoritst{llet {r under min s{ng, d{r han ligger och gosar bland dammtussarna) s} att jag inte kan hitta honom. D} blir jag orolig och undrar om katten teleporterat sig ut p} gatan och blivit |verk|rd av en bil. Det {r inte l{tt f|r lilla Simon. Jag kan ju inte l}ta honom springa ute utan f}r ha honom inne p} Nya Epicentrat. I H{sselby {r han van att g} ute hur mycket han vill. Men {nd} verkar han r{tt n|jd och glad. Om jag b|rjar smeka honom tar det ungef{r en halv sekund innan han b|rjar spinna. Sedan gnider han nosen mot mina armar och s{tter klorna i mina l}r. (De {r sylvassa!) Och n{r han {r riktigt kelsjuk b|rjar han slicka mig under armarna. [ckligt va'! (Och kittligt.) Jag har funderat p} att skaffa en egen katt, men det m}ste d} bli en l{genhetskatt - och det {r inget gott kattliv. Simon har jag bara en kort tid, och sedan f}r han }terg} till de fria vidderna. Och s} skall de {ta s} mycket! Kattmat blir trots allt n}gra kronor extra om dagen. Dessutom skulle man i s} fall mer personligen drabbas av all denna sliskiga kattmatsreklam: "Smulan har sina favoriter. Mig. Kompisen. Och s} Whiskas f|rst}s!" Herregud, den d{r maten best}r av avfallsrester fr}n slakterier, halvruttna tarmar, malda ben och brosk. Det {r en f|rol{mpning mot det kattliga sl{ktet att producera mat p} avfall - och sedan skryta |ver det i TV. "Ruttet brosk - om katten sj{lv f}r v{lja!" Min mor g|r ofta egen kattmat. Hon k|per sill som hon kokar och sedan r|r samman med ris. Katter kan faktiskt {ta ris, om det {r sillsmak p} den. Det finns m}nga ber|mda katter i sf-litteraturen. Robert Heinlein har haft Pete i D|rren till sommaren. Bertil M}rtensson har skrivit b|cker om kattfolk; liksom Cordwainer Smith. Det finns nog fler. Katter betraktas som fanniska, eftersom kattens sj{lvst{ndiga karakt{r harmonierar med fanens. N{r det g{ller den eviga fr}gan om jag {r en katt- eller hundm{nniska, s} tror jag att ni nog anar svaret. N{r man har en katt som ligger p} ens mage och spinner som ett tr|skverk efter h|stsk|rden, medan dess klor g}r som symaskinsn}lar mot ens skyddsl|sa hud, r}der det ingen tvekan om att man tycker att katten {r m{nniskans b{sta v{n. F|rresten, hur m}nga har h|rt talas om hundar som f}ngar m|ss? ETT TV-PROGRAM OM \sttimor visades p} tisdagkv{llen. \sttimor har blivit den bortgl|mda konflikten. N{r protugiserna l{mnade \sttimor i mitten p} 70-talet invaderades landet av Indonesien. Sedan dess har indoneserna sysslat med att systematiskt utpl}na |sttimoreserna, b}de bokstavligen och som kultur. Man r{knar med att uppemot en tredjedel av |landets folk d|dats, f|rsvunnit, deporterats osv. \sttimor har nu en befolkning p} ca. 650 000, men borde ha haft en p} n{stan en miljon. Folkmordet sker p} olika s{tt. N{r den indonesiska armen skall bek{mpa den |sttimoresiska guerillan g|r man ingen som helst distinktion mellan guerilla och civilbefolkning, och bombar byar och hela lands{ndar s|nder och samman. Misst{nka symatis|rer till guerillan skjuts p} |ppen gata eller torteras till d|ds. Fredliga demonstrationer mejas ned. Den 12 november 1991 sk|ts upp till 180 demonstranter i huvudstaden Dili; det var ett helt obev{pnat sorget}g till en kyrkog}rd f|r att hylla en student som d|dats tidigare. Utrotningen av \sttimors folk {r systematisk och planlagd. Timoresiska kvinnor tv}ngssteriliseras. Kvinnor som trots allt blir gravida tvingas till missfall. Timoresiskorna v}gar inte g} till sjukhuset om de blir gravida. Indonesien har inga som helst r{ttm{tiga krav p} \sttimor, vars folk {r kulturellt, spr}kligt och religi|st olikt det indonesiska. I Indonesien h{rskar islam, medan timoreserna {r katoliker. Omr}det har aldrig h|rt till Indonesien. \sttimor har rika oljetillg}ngar p} sin kontinentalsockel och skulle som ett sj{lvst{ndigt land troligen klara sig utm{rkt. Det {r bland annat oljan Indonesien vill }t, men det handlar ocks} om ren, r} imperialism. I V{stv{rlden blev det ett stort ramaskri n{r ett annat oljerikt sm}rike invaderades av en aggressiv granne. Vi kom till Kuwaits unds{ttning och inledde omfattande sanktioner mot Irak. Men i \sttimors fall, vad har vi gjort? Vi har appl}derat Indonesien. Vi har s}lt vapen till dem. Vi har skrivit handelsavtal, bland annat |ver den stulna oljan. Storbritannien har s}lt jetplanen som Indonesien anv{nder f|r att utpl}na det timoresiska folket. Sverige har ocks} s}lt vapen: luftv{rnskanoner, "endast ett defensivt vapen" sade n}gon hycklande minister. (Luftv{rnskanoner {r utm{rkta offensiva vapen, vilket bl a tyskarna bevisade med sin ber|mda 88-mm-luftv{rnskanon, som var ett eminent antitank-vapen. M}nga av de kanoner som beskjutit Sarajevo {r just luftv{rnskanoner.) Det {r en enorm skandal och en tragedi att ett s}dant folkmord kan d} fortg} medan vi bara tittar p}, eller till och med hejar p}! En del sf-fans har engagerat sig i \sttimor-fr}gan. Karin Kruse har till och med varit med p} ett fredsfartyg som skulle }ka till \sttimor f|r att protestera. (Fartyget blev bryskt avvisat av Indonesiska jagare.) Jag har sj{lv alltid s} m}nga j{rn i elden att jag inte haft m|jlighet att engagera mig i n}gon h|gre grad, men jag har varit med p} ett par evenemang som svenska \sttimor-kommitten arrangerat. Bland annat var vi f|r ett par }r sedan utanf|r Indonesiska ambassaden och protesterade. Holger Eliasson har blivit mycket aktiv i \sttimor-kommitten. \sttimor-kommitt‚ns adress {r Box 70 341, 107 23 Stockholm (tel/fax 08-648 31 93) Medlemskap kostar 150 kronor och postgirot {r 1 81 92-5. Penningbidrag av valfri storlek tackar man s{kerligen inte nej till. Gl|m inte bort \sttimor. STRATEGISKA KRIGSSPEL GILLAR jag, m{rkligt nog. Jag {r pacifist och vapenfri (jag skall f | p} en civilf|rsvars|vning snart) men av n}got sk{l tycker jag att datorspel som handlar om krig {r otroligt fascinerande. Kanske {r det ett s{tt att avreagera sig. Genom att spela helt ofarliga krigsspel p} sin dator, f}r man nog av det och kan vara pacifist i sitt verkliga liv. Om indonesierna spelade litet mer l}tsaskrigsspel skulle de kanske inte vara s} ben{gna att f|rtrycka andra? Men det skall inte vara pang-pang-spel. Jag kan inte f|rest{lla mig n}got tr}kigare {n att sitta och hamra p} en tangent f|r att "skjuta ned" invad|rer fr}n rymden. Det skall vara strategispel, d{r man planerar sina drag och l{r sig att t{nka litet. Det beh|ver inte vara krigsspel. Sim City {r t ex utm{rkt: d{r g{ller det att styra en l}tsasstad. A-train, d{r man skall bygga upp ett j{rnv{gsn{t, {r inte heller dumt. Catching the Flag {r ett shareware-spel d{r man |ver ett oerh|rt detaljerat landskap l}ter tv} lag t{vla om att smyga p} varandra och f}nga motst}ndarens flagga. P} den strategiska krigsspelsidan har jag en del favoriter. Empire {r ett spel d{r det g{ller att utforska en v{rld, samtidigt som man er|vrar den. Civilization {r Empire-liknande, men mycket mer detaljerat. D{r skall man ocks} planera ekonomin, utvinna resurser och ens v{rld blir mer avancerad ju l{ngre tid som g}r. The Ancient Art of War {r ett ganska gammalt spel, men mycket bra. D{r g{ller det att styra trupper stora som ungef{r plutoner |ver ett spellandskap, inta motst}ndarens fort och ha r{tt taktik i sammandrabbningarna. The Ancient Art of War at Sea och ...In the Air {r senare varianter, som {r relativt bra. Datoriserade varianter av Risk finns det flera av, och de kan vara kul om man k{nner sig h{ngig och inte vill ha ett f|r detaljerat strategispel. V for Victory simulerar moderna krigskampanjer oerh|rt detaljerat, men p}minner litet f|r mycket om boardgames (som jag inte gillar). N{r det g{ller rymdkrig finns n}gra varianter d{r man kan sl}ss med rymdimperier, men i allm{nhet tycker jag att det {r roligare att kriga p} marken. H{rom dagen hittade spelet Global Conquest p} en rea (129:-, mot 349:- f|rr) och fastnade omedelbart b}de f|r det och i det. Spelet liknar Empire. Man skall utforska en v{rld samtidigt som man sl}ss med upp till tre datormotst}ndare. Till sitt f|rfogande har man t ex infanteri, tanks, flygplan, hangarfartyg, ub}tar och slagskepp. Det finns en smula ekonomi i spelet, genom att man kan hitta mineraler och olja som man har nytta av. Det finns vissa skillnader mot Risk: styrningen av enstaka pj{ser {r b{ttre, flygplanen har en egen aktionsomg}ng i varje spelomg}ng, marktrupper kan automatiskt f|rvandla sig till transportfartyg och g} |ver vatten, man b|rjar alltid i ett h|rn av spelplanen, pj{ser har olika offensiv- och defensiv kapacitet, man kan st{lla in fler parametrar (v{lja bort pj{ser, styra detaljer i den slumpgenererade spelplanen, osv), det finns neutrala "natives" som sl}ss mot alla, man kan sluta allianser. Redan mitt f|rsta parti av Global Conquest varade i |ver 12 timmar. Jag satt en hel natt senaste helgen, och kund bara inte slita mig fr}n spelet trots att jag blev tr|ttare och tr|ttare f|r varje timme som gick. Mitt imperium startade uppe i h|gra h|rnet. Efter bara n}gon timme hade jag etablerat dominans i den |vre, h|gra kvadranten och nu g{llde det att g} vidare d{rifr}n. Man skickar ut trupper i olika riktningar f|r att utforska vad som finns att er|vra. N}gra fartyg f}r f|lja |arnas konturer s} man f}r en |verblicksbild. Fr}n st{derna kan man skicka ut flygplan som snabbt ger bra |verblick |ver n{romr}det. N{r man vet hur det n{rmaste omr}det ser ut f}r man ta st{derna, en efter en. Och det {r inte l{tt, f|r st{derna f|rsvaras h}rt av antingen natives eller en av tre datormotst}ndare. Man m}ste i praktiken vara vida |verl{gsen f|r att lyckas ta staden, och f|r att n} den |verl{gsenheten m}ste man tunna ut sitt f|rsvar p} andra st{llen - d{r man ist{llet riskerar att f|rlora st{der. Kampen b|ljande fram och tillbaka. Efter 5-6 timmars spel vara jag 50% starkare {n n{rmaste motst}ndare (i antal enheter) men alla motst}ndare var tillsammans 2-3 g}nger starkare {n jag. Tricket {r att l}ta trupperna f|rflytta sig p} r{tt s{tt s} att de {r d{r man vill ha dem, n{r man beh|ver dem. Att planera truppr|relserna noga blir extra viktigt d} de flesta spelenheter r|r sig s} l}ngsamt. F|r att kunna uppr{tth}lla en bra defensiv f|r att sl} tillbaka anfall d{r jag tvingats tunna ut f|rsvaret, anv{nde jag de snabba och l{ttr|rliga flygplanen. Det {r de enda pj{ser som r|r sig n}gorlunda snabbt. Jag byggde upp stora flygstyrkor i st{der som l}g strategiskt till bakom hotade, f|rsvagade frontavsnitt. De kunde snabbt flyga till mina anfallsfronter och delta i anfall, men om s} kr{vdes kunde de flyga till mina f|rsvagade defensiva fronter och st|tta upp dem. Trots att flygplanen var relativt dyra och s}rbara och m}ste vila en omg}ng mellan varje uppdrag, s} var de ov{rdeliga. Jag skulle inte ha lyckats i mitt er|vringst}g utan "de f} som s} m}nga har att tacka f|r s} mycket". Efter ytterligare 2-3 timmar var jag 50% starkare {n alla most}ndare tillsammans. Efter tio timmars spel var den f|rste motst}ndaren helt utslagen. Efter 12 timmar beh{rskade jag 3/4-delar av v{rlden, och eftersom det bara var en rutinsak att ta hela v{rlden stoppade jag d{r. Jag var nu s} tr|tt att jag s}g dubbelt. Det {r ett bra betyg f|r ett spel att man kan spela det tiotals timmar i str{ck, trots att man egentligen borde vara tr|tt. TV-PROGRAMMET STRIPTEASE VAR p} bes|k f|r ett tag sedan. En frilans-reporter som jobbar f|r programmet (Jonas H}llen eller n}got }t det h}llet) kontaktade mig. Efter en artikel i DN, Rapport-inslaget i somras och f|rresten ocks} f|r mina |vriga artiklar i IDG/CW:s tidningar har det blivit k{nt att det h{r med hackers och cyberpunkare {r n}got jag bevakar. Nu vet jag inte n{r inslaget skall s{ndas, men reportern lovade att varsla n}gra dagar innan. Ni f}r v{l h}lla utkik efter Striptease' inslag om hackers. Och f|rresten blir det nog bara n}gra sekunder med mig. Den "riktiga" grejen var ju att f} tag p} n}gra 13-}ringar som sysslar med att bryta sig in i databaser eller liknande. Jag bidrog bara med en del bakgrundskommentarer. Man kom indragande p} Nya Epicentrat en eftermiddag med en stor videokamera. Det var tv} gubbar, kamerask|taren och Jonas. Jag b|rjade med att visa runt litet grand, visa mina datorer och vad jag gjorde med dem. Jag ber{ttade ocks} om SF-Journalen och vi kom till och med in p} hur jag f|rr i v{rlden brukade stencilera zinet. Men den mesta tiden pratade vi om hackers. Vad hackers kommer fr}n (MIT p} 60-talet var ju f|rsta generationen, som m}nga vet), vad hackers g|r, litet grand om hackerslanget. Jag passade givetvis p} att p}peka de d{r 13-}ringarna som bryter sig in i databaser borde man g|ra n}got l{mpligt med. (T ex s{tta dem i valsen p} en radskrivare och sedan skriva ut en fil av adekvat l{ngd.) Hur mycket av det som }terst}r i det f{rdiga reportaget vet jag inte. Det tenderar ju att bli litet upphugget d{r, och f|rmodligen f}r man sk{mmas f|r n}got tokigt. Jag bj|d {ven p} Jolt Cola ("Twice the caffeine!") som {r alla hackers specialdryck. Man tog till och med en n{rbild p} en Jolt-burk som |ppnades. Efter att vi pratat loggade jag in p} Stacken och visade hur news, ftp, gopher med mera fungerar. Den allra st|rsta entusiasmen v{cktes n{r jag visade n}gra animerade porrbilder som jag h{mtat hem fr}n rec.arts.erotica.binaries. (Jag m}ste ju som reporter ta reda p} vad den h{r porren {r som alla pratar om!) D{r tog man n}gra n{rbilder fr}n sk{rmen; jag hoppas bara att man inte p}pekar att det var p} min dator. Str{ngt taget finns de d{r DL- och GL-filerna |verallt. Det hela tog ungef{r tv} timmar. Jonas l}nade med sig mina tv} CD med Usenet-musik, de som kallas Musenet och d{r alla sp}r {r fr}n aktiva Usenet-anv{ndare. (Ni h|rde v{l talas om de skivorna, som s}ldes f|r ett par }r sedan?) ------------------------------------------------------------ Ny k{lla f|r Jolt Cola: ICA Bonden p} Bondegatan! ------------------------------------------------------------ Avs: Engholm/Nya Epicentrat Renstiernas Gata 29 116 31 Stockholm ahrvid@sfbbs.edvina.se ahrvid@stacken.kth.se Ps. N{sta Hackademim|te {r, om inget kommer emellan, p} en grekisk restaurang, Kamaminos (eller liknande namn), korsningen S|dermannagatan/Gotlandsgatan. Tisdag 18.00. _Tel: +46 08-6424077 _24h/day V.32/32"_ _ _ (_' _ , _ _ _ _ l_ , _ l_, _ _ l_) l_)(_' ._)(_ l(-'l )(_(-' l l(_ l l(_)l ) l_) l_)._) ahrvid@sfbbs.edvina.se Author: A Engholm, Date:04-Apr-94