From ahrvid@sfbbs.edvina.se Sun Mar 27 07:19:38 1994 Received: from mail.swip.net (mail.swip.net [192.71.220.11]) by godot.lysator.liu.se (8.6.7/8.6.6) with ESMTP id HAA09312 for ; Sun, 27 Mar 1994 07:19:33 +0200 Received: from c3po.edvina.se by mail.swip.net (8.6.8/2.01) id HAA28202; Sun, 27 Mar 1994 07:16:18 +0200 Received: from sfbbs.UUCP by c3po.edvina.se (4.1/SMI-4.1) id AA27598; Sun, 27 Mar 94 06:11:26 +0100 Received: by sfbbs.edvina.se (1.64/waf) via UUCP; Sun, 27 Mar 94 05:25:02 GMT for matoh@lysator.liu.se To: virklist@sfbbs.edvina.se Subject: Virkis#40 From: ahrvid@sfbbs.edvina.se (A Engholm) Message-Id: Date: Sun, 27 Mar 94 05:21:09 GMT Organization: Science Fiction BBS tel +46 (0)8 6424077 Status: R Content-Length: 21193 V V I RRR K K BBB I L AAA GGG AAA N N V V I R R K K B B I L A A G G A A NN N V V I R R K K B B I L A A G A A N N N V V I RRR KK K BBB I L AAAAA G GG AAAAA N NN V V I R R K K B B I L A A G G A A N N V I R R K K B B I L A A G G A A N N V I R R K K BBB I LLLL A A GGG A A N N ------------------------------------------------------------------ Virkbilagan #40 - ett litet pratfanzine, fr}n Ahrvid Engholm, Renstiernas Gata 29, 116 31 Stockholm, ahrvid@stacken.kth.se, ahrvid@sfbbs.edvina.se. Copyright (C) Ahrvid Engholm, 1994; fr}ga innan du sprider vidare. Och s} skall man alltid hitta p} n}got roligt att skriva f|r att avsluta redaktionsrutan. Vad s{gs om: Belskefruttmagnilm! TROF,THOE&TPOB (94-03-20) ------------------------------------------------------------------ EVELYN C LEEPER TILL Sverige. S} h{r skriver hon sj{lv: "You've read the articles, reviews, and con reports--now meet the people! Mark and I will be in Finland (mostly Helsinki) and Sweden (mostly Stockholm) this May. Current plans call for our being in Finland something like May 21 to May 25 (arriving from Estonia), and Sweden May 26 to 29 (we have to catch a May 30 plane back to the USA from Copenhagen). We'd love to get together with any interested SF folks there if possible." Jag fick brevet den 17 mars och har bett henne att sj{lv v{lja l{mpligt datum av de tillg{ngliga dagarna f|r ett m|te. L{mpligen p} n}gon trevlig krog. Alla {r naturligtvis v{lkomna (s{rskilt Internet-anv{ndare, skulle jag tro!) men h|r av dig till mig f|r tid och plats. Evelyn C Leeper {r k{nd f|r en rad saker: sina utf|rliga kongressrapporter fr}n n{tet, sina bokrecensioner, sitt E-zine MT Void, sin periodiska lista p} rekommenderade bokhandlar v{rlden |ver och f|r att vara den f|rsta som n}gonsin nominerats till en Hugo (som b{sta fanskribent, f|rra }ret) f|r sina E-texter. \PPET BREV OM SAAM kommer h{r. Martin Andreasson hade en artikel om Stiftelsen Alvar Appeltoffts Minnesfond (SAAM) i det senaste numret av sitt fanzine Horisont. Det brev som strax f|ljer s{ndes till Horisont. D{refter har det varit kn{pp tyst. Jag vet inte om han kommer att v}ga att publicera det, men i alla h{ndelser {r inte Horisonts och Virkbilagans l{sare desamma (annat {n till n}gra f} procent) s} jag tycker att det kan vara motiverat att k|ra texten h{r. Om du inte {r intresserad av interna aff{rer inom svensk sf-r|relse kan du ju sluta l{sa h{r. N}gra allm{nna ord f|rst. SAAM {r en fond som delar ut ett }rligt pris till en svensk sf-fan. Det har dock stormat rej{lt kring hur fonden sk|tts (eller inte sk|tts). En del av stormarna framg}r strax av brevet. Andreassons artikel, som brevet bem|ter, var ett f|rs|k att vifta undan kritikerstormen. Vill ni l{sa den i original kan ni v{nda er till honom (Industrigatan 1, 112 46 Sthlm). Sk{let till mitt brev {r att jag fann Andreassons artikel mycket m{rklig. Han undvek helt kritiken mot SAAM, men l}tsades som om han skulle ha tagit upp den. Det skedde genom att han fel- formulerade problemet: det som {r det egentliga kritiken mot det oegentliga r|stf|rfarandet i SAAM f|rsvann. En inledning och ett PS som r|rde Horisont i |vrigt har jag tagit bort. H{r {r mitt |ppna brev (som blir ett |ppet brev i och med denna publicering): Jag satt i den stadgekommitte som utformade SAAM:s nuvarande stadgar. Jag slogs l{nge f|r att SAAM:s styrelse skulle v{ljas direkt av svensk fandom, vilket skulle ske genom att Alvarr|stsedeln f|rs}gs med en s{rskild sektion f|r styrelseval. Reglerna f|r nominering, r|stning m m till styrelsen skulle vara samma som till sj{lva priset. Jag }ngrar naturligtvis att jag inte stod p} mig och satte klackarna i marken. Lars-Olov Strandberg och John-Henri Holmberg p}stod att direktval naturligtvis inte skulle beh|vas, f|r SAAM skulle {nd} vara s} demokratisk s}, och redovisa allt f|r fandom...ja, SAAM skulle vara som en enda, stor, gullig familj! Resultatet har blivit katastrofalt. SAAM har genomfarits och forts{tter att genomfaras av en l}ng rad skandaler (turerna kring SAAM:s agerande kring det f|rlorade arvet, misstankar om oegentligheter kring Alvarr|stningarna, vansinniga l}n och l|pande bidrag till de egna styrelseledamoterna, turerna kring lokalerna, osv) och protokollen har hemligst{mplas. F|rtroendet f|r SAAM {r p} absolut bottenniv}. Jag {r l}ngt ifr}n ensam i att kritisera stiftelsen. Folk som Denis Lindbohm, Bertil A G Schalen och Holger Eliasson h}ller, helt eller delvis, med mig i kritiken. (Jag k{nner till m}nga fler som v{nt sig till mig med medh}ll, men jag l}ter det f|rbli mer privata kommentarer.) Det grundl{ggande {r att SAAM, som enligt stadgarna har syftet att verka f|r svensk sf-fandom, m}ste vila p} ett f|rtroende fr}n samma fandom. Annars uppst}r en djup klyfta. Man kan inte h{vda att SAAM {r "frist}ende", f|r i s} fall utspelas bara f|ljande t{nkta dialog: SAAM: Hej, jag representerar och fr{mjar dig. Fandom: Jag betackar mig. SAAM: Jo, men jag g|r det. Det st}r i mina stadgar! Fandom: Varf|r hemligh}ller du d} saker? Varf|r s{tter du privat spr{tt p} pengarna som du skall f|rvalta }t mig? Jag betackar mig tusenfalt. SAAM: Men...men...eh... Utan st|d fr}n fandom - och det saknas i h|g grad nu - kan SAAM inte verka, och stiftelsen saknar existensber{ttigande. Det st|det f|ruts{tter |ppenhet och demokratiskt inflytande. SAAM m}ste reformeras: a) styrelsen m}ste f|r{ndras, b) arbetet m}ste reformeras. Vad g{ller a) b|r sj{lvfallet de som skott sig p} SAAM bort; de har f|rverkat sitt f|rtroende. Till tv} tredjedelar {r det personer som i |vrigt ocks} b|r bort f|r att de genomf|rde SEFF-fusket, vilket {r s{rskilt allvarligt vad g{ller SAAM d} Alvarpriset omr|stas p} exakt samma s{tt som SEFF gjorde. Om de gjorde s} i SEFF, vad g|r de d} i Alvarpriset? Fr}gan {r ber{ttigad. Vad g{ller arbetets reformering vill jag }terigen dra fram f|rslaget om att styrelsen skall utses direkt p} Alvarprisr|stsedeln. Det kan kr{va att man f}r s{tta r|stsedeln med n}got mindre typsnitt, men i princip b|r det inte vara n}gra problem. Reformeringen b|r ocks} best} av att samtliga SAAM:s protokoll och andra papper som {r beslutsunderlag offentligg|rs, b}de bak}t i tiden och sedan fram|ver, l|pande. (Alvarr|stsedlarnas namn & adress-del kan hemligh}llas, dock b|r resten av dem vara offentliga.) D} inv{nder vissa att om alla skall r|sta om styrelseposter blir det bara en massa br}k. Men hur {r det nu d}, kan man fr}ga sig! [r det inte allt t{nkbart br}k redan? Det kan knappast bli mer {n nu. Att }terinf|ra en direkt koppling mellan de SAAM s{gs skall representera och SAAM (f|rut var den kopplingen via SFSF:s }rsm|ten) kan endast g|ra situationen b{ttre. Winston Churchill sade en g}ng att demokrati {r ett d}ligt styrelseskick - men alla alternativ {r {nnu s{mre. Och inte kan man offentligg|ra alla protokoll f|r d} blir det bara mer br}k, p}st}r vissa. ]terigen kan man fr}ga sig hur det {r nu! Man kan ju f|rst konstatera att protokollens hemligst{mplande inte p} minst s{tt hindrat utomst}ende att f} information. Jag har sj{lv publicerat massor av uppgifter om SAAM. (Den som har mer info har adressen. Jag garanterar, om s} vill, meddelarskydd enligt tryckfrihetsf|rordningen.) Tv{rtom skapar hemligh}llandet bara {n mer br}k, eftersom de uppgifter som sprids i h|gre grad {n annars blir de negativa. SAAM m}ste reformeras. R|t{ggen skall bort. \ppna fondens arkiv och l}t fandom i direktval best{mma. Martin Andreassons "analys" av omr|stningarna de senaste tre }ren {r fullst{ndigt meningsl|s, eftersom den inte g}r in p} vilka styrelsemedlemmar som r|stat under sittande sammantr{de, samt hur och varf|r de r|stat. Det normala i SAAM {r att ett st|rre antal r|ster avl{ggs eller {ndras av styrelseledamoterna sj{lva direkt p} det m|te d{r r|stning (och {ven nominering) tas upp. Ett 10-tal personer kan delta p} m|tena, och med det senaste }rens l}ga r|stetal {r det en majoritet eller en helt avg|rande andel. I samtliga de omr|stningar Andreasson "analyserar" (citationstecknen {r befogade) ser man att det 10-tal som {r normalt deltagande p} ett SAAM-m|te helt r{cker f|r att {ndra resultatet. Det {r det Holger Eliasson menar med "i min }syn". Han har ju suttit och sett hur styrelseledam|ter {ndrat sina r|ster och avgivit nya i sittande session. Det enda syftet med att g|ra det {r att {ndra ett resultat som annars skulle ha g{llt; annars {r det ju ingen po{ng med det. Jag har sj{lv sett det m}nga g}nger. Att det g}r till s} {r oomtvistligt. (Ett parentetiskt fr}getecken: inf|r nomineringarna 1992 anf|r Holger Eliasson att han vet om ett flertal personer som nominerade honom, tydligen tillr{ckligt m}nga f|r att en lika, tredje plats inte skulle kunna uppst}. Andreasson har inget resonemang om i vad m}n nomineringar str|ks och varf|r i s} fall. Och intr{ffade det att en nominering p} Eliasson drogs tillbaks i sittande session? Eller gjordes nomineringar p} andra i sittande session f|r att skapa en delad tredjeplats, f|r att kunna motivera att Eliasson str|ks? ]ter {r "analysen" mycket bristf{llig.) Andreasson p}st}r att Claesson och Bellis inte ensamma kunde {ndra resultatet 1991, men vem har p}st}tt att endast dessa tv} gjort det? Att studera protokollen kan - om de f|rts noggrannt - vara ett s{tt att utv{rdera hur r|stning g}tt till och som det s} ofta varit manipulerats. Man ser vilka som n{rvarat och med n}gorlunda kunskap om vilka som {r kompisar med varandra kan man sluta sig till vilka som {ndrat eller nyr|stat i session. Andreassons "analys" saknar helt resonemang kring detta! Att inte till}ta r|stning eller nominering under sittande session {r f | en av de reformer som m}ste till. Fr}gan {r om man inte till och med b|r f|rbjuda styrelseledamoter att alls r|sta till Alvarpriset. Om styrelseledamoter skaffar sig och agiterar f|r favoriter och p}verkar andra - s{rskilt under sittande session - kan inte f|rtroendet f|r hanteringen annat {n rubbas. I m}nga andra sammanhang {r det vanligt att den som r{knar och bed|mer r|ster inte sj{lv f}r r|sta. Andreassons f|rhoppning om att Alvarn skall anses vara ett "st}tligt" pris klingar ih}ligt. Han stipulerar "glans och lyster" men misslyckas helt med att belysa den central fr}gan (r|stning/{ndring i session). "Beskyllningarna" mot SAAM framst}r inte som ett dugg mindre ogrundade {n f|rut. Man fr}gar sig ist{llet vad denna bristf{lliga "analys" {r {mnad att d|lja. N]GRA TANKAR OM datab|cker. N{r jag en f|r l{nge, l{nge sedan b|rjade rada upp bokst{ver s} att de hamnade i n}got mindre slumpm{ssig ordning {n f|rut - skriva kan den ambiti|se kalla det - fick jag l{ra mig en viktig sak. Underskatta aldrig l{sarens intelligens, |verskatta aldrig hans kunskaper! Det betyder att man inte skall anta att l{saren {r dum i huvudet, f|r det {r allm{nheten i allm{nhet inte. Den skribent som har attityden att l{saren {r det v{rsta sedan ormen i paradiset blir inte l}nglivad. ] andra sidan skall man inte f|ruts{tta att l{saren kan allt redan. Vore det s} skulle det inte vara n}gon po{ng med att skriva och f|rs|ka f|rklara n}got, eller hur? Men sedan en tid tillbaka p}g}r en helt ny trend, som totalt kullkastar alla tidigare teorier! Det b|rjade med "Dos for Dummies" (som {ven finns p} svenska, under titeln "Dos for Dummies"), "boken f|r resten av oss!" H{r f|rutsattes att l{saren var en l{gre livsform, men det hindrade inte den of|rskr{ckte f|rfattaren att genast kasta sig |ver att f|rklara varf|r "del *.*" inte {r n}gon bra ide. Det har kommit en hel serie "for Dummies"-b|cker, som blivit en stor succe i USA och {ven s}lt bra i Sverige. Troligen beror det p} att svenskarna varit s} nyfikna p} vad "dummies" {r, att de inte kunnat l}ta bli att k|pa. Enligt vanligtvis felunderr{ttade k{llor f|rbereder det amerikanska f|rlaget nu den femtiosjunde boken i serien, "Fault tolerant systems, binary code analysis and high end TCP/IP optimization for Dummies". Jag trodde att det mesta som kunde g|ras i genren nu var gjort, n{r jag h{rom dagen fick |gonen p} ett konkurrerande f|rlags "The Complete IDIOT'S guide to the Internet". Gudars skymning! N{r har man onekligen tagit f|rol{mpandet av l{sarens intelligens ett steg l{ngre. Vad kan vi v{nta h{rn{st! "Windows for absolute MORONS"? "Lotus 1-2-3 for people who can't even COUNT to it"? "Dbase for BACTERIA with an inferiority complex"? "Computer viruses for VIRUSES"? Det h{r f}r mig att t{nka p} den gamla f|rkortningen RTFM. Om jag skulle starta en bokserie skulle jag d|pa den till "The Fucking Manual of Windows NT" (eller n}got annat). Titlarna skulle g|ra reklam f|r sig sj{lva. Det enda problemet {r att b|ckerna sannolikt skulle XXX-klassas och endast s{ljas under disken i det bakre bokhandelsrummet. M|jligen skulle jag ocks} f} st{mningsans|kningar fr}n Penthouse, som redan utgivit TFM. Livet {r tufft f|r bokutgivare. Det kan synas trivialt att n{mna mer jordn{ra problem, sedan vi nu r|rt oss i s} h|ga intellektuella sf{rer. Men jag vill {nd} n{mna ett boktitelsproblem som jag har haft. Mitt f|rlag utgav f|rra }ret min bok "De 201 b{sta programmen inom SHAREWARE". Det sista ordet stod med st|rst bokst{ver, och jag brukar alltid referera till verket som "SHAREWARE" kort och gott. (Min kompis J|rgen St{dje utgav en bok om Netware i samma serie, som alla numera refererar till som hans Novell-samling.) Man hade en ide om att det m}ste ing} siffror i boktiteln. - Det ger l{saren uppfattningen att han f}r ett antal konkreta tips, slog f|rlagschefen fast. B|cker fick allts} heta saker som (simulerade titlar) "De 4711 b{sta s{tten att krascha WINDOWS", "Dina 42 urs{kter sedan n{tverket (som var ditt ansvar) kraschat, trots att det var NOVELL", "De 123 b{sta tipsen f|r LOTUS", osv. Det var liksom bara s}. B|cker skulle ha siffror i titlarna. L{sarna antogs vara zombies som s}g siffrorna och sedan t{nkte: "Aj, alla dessa XXX antal tips m}ste jag ha. K|p, k|p, k|p!" Jag vet inte hur m}nga shareware-program det finns, men s{kerligen 100 000-tals. Jag skulle naturligtvis inte kunna ta upp ens en br}kdel av dessa. Jag funderade l{nge. Ett par hundra program skulle jag nog kunna ta med. Journalisten Per Eriksson hade tidigare skrivit en bok om shareware, d{r han dock bara tagit med 50 program. Honom skulle jag v{l i alla fall kunna kn{cka. - De B[STA programmen, sade redakt|ren. (Som f|r |vrigt {r en gammal serieutgivare som jobbat f|r Horst Schr|der.) - Men vad d}, undrade jag. Inte kan jag garantera att det {r de b{sta programmen! Jag har inte sett alla shareware-program! Jag har sett max 10 000. Och f|rresten vill jag ta med de program jag tycker {r mest sp{nnande och intressanta och charmiga, {ven om de inte {r "b{st". Men "de b{sta" programmen fick det bli, dvs det fick det inte alls bli ({ven om jag kanske tycker s}) utom p} omslaget. Jag gillar filmen "2001 - ett rymd{ventyr" av Stanley Kubrick (manus Arthur C Clarke), s} jag funderade ett tag p} att ha med talet "2001" i titeln. Men up}giften att ta med 2001 program syntes mig snart |verm{ktig. Om man stryker en nolla s} f}r man dock {nd} *n{stan* filmtiteln, och det fick duga. (F|r redakt|rerna uppgav jag dock andra sk{l, och man sade: "Ja, det {r inte s} dumt! En inledande tv}a f}r l{saren att tro att det {r b|rjan till n}got stort, och sedan en nolla som ser bra ut - alla stora tal har massor av nollor - och sedan en ov{ntad, fr{ck etta. Jo, det funkar! Genialt!") Boken skrevs f|r tv} }r sedan. Sedan l}g den i produktion i n{stan ett }r. Nu jobbar man duktigt med s{ttning, layout, korr, ombrytning osv, t{nkte jag. Medan jag g}r h{r och sl|ar s} finns det andra som jobbar som sm} bin (ej bin{rfiler). Tv} veckor innan den skulle g} i tryck, ringde n}gon och sade att alla bilder jag sk{rmdumpat var skit f|r deras Macintosh fick hicka. (Grrrr! Macintosh!, t{nkte jag.) Jag fick g|ra nya. Tv} veckor efter att den skulle ha g}tt i tryck ringde man och sade att man ville ha ett s k sakregister ocks}. - Det trodde jag ni skulle fixa, sade jag. - Nej, vi {r s} upptagna av att t{nka p} vilka siffror som skall st} i alla boktitlar, att det har vi inte tid med. (Den h{r historien {r f|r |vrigt bara *n{stan* sann.) S} jag gjorde ett index. Jag fick t o m in TANSTAAFL i det, det klassiska uttrycket fr}n sf-f|rfattaren Robert A Heinlein. Jag fuskade inte: There Ain't No Such Thing As A Free Lunch fanns i texten n}gonstans. N}got skall man ju ha f|r att man g|r index och kommer p} snilledraget att stryka en nolla i 2001. Fyra veckor efter att boken skulle ha g}tt i tryck fick jag ett korr. Jag var p} v{g till en pressresa till Paris (d{r jag f | f|rutom att h|ra om nya routers som klarade 123 Terrabits/millisekund eller n}got tr{ffade n}gra franska sf- f|rfattare, men det h|r inte hit), s} jag tog med mig korret och satt vid Seines str{nder och l{ste det, i s{llskap med vin i en plastflaska och f|rv}nansv{rt |vermogen vitm|gel-ost. Jag menar, skall jag k|pa snobbigt vin kan jag g|ra det i Sverige, men vin i plastflaskor g}r bara att k|pa ute i Europa. (M|glig ost kan man dock k|pa |verallt.) Sex m}nader efter att jag l{mnat in korret kom boken ut. Och d} uppt{ckte jag att det inte alls var 201 program med. Jag tror det var 200 eller 202 eller n}got s}dant. (Det beror p} hur man r{knar, och jag minns inte exakt, bara att det var fel.) Jag tror det {r f|rsta g}ngen detta skakande faktum avsl|jas. Tusentals l{sare har pl|jt verket, dussintals f|rlagsmerarbetare har k{mpat med det, 3-4 korr har gjorts (alla gick inte till mig), och {nd} lyckades ingen f}nga upp att det som stod med stora bokst{ver p} omslaget (201), bokens sj{lva raison d`etre, var felr{knat. Dessa {ventyr har dock inte stoppat databoksbranschen, om n}gon trodde det. Men f|rlaget har slutat med att anv{nda siffror som fr{msta f|rs{ljningsargument. Och {rligt talat borde jag nog ha skildrat 2001 program ist{llet. Det var nog n}gonting i den d{r osten. TEKNISKA PROBLEM HAR alltid omg{rdat Virkbilagan. Exempelvis ligger jag l}ngt efter i produktionen av pappersupplagan. (Och jag funderar p} att l{gga ned den.) Sk{let {r att jag g|r den p} min n}lskrivare, som omotiverat sin radsynkronisering under utskrift. Det kan bero p} f|r tr|gt f{rgband, och f|r att motverka problemet kan jag sitta och manuellt snurra p} f{rgbandsvredet. Men det {r mycket tids|dande och hj{lper inte alltid. Jag har dessutom problem med min host, Edvina. Ingen skugga skall falla p} dem. Eftersom har den accessen gratis {r jag inte i direkt position att klaga. Men det dyker tyv{rr upp problem av och till. De senaste tv} veckorna har jag haft totalt mailsammanbrott 12 av 14 dagar, pga diskkrasch och systemarbete hos Edvina. Och n{r det fungerar g}r det l}ngsamt. En Virkbilaga {r ungef{r 1 MB data som skall skickas |ver, (40 utskick a drygt 20 K styck). Det skall ta max 15 minuter i 9600 bps - men det tar kanske tv} timmar. G}ng p} g}ng avbryts s{ndningen ("Too many errors on line - disconnecting"), s} ett utskick kan kr{va 3-4 f|rs|k under ett dygn. Sk{let till detta tror jag {r att Edvinas access-dator servar flera seriesn|ren, och f|rs|ker multitaska mellan dem - och d} blir det f|r m}nga s{ndfel. Om jag bara kunde l{ra mig syntaxen hos Mail-kommandot p} Stacken skulle jag g{rna skicka den v{gen. T{nk om Unix-hackare kunde l{ra sig att skriva begripligt! Skriver man "man Mail" skall man f} en manual f|r Mail-kommandot, en manual som {r n{st intill ol{slig. L}nga rader av kommandoswitchar radas upp med extremt karg f|rklaring; vanliga situationer (som t ex om man vill skicka p} en lista) exemplifieras inte. Spr}ket {r indirekt formulerat, l}ngrandigt och f|ruts{tter i princip att man kan Mail-kommandot innan man skall l{sa "manualen", som n{stan h}nfullt inleder med att skryta |ver hur Mail gjorts f|r att man "snabbt och problemfritt" skall kunna skicka post. Den som {r fackidiot skall inte f|rs|ka skriva manualer. S} enkelt {r det. Manualfiler {r ofta o{ndligt usla. Tyv{rr kan det vara sv}rt att f|rklara vilka krav som m}ste st{llas p} en l{slig text, f|r den som {r van vid att hacka C-kod. Pga mailproblem har jag f|rmodligen tappat en rad LoCs till de senaste Virkbilagorna. Har du skrivit ett, S] SKICKA OM DET! Skicka g{rna till ahrvid@stacken.kth.se om det blir mailstrul igen. Skicka g„rna ett LoC till detta nummer ocks†. ------------------------------------------------------------------ "Vi har inf|rt n}got nytt i Ny Demokrati, n{mligen demokrati", Bert "Cirkus-inf|r-|ppen-rid}" Karlsson om Harriet Colliander som Nyd-partiledarkandidat. (Kan man kalla det Nydanande?) ------------------------------------------------------------------ Avs: Engholm/Nya Epicentrat Renstiernas Gata 29 116 31 Stockholm ahrvid@stacken.kth.se ahrvid@sfbbs.edvina.se _Tel: +46 08-6424077 _24h/day V.32/32"_ _ _ (_' _ , _ _ _ _ l_ , _ l_, _ _ l_) l_)(_' ._)(_ l(-'l )(_(-' l l(_ l l(_)l ) l_) l_)._) ahrvid@sfbbs.edvina.se Author: A Engholm, Date:27-Mar-94