From ahrvid@sfbbs.edvina.se Fri Dec 31 23:48:27 1993 Received: from mail.swip.net (mail.swip.net [192.71.220.11]) by godot.lysator.liu.se (8.6.5.Beta3/8.6.5.Beta3) with ESMTP id XAA05138 for ; Fri, 31 Dec 1993 23:48:22 +0100 Received: from c3po.edvina.se by mail.swip.net (8.6.4/2.01) id XAA28534; Fri, 31 Dec 1993 23:46:49 +0100 Received: from sfbbs.UUCP by c3po.edvina.se (4.1/SMI-4.1) id AA10929; Fri, 31 Dec 93 23:46:24 +0100 Received: by sfbbs.edvina.se (1.64/waf) via UUCP; Fri, 31 Dec 93 22:50:36 GMT for matoh@lysator.liu.se To: virklist@sfbbs.edvina.se Subject: Virkbilagan 31 (Gott Nytt }r!) From: ahrvid@sfbbs.edvina.se (A Engholm) Message-Id: Date: Fri, 31 Dec 93 22:37:54 GMT Organization: Science Fiction BBS tel +46 (0)8 6424077 Status: R V V I RRR K K BBB I L AAA GGG AAA N N V V I R R K K B B I L A A G G A A NN N V V I R R K K B B I L A A G A A N N N V V I RRR KK K BBB I L AAAAA G GG AAAAA N NN V V I R R K K B B I L A A G G A A N N V I R R K K B B I L A A G G A A N N V I R R K K BBB I LLLL A A GGG A A N N ----------------------------------------------------------- Virkbilagan #31 - ett litet science fiction-fanzine, fr}n Ahrvid Engholm, Renstiernas G 29, 116 31 Stockholm, ahrvid @sfbbs.edvina.se. Utges parallellt i E-upplaga och p} papper; finns ocks} hos ftp.lysator.liu.se, gopher.lysator .liu.se och SU-Kom i m|tet Virkbilagan. N{sta nummer f}r du om du skickar LoC och/eller eget zine i trade (Det Vanliga). (C) A Engholm 1993; Virkis {r inte "shareware"; sprid den ej vidare utan att fr}ga om lov. Prova {ven {ven SF-Journalen (frim f|r provnr). Gott Nytt Jul! TROF,THOE&TPOB (93-12-31) ----------------------------------------------------------- SCIENCE FICTION-JOURNALEN har nu kommit igen. Jag postade 2/3 av exen i f|rrg}r och resten ig}r. Alla kommer att f} det innan ny}r, och jag kan andas ut. Jag biffade minst fyra nummer i }r ocks}, genom att jag gjorde tv} nummer p} en g}ng (164 och 165). Bara f|r att numren distribueras samtidigt {r de p} intet s{tt uttunnade. B{gge {r fullmatade med text - i 6 punkters "storlek" (litenhet kanske passar b{ttre?). Science Fiction-Journalen, tidigare Fanytt, {nnu tidigare Vheckans [vfentyr, {r som de flesta av er vet det sf- nyhetsblad som jag utgivit i 15 }rs tid. Det {r det st|rsta - och d{rmed automatiskt ledande - fanzinet av sin typ i Skandinavien. Skicka mig ett frim{rke s} f}r du ett provnummer (eller prenumerera f|r 40 kr, 6 nr, till mitt pg 436 32 00-9.) SFJ har aldrig kommit med mindre {n fyra nr per }r. Numren kommer litet oregelbundet, men de kommer. Visserligen kom fler nr per }r, s{g, i mitten av 80-talet, men i geng{ld {r de nu minst dubbelt s} inneh}llsrika r{knat i textm{ngd. Den informationsm{ngd SFJ f|rmedlar har snarare |kat {n minskat. Exempel: i mitten av 80-talet kunde jag g|ra 7-8 nr/}r. De var p} 4-6 sidor med max 7 000 tkn/sida, dvs 28-42K text, g}nger 8 (s{ger vi): 224-336 K. Idag rymmer ett nr p} fyra sidor 80-90 K, och fyra nr (ett }r) rymmer: 320-360 K. (P} 80-talet var 4-sidiga nr vanligare {n 6-sidiga, s} siffran d{r ligger n{rmare 224K {n 336K.) Detta sagt till den som spekulerar i att SFJ slagit av p} takten: utgivningstakten i n}gon m}n, kanske, men inte info-takten! Hemligheten {r jag tenderar att kl{mma in s} mycket text det bara g}r per sida. Jag brukar sk{mta och s{ga att n{r som helst kommer jag att f|rstora sidorna s} att jag kan utge en mikrofiche-upplaga. Det finns m}nga sk{l till varf|r jag kl{mmer in text som jag g|r. Och jag lovar att det {r helt om|jligt att |vertala mig att sluta med det! N{r jag en g}ng i tiden b|rjade utge fanzines var saker och ting som papper, f{rg, stenciler m m dyra, i relation till mina ekonomiska resurser. Jag hade helt enkelt inte r}d att l{mna vita utrymmen. Att g|ra mindre t{t layout skulle bara betyda att jag m}ste finansiera fler sidor, och det gick inte f|r sig. F|r SF-Journalen {r sk{len fortfarande delvis ekonomiska. Jag betalar tryckning (ibland lyckas jag l}na tryckning p} jobbets fotostatmaskin, men kan jag undvika det {r det bra; det {r inte s} popul{rt). Senaste numret kostade inkl papper n{stan 1:50 per ex. Jag tryckte dem hos J|rgen St{dje, och det var {nd} mycket billigare {n om jag gjort det p} stan. Jag kan inte utan vidare l{gga till ett ark, f|r d} g}r kostnaden upp till 3 kr ex, och det blir f|rlust. (Prenumeration kostar f n strax |ver 6 kr/nr. Inkl porto kostar ett ex ca. 4 kr. Men med de drygt 2 kr som blir |ver skall en massa andra kostnader t{ckas. Varje nummer g}r ut i 50-75 gratisex a 4 kr: gratisprenumeranter, trade, provnummer f|r att v{rva nya l{sare, osv. Portot f|r mina utl{ndska l{sare {r dyrare. Jag m}ste betala lasertoner, h{ftklamrar, klister f|r adresslappar och annat litet sm}tt och gott.) Det {r betydelsefullt att kunna h}lla nere prenumerationsavgiften, och d{rf|r m}ste jag trycka t{tt. Numera, sedan B-f|reningsbrev avskaffades, m}ste jag ocks} h}lla viktgr{nsen p} 20 gram. OK, jag kan g} |ver n}gra gram utan att Pestverket protesterar, men inte mycket. Att trycka t{tt, att vara ekonomisk med pappersytan, att h}lla sig inom portogr{nser, {r ett s{tt att leva, och jag tror att l{sarna vid det h{r laget vant sig vid det. Nr 164 och 165 var extrema. Jag har inte tidigare tryckt hela nummer i 6 punkters storlek (tv} tredjedelar av tidningstext, som {r p} 9 punkter), men det var vad jag m}ste g|ra f|r att f} med allt. Jag ser det som en service till l{sarna, att ge s} mycket som m|jligt. Sedan jag b|rjat lasers{tta numren tror jag f|r |vrigt att texten oavsett sin litenhet {r betydligt mer l{ttl{st {n n{r jag skrev stenciler. CONTACT 94 FIRAR JUBILEUM f|r SFJ, f|r |vrigt. "Contact" kallar jag den serie miniconer som jag nu h}llit varje vinter sex }r i rad, hemma p} Nya Epicentrat. Alla sf-fans {r v{lkomna, {ven om du bara k{nner dig litet grand som sf-fans. Dock vill jag helst ha f|ranm{lning (till tel 08-641 34 05 eller ahrvid@sfbbs.edvina.se) f|r att jag skall kunna planera evenemanget. Jag m}ste bl a veta ungef{r hur mycket jag m}ste k|pa in av saker och ting. Contact 94 intr{ffar l|rdagen den 29 januari, kl 19.00 (Nya Epicentrat, Renstiernas Gata 29 - portkoden f}r du n{r du anm{ler dig). Jag brukar ha 25, 30 deltagare. Programmet {r ytterst informellt. Jag ordnar en |lbar i k|ket, d{r |l s{ljs till sj{lvkostnadspris. D{r finns ocks} snacks, mackor, jordn|tter m m. Det finns kaffe, te, l{sk m m f|r den som inte dricker |l. Jag brukar s{tta en {ra i att ha m}nga udda |lsorter, minst 10-15 stycken. Jag finkammar systemets specialsortiment p} bra och annorlunda |lsorter. Det brukar uppskattas. I }r kommer Ye Olde Blog Bar ha ett par extra saker. Dels har jag satt en sats Tryck-Cider p} j{sning (min fruktade, hembrygda cider!), dels har jag ett par flaskor Litauisk sprit |ver fr}n i somras, som kommer att utbjudas p} Contact 94. Troligen tar jag litet betalt f|r Litauen- blogen och l}ter de pengarna g} till Baltcon 94-st|dfonden. Jag har dessutom tv} datorer folk kan sitta och leka med: spela spel, prova program, kopiera shareware (jag har massor), eller prova Internet. Jag har en video och |ver 200 filmer. Det brukar alltid sitta n}gra och titta. Jag har i }r bland annat kultklassikern "The Blob" och den kuri|sa "The Final Programme" - en brittisk sf-film fr}n 70-talet om Jerry Cornelius, efter en bok av Michael Moorcock som delvis utspelar sig i Sverige. Jag har t o m n}gra sf-inspirerade P-rullar... Contact {r till f|r att folk skall f} kontakt med varandra, som miniconens namn antyder. Huvudaktiviteten {r att sitta och prata. I }r skall jag f|rs|ka ordna en del p} temat "SF-Journalen", f|r evenemanget skall fira zinets 15- }rsjubileum. Jag kommer troligen att trycka upp n}got intressant som alla deltagare f}r (kanske de f|rsta numren i nytryck?). Jag kommer att ber{tta litet och zinets historia, och jag planerar en Stor Nyhet om SFJ som utannonseras p} Contact 94. En Contact p}g}r s} l{nge folk orkar. Det har h{nt att vi suttit uppe till kl 9 n{sta morgon, men normalt b|rjar folk troppa av vid 1-2-tiden p} natten. T-banetransport {r numera inget problem - SL k|r T-banan hela natten under helger. Beh|ver du kollapsa i ett h|rn och sova till p} morgonkvisten {r inte det n}got st|rre problem. Missa inte Contact 94! Tag g{rna med dig n}got skojigt att visa, ber{tta eller g|ra under Contacten. TIDEN G]R, ETT nytt }r kommer nu. F|r mig har }rsskiften alltid varit litet speciella. Jag har alltid s} l{nge jag minns tillbringat sj{lva tolvslaget utomhus n}gonstans, och tittat p} fyrverkerierna. Vid sj{lva }rskiftet k{nner man riktigt hur tiden g}r, och ett nytt }r tickat fram. D} jag fyller }r n}gra dagar efter ny}r (6 januari) s} f}r jag under den h{r perioden en dubbel tidsupplevelse. Vid }rsskiftet tickar den interna tiden fram ett sn{pp, och strax d{refter tickar min interna tid fram. Naturligtvis {r det f}nigt att tro att det g}r ett helt }r den 31 december. Men nu {r vi m{nniskor en g}ng r{tt k{nslom{ssigt funtade. DN har p} ny}rsfaton en artikel av Lars-Olov Franzen som recenserar b|cker om tiden. Fr}n b|rjan existerade dagar, m}nader och }rstider. Det h{r med timmar och minuter var litet vagt. P} medeltiden, skriver DN, "}tertar man den fjugofyra timmarna men delar dem i fyra 'punkter'som i sin tur delades i tio '|gonblick', som vart och ett tar en och en halv minut. S} nu vet ni hur l}ngt ett |gonblick {r." Artikeln heter f|r |vrigt "Ett |gonblick tar en och en halv minut." M}nga filosofer har menat att tiden {r en subjektiv sak. Just nu hittar jag inte mitt filosofiska uppslagsverk, men jag har f|r mig att bl a Kant hade s}dana }sikter. Tiden skulle vara en perceptionskategori, ungef{r som rummet, eller f{rger. Tiden finns bara genom v}rt s{tt att betrakta v{rlden. Modern fysik har intressant nog kommit att n{rma sig denna bild av tiden. Einsteins relativitetsteorier rymmer ju bel{gg f|r att sj{lva tidens g}ng {r h|gst subjektiv - }ker man n{ra ljusets hastighet g}r tiden l}ngsammare. Inom partikelfysiken r{knar man ibland med tiden p} ett s{tt som strider mot v}r intuitiva f|rnuftsuppfattning. Tiden har den m{rkliga egenskapen att om man r{knar den som en dimension, s} skiljer den sig fr}n de |vriga tre dimensionerna (l{ngd, bredd h|jd och djup) genom att tiden alltid {r p} v{g n}gonstans - och bara i en riktning. Man kan ist{llet betrakta tiden som en dimension utan dessa egenskaper - den {r precis som de tre rumsdimensionerna - och ist{llet {r det v}r "perceptionspunkt" f|r tiden som st{ndigt r|r sig! Du, jag och John-Henri och vi allihopa har d{rmed alltid funnits och kommer alltid att finnas i ett evigt rum-tids-kontinum, men den punkt fr}n vilken vi betraktar tillvaron r|r sig. Kanske finns det n}gra speciella neuroner i v}r hj{rna som styr hur vi skall uppfatta tiden. Hur bisarr skulle inte v{rlden te sig om vi vore intellektuellt konstruerade p} ett annat s{tt! Sf-f|rfattare har ofta spekulerat kring tiden. Philip K Dicks COunter-Clock World {r en klassiker - en v{rld d{r man f|ds genom att gr{vas upp p} kyrkog}rden och d|r genom att krypa in i mamma. EN RECENSION AV }ret som g}tt kan vara p} sin plats. Den ekonomiska krisen och ett antal spektakul{ra avg}ngar har pr{glat }ret. Det {r PG, Pyramid-Janne, m fl som skjutit ut sig i katapultstolen, liksom JAS-piloten |ver L}ngholmen. (Just den h{ndelsen missade jag, d} jag var p} hemv{g fr}n Finncon d}.) Krisen och fallsk{rmarna h|r ihop. Bankernas och vissa f|retags synder har uppdagats, och kopplats till de stora avg}ngsvederlagen. Det {r kanske inte rimligt att avg}ngsvederlagen {r s} stora om personen inte gjort sig f|rtj{nt av dem. (Den allra st|rsta fallsk{rmen hittills - Pehr G Gyllenhammars som l{r vara ca. 70 miljoner - har inte utl|st n}gon storm av protester. Kanske tycks folk acceptera att PG gjort en stor insats f|r ett viktig industrif|retag under en l}ng tid.) Jag f|rst}r och ansluter mig till kritiken mot fallsk{rmarna. Det s{gs att de beh|vs f|r att f|retagsledare saknar anst{llningstrygghet - men de har ocks} h|g l|n f|r att de saknar anst{llningstrygghet. Med avg}ngsvederlagen f}r de, liksom, b}de h{ngslen och livrem. Det s{gs ocks} att de skall ha h|ga avg}ngsvederlag f|r att de har "stort ansvar", men i m}nga fall har det ju visat sig att de inte tagit detta ansvar. De har f}tt betalt f|r en tj{nst som de inte levererat, och det {r fel. Dessutom: med ett stort avg}ngsvederlag, kan f|retagsledaren bli mer v}rdsl|s och riskben{gen. Han har ju sitt p} det torra vad som {n h{nder, och d} kan han styra skutan }t skogen. Regeringen tycker jag har sk|tt sig ungef{r som v{ntat. Inte alltigenom bra, men inte heller s} d}ligt om man ser p} f|ruts{ttningarna. Jag gillar dock INTE alla dessa skatteh|jningar: olika avdrag har tagits bort, momsen har h|jts, diverse punktskatter har g}tt upp. Skulle inte moderaterna, som har statsministern och flest r|ster i av regeringspartierna, s{nka skatterna? [r det n}got jag missuppfattat? H|ga skatter {r f|r|dande f|r Sverige. G}r vi med i EU tvingas vi till en chockterapi p} skatteomr}det. H|ga skatter gynnar dessutom improduktiva beteenden. Det {r l|nsammare att bolla med bolag, avdrag, r{ntor m m fram och tillbaka ist{llet f|r att koncentrera sig p} att g|ra n}got produktivt. H|ga skatter gynnar ocks} svart- och gr}ekonomi, det gynnar att man tar ut saker och ting som "fringe-benefits" eller avdragsgillt p} firman, och jag tror att det ocks} gynnar spekulationsbeteende. Det {r i m}nga fall mer l|nsamt att spekulera i aktier, fastigheter, v{rdepapper, konst m m {n att jobba f|r pengarna. Jag {r inte s} imponerad av klagom}len p} "nedskuren service". Man kan t ex h|ra daghemspersonal klaga p} att "f|rr var vi en person p} sju barn, och nu tvingas vi vara en p} tretton barn - barnomsorgen raseras!". Det {r bara det att om vi skall finansiera lyx-service s} raseras Sverige. M}nga inom den offentliga sektorn tror jag {r bortsk{mda. De har vant sig vid att de f|rv{ntas producera litet, till h|ga kostnader; det {r inte helt fel att {ndra p} det. Nedsk{rningar i social service inneb{r ofta effektiviseringar, och s}dana m}ste vi ha. Carl Bildt {r jag imponerad av som person, f|r att nu b|rja recensera politikerna. Han har onekligen n}got statsmannam{ssigt |ver sig. Han anstr{ngde sig rej{lt f|rra h|sten under uppg|relserna med socialdemokraterna. Han har uppenbarligen goda kontakter b}de i Moskva och Washington. Han {r lugn, sansad och n{stan alltid v{l p}l{st. Nu senast reste han personligen till K|penhamn f|r att ordna en bra uppg|relse om |resundsbron. En annan statsminister hade nog skickat sin kommunikationsminister. Bengt Westerberg tycker jag kommit litet i skymundan. Jag gillar hans sociala engagemang, som {r {kta och inte spelat. Men det {r idag inte i den ekonomiska krisen tider f|r att fr{mja sociala fr}gor. Alf Svensson tycker jag spelar ett dubbelspel. Fick han best{mma skulle vi ha kristen morgonb|n och abortf|rbud, men han vill inte medge det |ppet. Olof Johansson {r en velare. Han s{ger {n det ena, {n det andra, f|r att inte st|ta sig med sina koalitionspartners och sitt parti - detta f|rs|k till balansg}ng kan inte lyckas i l{ngden. Ian Wachtmeister {r rolig att lyssna p}, men det {r det *enda* som {r kul med honom. Gudrun Schyman {r en fjolla. Det {r samma schizofreni som med Alf Svensson, men hon har en (r|d) religion som inte |ppet vill bek{nna. Ingvar Carlsson verkar vara en hygglig karl. Jag gillar inte hans politik, men han inger ett visst personligt f|rtroende och {r troligen r{tt pragmatisk. EU-debatten har varit svag under }ret som g}tt. EU- f|respr}karna har inte kunnat komma fram, just d{rf|r att vi nu sitter i f|rhandlingar med EU. Man kan inte g} ut och argumentera under f|rhandlingarna, f|r d} f|rs{mrar man sin sits. EU-motst}ndarna har d{remot haft fritt fram. Jag har en k{nsla av att debatten kommer att bli r{tt annorlunda under n{sta }r - d} har EU-anh{ngarna chansen att rycka fram. Arbetsl|sheten kommer att g} ned och kronan g} upp under 1994. Jag tror det finns en chans att valet i september blir j{mnare {n vad de flesta idag f|ruts{tter. Kom ih}g hur de borgerliga med minsta m|jliga marginal vann valet 1979. Det kan upprepas. En os{kerhet {r vilka partier som skall }ka in i och ut ur riksdagen. Valet kan bli en rysare. ]rets stora sorg {r den fortsatta slakten i Bosnien. Nu {r jag pacifist, s} jag f|respr}kar inte ett milit{rt ingripande. Men visst borde det finnas n}got annat att g|ra? Jag trodde att vi levde p} 1990-talet och att Europa var civiliserat. Det svenska sf-}ret har varit litet si och s}. R{knar man med Kalcon har det varit tre kongresser, vilket {r r{tt hyggligt. Bokutgivningen har varit knackig. [ventyrsspels fantasyserie finns inte l{ngre. Sam J Lundwalls utgivning haltar bet{nkligt; alla dessa urtidsb|cker han gr{ver fram kan knappast vara av mer {n kuriosaintresse. Det har kommit mer sf fr}n andra k{llor, men man f}r en k{nsla av att mainstrem-f|rlagen fr{mst koncentrerar sig p} fantasy och skr{ck. Fanzineutgivningen har fortsatt vara knackig. E- aktiviteten har |kat p} sf-fronten, vilket {r gl{djande. Det {r inte bara Virkbilagan som kommit, NESFAD som nu funnits i |ver tv} }r, och att Fandboken sl{ppts i filformat; fler sf-fans har skaffat sig E-post och jag tror framf|r allt att den privata korrespondensen E-ledes har |kat mellan olika sf-fans. P} E-omr}det kommer vi att f} en fortsatt tillv{xt. Cyberpunk, virtual reality och andra begrepp har om inte annat f}tt ett starkt genomslag i press och etermedia under }ret. En tr}kig sak: den svaga svenska kronan har gjort amerikanska sf-pockets rej{lt mycket dyrare. Man blir m|rkr{dd n{r man g}r in i en bokhandel. Priserna {r 75-100 kronor. I slutet av 70-talet minns jag att man kunde k|pa pocket b|cker f|r 10-15 kronor - nypris! P} datoromr}det har 1993 pr{glats av v{ntan. Vi har v{ntat p} Pentium-processorn, och n{r den {ntligen kom - f|rsenad - s} kunde inte Intel leverera stora m{ngder. Dess genombrott kommer f|rst 1994. Vi har v{ntat p} Windows NT, och n{r det - f|rsenat - kom uteblev den d{r riktigt stora NT-boomen som Microsoft hoppats p}. WAN-baserad kommunikation i form av Internet har blivit rej{lt uppm{rksammad under }ret, och jag tror att vi kommer att f} se {n mer av det under 1994. V{dret har varit uselt, tycker jag. I b|rjan av sommaren var det v{l bra, men juli och augusti blev en besvikelse. Jag minns att Jerry Pournelle blev rej{lt f|rkyld n{r han kom till Sverige, f|r det var verkligen en kall augusti. Jag skulle sedan visa honom runt stan, men det bl}ste och regnade och var under 10 plusgrader s} efter halva rundturen valde han att g} tillbaka till sitt hotell. Jag kan f|rst} honom. H|sten har mest varit regnig, och det blev tidigt kallt. Sedan kom sn|n. Nu under julen d} man tycker att v{dret kan unna oss litet gnistrande sn| har det ist{llet blivit varmt och blaskigt. Det har inte varit ett perfekt }r, om man f}r uttrycka sig s}. DAGS ATT SLUTA {r det nu. Jag f}r nog spara den h{r filen snart, fixa till de svenska tecknen och skicka ut allt, om Virkvbilagan skall hinna komma innan ny}r. Jag ligger ca. en halv vecka efter den veckovisa utgivningen, men det g|r inget. N}gon s{rskild utgivningstakt har ju aldrig utlovats. Jag f}r |nska l{sarna ett gott nytt 1994. L{s riktigt mycket sf, och utge litet fanzines. Notera att jag {ndrat deadline till SKAPA (apan f|r sf-f|rfattare: skicka mig minst 2 sidor i 12 ex, SKAPA kommer varannan vecka) till den 4 januari. Hitta p} n}got att bidra med - men jag tar inte E-bidrag. Min snigelpostadress finns nedan. ----------------------------------------------------------- I riksdagen fattas kloka beslut. ----------------------------------------------------------- ( ) Din prenumeration p} Virkis r{cker 1993 }r ut! ( ) Elvis lever ( ) tog mycket stryk av de droger han tog. ( ) Livet {r kort, spela kl{dpoker! ( ) Tack f|r brev/zine/frim{rke (St}r inget kryss alls skall du skicka brev/zine/frim{rke f|r att f} fler nummer.) Avs: Nya Epicentrat/Engholm Renstiernas Gata 29 116 31 Stockholm ahrvid@sfbbs.edvina.se _Tel: +46 08-6424077 _24h/day V.32/32"_ _ _ (_' _ , _ _ _ _ l_ , _ l_, _ _ l_) l_)(_' ._)(_ l(-'l )(_(-' l l(_ l l(_)l ) l_) l_)._) ahrvid@sfbbs.edvina.se Author: A Engholm, Date:31-Dec-93