From ahrvid@sfbbs.edvina.se Thu Jan 20 18:56:44 1994 Received: from mail.swip.net (mail.swip.net [192.71.220.11]) by godot.lysator.liu.se (8.6.5/8.6.5) with ESMTP id SAA17947 for ; Thu, 20 Jan 1994 18:56:38 +0100 Received: from c3po.edvina.se by mail.swip.net (8.6.4/2.01) id SAA06844; Thu, 20 Jan 1994 18:55:51 +0100 Received: from sfbbs.UUCP by c3po.edvina.se (4.1/SMI-4.1) id AA20062; Thu, 20 Jan 94 18:56:12 +0100 Received: by sfbbs.edvina.se (1.64/waf) via UUCP; Thu, 20 Jan 94 06:05:18 GMT for matoh@lysator.liu.se To: virklist@sfbbs.edvina.se Subject: Virkbilagan 33 From: ahrvid@sfbbs.edvina.se (A Engholm) Message-Id: Date: Thu, 20 Jan 94 06:02:14 GMT Organization: Science Fiction BBS tel +46 (0)8 6424077 Status: R Content-Length: 17493 ***************************************************************** * Gl|m inte Contact 94. Det {r 15-}rsjubileumspartyt f|r Virkbi-* * lagans systerzine SF-Journalen! \l, snacks, trevligt folk, da-* * torer, video, m m. Datum {r l|rdagen 29/1, 19.00, plats Nya * * Epicentrat (Renstiernas Gata 29). Alla {r v{lkomna men av pla-* * neringssk{l kr{vs f|ranm{lan (till ahrvid@sfbbs.edvina.se). * ***************************************************************** V V I RRR K K BBB I L AAA GGG AAA N N V V I R R K K B B I L A A G G A A NN N V V I R R K K B B I L A A G A A N N N V V I RRR KK K BBB I L AAAAA G GG AAAAA N NN V V I R R K K B B I L A A G G A A N N V I R R K K B B I L A A G G A A N N V I R R K K BBB I LLLL A A GGG A A N N ---------------------------------------------------------------------- Virkbilagan #33- ett litet science fiction-fanzine, fr}n Ahrvid Engholm, Renstiernas G 29, 116 31 Stockholm, ahrvid@sfbbs.edvina.se. Utges parallellt i E-upplaga och p} papper; finns ocks} hos ftp.lysator.liu.se, gopher.lysator.liu.se och SU-Kom i m|tet Virkbilagan. Skicka LoCs och/eller eget zine i trade. (C) A Engholm 1993; Virkis {r inte "shareware"; sprid den ej vidare utan att fr}ga om lov. Prova {ven {ven SF-Journalen (frim f|r provnr). Skriv f|r glatta livet! TROF,THOE&TPOB (94-01-17) ---------------------------------------------------------------------- DENNA VIRKBILAGAN [R annorlunda. Det {r n{mligen inte enbart det superfantastiska, otroligt popul{ra, och makal|st makabra chatzinet som alla vant sig vid. Virkbilagan {r denna g}ng {ven bidrag till och officiellt organ f|r: ---------------------------------------------------------------------- SSS K K AAA PPPP AAA Amat|r S S K K A A P P A A Press S K K A A P P A A Alliansen S KK AAAAA PPPP AAAAA F|r S K K A A P A A Science S S K K A A P A A Fiction SSS K K A A P A A F|rfattare ---------------------------------------------------------------------- Detta tarvar litet f|rklaringar. Till att b|rja med kan konstateras att Virkbilagan normalt {r ett litet ganska veckovis utkommande pratfanzine, som jag skickar ut elektroniskt och dessutom i en liten fotostatkopierad upplaga. (Just nu ligger jag efter i distributionen av den tryckta upplagan...) SKAPA {r en s k APA, sf-slang f|r Amateur Press Association (det kan |vers{ttas till Amat|rpressallians), startad av svenska SF- F|rfattars{llskapet, genom undertecknad. En APA {r ett sams{ndningsorgan f|r sm} fanzines. Medlemmarna g|r sitt fanzine i ett antal exemplar, s{nder in dem till en central utskickare, som sammanst{ller en s{ndning av APA:n. SF-F|rfattars{llskapet i sin tur {r en liten klubb f|r folk som gillar att skriva sf, fantasy eller horror, som funnits i ett par }r. S{llskapet utger ett medlemsfanzine (redigerat av Mika H Tenhovaara) och har litet andra aktiviteter, bl a SKAPA. Detta {r reglerna f|r SKAPA: 1. SKAPA (SKriv-APA) {r en sams{ndningsorganisation f|r minifanzines, manus och andra typer av meddelanden som handlar om skrivandet av sf, fantasy eller horror. Det kan vara noveller, novellfragment, dikter, kommentarer till andras noveller, artiklar med skrivtips, och dylikt. Meningen {r att medlemmar skall kommentera varandras bidrag. 2. SKAPA utkommer varannan vecka, och varje medlem m}ste bidra med minst tv} sidor i 12 ex senast tisdagen utgivningsveckan. Bidrag kan vara karbonkopierade, fotostatkopierade eller m}ngfaldigade p} annat s{tt. Den aktuella s{ndningens redakt|r kan bevilja befrielse fr}n medarbetarkravet p} grund av sjukdom, l{ngre resa eller force majeur. Med sitt bidrag skall medlem bifoga aktuellt porto f|r 100 gram B- post. 3. S{ndningar uts{nds senast fredag den aktuella uts{ndningsveckan av en s{ndningsredakt|r. Redakt|rsskapet cirkulerar bland medlemmarna enligt bokstavsordning p} deras efternamn. Redakt|ren skall h{fta ihop bidragen till en s{ndning och meddela namn och adress till n{ste s{ndningsredakt|r. En deadline skall meddelas som skall vara tisdagen tv} veckor efter senaste deadline. Finns f{rre {n tolv medlemmar kan upp till tolv s{ndningar {nd} h{ftas ihop. Den aktuelle s{ndningsredakt|ren kan dela ut |verbliva s{ndningar f|r att v{rva medlemmar. Gamla medlemmar som vill }teritr{da b|r erbjudas att i m}n av tillg}ng erh}lla gamla s{ndningar mot returporto. 4. H|gst tolv personer kan vara medlemmar i SKAPA p} en g}ng. Den som inte bidrar och inte heller f}tt beviljad ledighet f|rlorar sitt medlemskap. Han/hon kan }tervinna medlemskapet omedelbart genom att bidra till n{sta s{ndning, om det inte finns en v{ntelista. D} hamnar han/hon p} v{ntelistan. 5. {r fler personer intresserade av medlemskap {n SKAPA har platser inr{ttas en v{ntelista. De placeras p} v{ntelistan i den ordning de anm{lt intresse. F|rsta namn p} v{ntelistan intr{der i SKAPA om det uppst}r en vakans, och alla andra p} v{ntelistan flyttar ett steg upp}t. Ursprungligen sade jag att SKAPA m}ste ha minst fem medlemmar f|r att k|ra ig}ng. Det {r nu fyra - den femte, Tommy Silverros i Malm|, som lovade bidra har hittills inte skickat in utlovat bidrag. Du f}r {nd} ett ex av SKAPA, Tommy, men till n{sta s{ndning g|r du b{st i att bidra annars }ker du ut. SKAPA:s medlemmar {r: Ulf Berggren, Stridsbergsv 2, 163 38 Sp}nga Ahrvid Engholm, Renstiernas Gata 29, 116 31 Stockholm Tommy Silverros, Producentg 9, 214 82 Malm| Rolf Str|mgren, Skarp|v 21, 132 32 Saltsj|-Boo Mika H Tenhovaara, Gran|v 91, 151 64 S|dert{lje Deadline f|r n{sta s{ndning {r TISDAGEN DEN 1 FEBRUARI. Skicka ditt bidrag (minst TV] SIDOR I TOLV EXEMPLAR) till Ulf Berggren, som sammanst{ller s{ndningen och skickar ut den. Bifoga returporto. D{refter {r alla medlemmar s{ndningsredakt|rer i bokstavsordning p} efternamnet. (Det betyder att jag tar hand om s{ndning nr 3, s}vida ingen ny medlem med ett efternamn emellan mitt och Ulfs kommit till.) Till SKAPA:s medlemmar {r denna Virkbilaga ihoph{ftad med ett antal bidrag. De som f}r Virkbilagan elektroniskt f}r f|rst}s inte dessa bidrag. F|r att g|ra Den f|rsta SKAPA-s{ndningen litet tjockare stoppar jag med ett par bidrag jag har haft liggande sedan 1986, som d} skulle med i APA:n Kulten. Bidragen f|rblev oanv{nda och jag vill inte ligga p} dem l{ngre nu. Tyv{rr minns jag inte alls vilka som skrev dem, och bidragen {r bara undertecknade med signaturer. VILL DU G} MED I SKAPA, KONTAKTA MIG! (ahrvid@sfbbs.edvina.se) Det finns just nu ca. 7 platser lediga i medlemslistan. F}r du ett OK fr}n mig - om att medlemslistan inte fyllts - skickar du d{refter ditt bidrag till Ulf Berggren. Ett bra tips: Tommy Silverros sade att han tyckte utgivning varannan vecka var litet f|r mastigt att klara av. Jag tycker att vi skall k|ra med varannanveckas-utgivning }tminstone till att b|rja med, s} f}r vi se sedan. MEN SKRIV FLERA BIDRAG P] EN G]NG S] BLIR DET ENKLARE! Mika har till denna s{ndning skrivit inte mindre {n tre bidrag. Jag f|rmodar att de {r avsedda f|r tre olika s{ndningar (och jag skickar vidare ett bidrag till Ulf f|r n{sta s{ndning). Det {r naturligtvis betydligt enklare att n}gon g}ng d} och d} skriva flera bidrag, {n att verkligen g|ra det varannan vecka. Till sist bara en urs{kt: jag {r ledsen att SKAPA blivit f|rsenad. Det {r jag som r|rt till det. Jag hann till att b|rja med inte f} ut SF-Journalen, d{r SKAPA utannonserades, i tid och d} fick jag skjuta p} deadlinen. Efter den nya deadlinen }kte jag till Finland och blev upptagen av mond{nt arbete ett tag. Jag fick helt enkelt inte tid f|r SKAPA. I |vrigt vill jag |nska alla: V[LKOMMEN TILL SKAPA! INNEH]LLET I S{NDNING 1: Virkbilagan 33, Ahrvid Engholm, 4s Sekelskifte, novell av Ulf Berggren, 2s Dikter, av Rolf Str|mgren, 2s Skriver 1, av Mika Tenhovaara, 2s Kontaminerkonfession II, av ok{nd, 1s Messias-komples-bulletinen 3, av ok{nd, 2s TOTLALT: 13 s Den som f}r Virkbilagan elektroniskt f}r naturligtvis bara se det f|rsta zinet. Vill du se och f} fler zines, g} med i SKAPA. SKRIVANDETS TYPOGRAFI T[NKTE jag h{r ta upp. Mina bidrag till SKAPA blir troligen fler nummer av Virkbilagan, och i varje nummer skall jag f|rst}s ta upp n}got skriv- relaterat {mne. Tidigare har jag i Virkis bl a ber{ttat om novellens dramaturgi. {mnet har aktualiserats genom att jag nyligen varit inblandad i en debatt om styckeindelning i E-konferensen swnet.svenska. Jag r}kar anse att man vid textproduktion skall markera nya stycken med radindrag; andra menar att man skall anv{nda blankrader. Jag st}r naturligtvis p} mig. Virkbilagan anv{nder alltid radindrag f|r nytt stycke. Det finns flera sk{l: a) Radindrag {r den vanligaste metoden, och {r helt dominerande i tidskrifter och b|cker. Byr}krattext, t ex brev fr}n myndigheter, kan ha blankrader som styckeindelning, men det h{r {r ingen byr}krattext. Att anv{nda den vanligaste metoden f|r styckeindelning g|r att man f}r en mer v{lbekant l{smilj|, och l{sningen b|r bli enklare. b) L{ser man Virkbilagan elektroniskt betyder radindrag f|r nytt stycke att man f}r bak}tscrolla mindre. Det sparar d{rmed tid och blir enklare att l{sa. Om ett stycke {r i genomsnitt fem rader l}ngt f}r man p} en bildsk{rm med 25 rader ca. 20% blankrader, och vill man g} tillbaka i texten f|r att kolla n}got, |kar d{rmed chansen att det inte hunnit rulla f|rbi. \gat scrollar fortare {n tangenttryckningar. c) Det {r ocks} en stilistisk fr}ga. Jag tycker att ett styckebyte skall vara en relativt l{tt markering. Det markerar ett litet l{savbrott. Det har betydelse f|r hur det man skriver accentueras och tempos{tts. Jag har fortfarande kvar det "tunga" styckebytet i form av blankrader, och anv{nder det i Virkbilagan f|r st|rre {mnesbyten. Den som anv{nder blankrader f|r styckebyten f|rlorar m|jligheten att ha styckebyten i tv} niv}er. Vi beh|ver alla stilverktyg som finns, och det {r bara dumt att utan mening sl{nga ett p} soptippen! d) Virkbilagan skrivs ocks} ut p} papper. Av l{ngdsk{l m}ste jag begr{nsa mig till fyra sidor, och jag f}r inte in all text i en normal Virkis om jag sl|sar med blankrader! Och jag kan inte h}lla p} och laborera med tv} olika versioner av texten; det blir f|r jobbigt. Detta var en liten utvikning. N{r man skriver sk|nlitter{r text producerar man d} och d} manus p} papper. Det {r v{ldigt viktigt att g|ra snygga manus om man skall f} n}got publicerat! Ett f|rlags redakt|rer vill l{sa texten p} det s{tt han {r van vid. Producerar du inte ett korrekt manus {r chansen att det du skriver inte ens blir l{st! S} h{r skall ett manus se ut: 1. Du skriver med dubbelt radavst}nd p} ena sidan av vita papper. Undvik kul|rta papper. Dubbelt radavst}nd {r det som motsvarar "fyra kuggar" p} en skrivmaskin. P} en ordbehandlare st{ller du in ungef{r din typstorlek g}nger 2,5 som radavst}nd. 2. Skriv ut med 10 eller 12 cpi (characters per inch). Anv{nd helst ett icke-proportionellt typsnitt. Anv{nd ett f{rgband som {r relativt nytt. 3. F|r sk|nlitteratur skall du ha ca. 2 000 tecken/sida. Det inneb{r ungef{r 65 tecken/rad och 30 rader/sida. Av n}gon anledning har man ofta annan standard f|r artikelmanus till dagstidningar och tidskrifter: ca. 1500 tecken/sida. Det blir ungef{r 25 rader/sida och varje rad {r p} 50 tecken. 4. Anv{nd en ordentlig v{nstermarginal, ca 5 cm. Den marginalen beh|vs f|r korrektur och s{ttanvisningar. 5. B|rja manuset med en titelsida: novellens titel, ditt namn, din adress, ungef{rlig novelll{ngd (i tecken - aldrig i "antal ord"!) b|r anges. 6. L{ngst upp p} varje manussida, ha ett sidhuvud med novellens titel och ditt namn. Den h{r manusformen {r inte alls s{rskilt sv}r att }stadkomma. K|r du ordbehandlare hittar du snabbt r{tt m}tt och inst{llningar. Jag har l{st massor av manus i mina dagar (till mina fanzines, Teknikmagasinet, tidskriften Nova, Skrivinstitutet, datortidningar, osv) och det uppskattas mycket om manusen {r snygga och prydliga. Du vinner inte den minsta f|rdel om du boksides{tter dina manus och skriver ut dem med Times 10/11 p} en laserskrivare; det kan t o m vara en nackdel. F|rlaget s{tter texten, om de gillar den. Det h{r med att r{kna textl{ngder i "ord" skall du undvika. F|rfarandet kommer fr}n USA och England - och ursprunget ligger i handskrivna manus p} 1800-talet. Det var sv}rt att r{kna antal tecken i handskrift. I Sverige r{knar vi manusl{ngder i antal typrum eller tecken; typrum {r ett b{ttre uttryck, d} det h|rs att man skall ha med blanksteg i l{ngdber{kningen. Blanksteg skall tas med i l{ngdber{kningen, eftersom dessa ocks} upptar plats. Sj{lvfallet skall skiljetecken ocks} medr{knas. Var aktsam f|r att en del ordbehandlare bara r{knar tecken exkl blanksteg n{r den rapporterar textl{ngd. Det riktigt pillemariska {r att man i textl{ngd ocks} r{knar delar av blanka rader! Textl{nde p} manus r{knar du s} h{r: 1. Konstatera att du har 2000 tecken per manussida. Annars r{knar du ut exakt hur mycket det {r (det kan vara 1900 eller 2100 eller s}). R{kna radl{ngd x antal rader. 2. Kolla hur m}nga sidor det {r. 3. Multiplicera sidantal med tecken/sida. 4. G} igenom och se om det {r stora delar av sidor som {r blanka, t ex vid kapitelslut. R{kna antal rader som saknas, och dra helt enkelt av tecken f|r det fr}n siffran du fick i 3. Som du ser sitter man inte och f|rs|ker uppskatta hur m}nga tecken som saknas vid radslut osv. N{r texten s{tts kommer den ocks} att f} radslut och en massa "whitespace". "Whitespace" i manus och i den satta texten kommer p} ett ungef{r att motsvara varandra. Ordbehandlare f|rs|ker dock inte ha med n}gon uppskattning av det antal tecken "whitespace" tar upp och r{knar d{rf|r alltid fel (ned}t). En text ordbehandlaren s{ger {r 10 000 tkn blir troligen ca. 11 000 tkn vid traditionell l{ngdber{kning p} papper. MER OM TYPOGRAFI vid skrivande. Ha normalt ett mellanslag efter skiljetecken. En del f|redrar att ha tv} mellanslag efter punkt, och det kan man ha om man vill. Det skall INTE vara n}got mellanslag f|re fr}getecken! Vid parenteser skall det vara mellanslag omkring parenteserna, men inte inuti (s} h{r). Vid anf|ring skall man ha avslutande skiljetecken utanf|r sista citattecknet, med undantag f|r punkt. I engelskan har man dock vanligen skiljetecknet innanf|r citattecknet. Var mycket sparsam med utropstecken. Du skall ha f} av dem, och du b|r egentligen aldrig anv{nda tv} eller tre utropstecken p} rad - det ser f}nigt ut. Normalt skall ord som du vill betona vara kursiverade, inte s p { r r a d e, inte i VERSALER och inte i fet stil. Kursivering markerar du i ett manus med en understrykningslinje. {ven om din ordbehandlare kan skriva kursivt direkt b|r du nog ha kvar understrykningslinjen. N{r du l{mnar manus p} diskett kan du l{mna i ett ordbehandlingsformat (som din tidning eller ditt f|rlag ocks} kan l{sa) d{r kursiveringen {r elektroniskt markerad. Om inte det g}r - utan du m}ste l{mna ren text, s k ASCII - s} kan du anv{nda markeringstecken f|r kursivt. T ex f|r start av kursivt och f|r }terg}ng; exemplets markeringstecken {r dem som Ventura Publisher f|rst}r. ASCII finns i flera smaker. Den s k rena texten (det betyder att det inte finns en massa styrtecken med) ser annorlunda ut f|r PC med DOS, f|r PC med Windows och f|r Macintosh. Det {r fr{mst de svenska tecknens representation som varierar. Det {r dock inga o|verstigliga problem att |vers{tta mellan t ex PC och Macintosh, {ven om de svenska tecknen {r fel. Man f}r st{lla in |vers{ttningstabeller som fixar det. Det finns program till Mac som l{ser PC-disketter, och det finns PC- program som l{ser Mac-disketter. Jag tycker att man g{rna f}r experimentera med typografin. I en del sf-romaner finns annorlunda typer av anf|ringar, t ex f|r telepatiska meddelanden. Jag har sett s}dana telepatiska repliker markeras p} olika s{tt, t ex med > f|re och < efter. I David Brins P} Tidshavets Strand, som bl a handlar om intelligenta delfiner, finns en s{rskild form av anf|ringsmarkering f|r delfinspr}ket. En av de mest annorlunda b|ckerna, rent typografiskt, {r Alfred Besters Tigermannen. Originalupplagan av den inneh|ll ord, fraser m m som var handskrivna! Detta har }tergivits p} litet olika s{tt i svenska |vers{ttningar, och litet av originalets smak och ton gick v{l f|rlorad. Det finns massor man kan g|ra med bara vanliga tecken och bokst{ver. Men nu {r det dags att s l u t a ! ---------------------------------------------------------------------- En lino {r ocks} ett annorlunda typografiskt grepp, sade Lundwallskan och matade skrivmaskinsvalsen bakl{nges. ---------------------------------------------------------------------- Du f}r detta d{rf|r att: ( ) Haj asdg adfasda ( ) Fkl asdfd gfhsas hg. ( ) Ehwj aadad Jjaa ma. ( ) Du {r bra p} att l|sa krypton! Avs{ndare: Ahrvid Engholm/Nya Epicentrat Renstiernas Gata 29 116 31 Stockholm ahrvid@sfbbs.edvina.se _Tel: +46 08-6424077 _24h/day V.32/32"_ _ _ (_' _ , _ _ _ _ l_ , _ l_, _ _ l_) l_)(_' ._)(_ l(-'l )(_(-' l l(_ l l(_)l ) l_) l_)._) ahrvid@sfbbs.edvina.se Author: A Engholm, Date:20-Jan-94