From ahrvid@sfbbs.edvina.se Tue Dec 14 18:56:58 1993 Received: from mail.swip.net (mail.swip.net [192.71.220.11]) by godot.lysator.liu.se (8.6.5.Beta3/8.6.5.Beta3) with ESMTP id SAA10219 for ; Tue, 14 Dec 1993 18:56:47 +0100 Received: from c3po.edvina.se by mail.swip.net (8.6.4/2.01) id SAA09321; Tue, 14 Dec 1993 18:56:19 +0100 Received: from sfbbs.UUCP by c3po.edvina.se (4.1/SMI-4.1) id AA23163; Tue, 14 Dec 93 18:56:07 +0100 Received: by sfbbs.edvina.se (1.64/waf) via UUCP; Tue, 14 Dec 93 15:30:55 GMT for matoh@lysator.liu.se To: virklist@sfbbs.edvina.se Subject: Virkbilagan 29 From: ahrvid@sfbbs.edvina.se (A Engholm) Message-Id: Date: Tue, 14 Dec 93 15:19:21 GMT Organization: Science Fiction BBS tel +46 (0)8 6424077 Status: R V V I RRR K K BBB I L AAA GGG AAA N N V V I R R K K B B I L A A G G A A NN N V V I R R K K B B I L A A G A A N N N V V I RRR KK K BBB I L AAAAA G GG AAAAA N NN V V I R R K K B B I L A A G G A A N N V I R R K K B B I L A A G G A A N N V I R R K K BBB I LLLL A A GGG A A N N ---------------------------------------------------------------------- Virkbilagan #29 - utflykt i virkligheten, ett litet science fiction- fanzine, fr}n Ahrvid Engholm, Renstiernas Gata 29, 116 31 Stockholm, ahrvid@sfbbs.edvina.se. Utges parallellt i E-upplaga och p} papper; numren finns ocks} hos ftp.lysator.liu.se, gopher.lysator.liu.se och p} SU-Kom i det skrivskyddade m|tet Virkbilagan. N{sta nummer f}r du om du skickar LoC och/eller eget zine i trade (Det Vanliga); det r{cker iofs om du skriver ett LoC d} och d}. Copyright (c) Ahrvid Engholm 1993; Virkis {r inte "shareware"; du f}r ej sprida den vidare utan att fr}ga om lov. Prova {ven {ven SF-Journalen (frim f|r provnr). Zinemakare, bliv vid din press! TROF,THOE&TPOB (93-12-14, f|rra numret var 93-12-07!) ---------------------------------------------------------------------- ANTIKVARIATSRUNDOR HAR JAG gjort fler av. Det lilla antikvariatet snett utanf|r mitt f|nster har haft 50-procentig rea, och s}dant kan jag aldrig motst}. Jag var p} SF- Bokhandeln bara f|r att s{ga hej och kom ut med en kasse b|cker - begagnad sciffy. Det {r inte bra f|r ekonomin, men } andra sidan kommer man billigt undan om man k|per antikvariskt. N}gra kap de senaste veckorna: F|rbjudna b|cker, redigerad av Karl-Erik Lundevall, om tryckfrihet och n}gra uppm{rksammade tryckfrihets}tal i svensk och nordisk historia (Strindberg, Fr|ding, m fl). Napalm, redigerad av John Takman, om Vietnamkriget och folkr{tt; jag k|pte den f|r att den har omfattande referat av Geneve- och Hagg-konventionerna, som {r intressanta att studera pga kriget i Bosnien. S} b{r vi oss }r, av Eric Berne, en psykologisk studie i vad f|rfattaren kallar "spel" m{nniskor emellan; intressant inledning om kommunikation p} olika plan. Amerika, av Henrik Cavling, en illustrerad 550 sidor l}ng reseskildring fr}n 1898 i praktband. Bakom galler, av Curt Falkenstam, referat av k{nda svenska kriminalfall; jag h|r till dem som gillade h|ra B|rje Heed ber{tta om slika. ]t skrattet och l|jet, red Christer Topelius, en antologi med parodier fr}n Olof Dahlin till Hans Alfredson. Trivialmyter, av Hans J|rn Christensen, en bok om underh}llningslitteratur. Moderna tider, av Paul Johnson, en tjock historik |ver 1900-talet. F|rk. Lexikon, av Nils Roth, ql ref-verk. Logik Vetenskapsteori och Argumentationsanalys, av Kondrad Marc-Wogau, ett roligt litet {mne man aldrig kan l{sa f|r mycket av. Kring 1809, antologi om den gamla regeringsformens tillkomst. Politiska ord, av Britta St|vling, uppslagsbok om politiska begrepp. Reportaget som kom av sig, av Lars Hult‚n, en bok om det journalistiska reportagets textform. Spaningsflykt |ver v{rldshistorien, av Rene Sedillot, hela v{rldshistorien fram till slutet av 1800-talet p} 300 sidor! Sverige i beredskap, av Ture Nerman, en skarpsynt skildring av Sveriges eftergiftspolitik mot naziesmen under WWII. P} sciffy-fronten har inskaffats: Tv} nummer av Startling Stories och ett av Fantastic Stories fr}n slutet av 40-talet; underbara brevspalter med brev fr}n bl a Marion Zimmer Bradley, Bob Tucker, Dick Eney m fl. The Monadic Universe, novellsamling av den l{sv{rde George Zebrowski. Philip Jose Farmer, Riverworld and other stories. Wilson Tucker, Resurrection days, om en ensam man i en v{rld av kvinnor. Ultra Spectrum, av Vargo Statten, John Russel Fearns pseudonym - troligen beg}vat urusel. Ursula Le Guin, Treshold, alltid l{sv{rd. Preferred Risk, Pohl och Del Rey, tydligen en orwelliad. Edgar Pangborn, The Company of Glory, en efter-atomkriget-historia. The Valley of Creation, ett {kta pulp{ventyr av Edmond "Galaxy Smasher" Hamilton. Seetee Ship, Jack Williamson; jag har Seetee Shock sedan f|rut, s} jag m}ste ha denna ocks}. Larry Niven, Protector, noceller av Pournelles kompis, p}litlig f|r den som gillar h}rd sf. Steve Barnes, Orbital Resonance, en tydligen Nebulanominerad roman om de sista m{nniskorna som bor i en rymdkoloni. Beyond Time, antologi redigerad av Sandra Ley (dotter till Willy Ley), om tidsresehistorier och "parallella universa". Green Eyes, av Lucius Shepard, en nyare kille som blivit uppm{rksammad men som jag inte hunnit l{sa s} mycket av. Och s} hittade jag en bunt p} ett 10-tal Argosy fr}n 1951 f|r 5:- styck. Dock var det brittiska upplagan och inte den betydligt flottare amerikanska. Argosy {r ett av de klassiska pulpmagasinen, som ofta hade b}de skr{ck- och fantasynoveller. I de nummer jag k|pte fanns bland annat en rad Bradbury-noveller. Hinner jag l{sa allt det h{r? Fackb|cker jag skaffar brukar jag l{sa eller skuml{sa s} fort jag k|pt dem. Jag fuskar litet och l{ser inte allt i dem. Efter det hamnar de p} hyllan som referenslitteratur. N{r det g{llet sciffyn {r jag sedan slutet av 70-talet l}ngt efter i l{sningen. Jag har troligen drygt 40 hyllmeter sciffy, d{r jag l{st kanske 30%: 28 meter torde }terst}. Jag r{knar med att 1 cm tar 1,5 timme att l{sa, en meter tar 150 timmar och 28 meter torde ta 4200 timmar. En normal arbetsvecka {r 40 timmar - s} jag har fulltidsl{sning f|r 104 veckor fram}t (tv} }r), om jag skulle best{mma mig f|r att l{sa allt i en f|ljd. Men d} jag skaffar litet mer {n jag hinner l{sa kommer jag aldrig i kapp. Men b|cker {r kul att {ga, att titta p}, bl{ddra i, fundera p} att l{sa, att sm}l{sa delar i. Utan b|cker vore livet mycket fattigare. Och utan |hl f|rst}s. USCH JA, SF-JOURNALEN b|rjar det bli alltmer dags att g|ra. Jag har ett nummer som {r f{rdig till kanske 2/3-delar. Problemet med SFJ {r att zinet {r s} arbetskr{vande f|r varje nummer att jag alltid drar p} att g|ra det klart. Jag har alltid haft en tendens att skjuta upp allt som {r n}gorlunda stora projekt till morgondagen. Ett SFJ kan ta tre dagar att skriva; man f}r litet }ngest inf|r tanken p} att s{tta sig ned och jobba i tre dagar. F|rst skall allt skrivas, vilket tar kanske tv} dagar, och sedan skall man trycka, vika, plocka, adresser skall uppdateras, skrivas ut, klistras, allt skall frim{rkas, osv. N{r jag i min skira ungdom pluggade s}g jag p} ungef{r samma sak med prov och tentor. "Visst, jag vet att jag har prov om tre dagar, men IDAG beh|ver jag inte plugga. Pluggar jag i morgon g}r det lika bra." F|ljden blev att jag uppskj|t pluggandet till kv{llen f|re, varvid jag fick s}dan tidsbrist att jag fick plugga hela natten utan s|mn och sedan stappla till skrivningssalen som en zombie. SFJ ser jag p} samma s{tt: jag beh|ver inte g|ra det NU, jag kan g|ra det I MORGON! Till slut tar jag mig {nd} samman och g|r i ordning zinet under n}gra h}rda nattk|rningar. Varf|r kan man inte s{tta sig ned och best{mma: varje fredag kl 17- 23 skall jag jobba med SFJ, och s} kommer det ut sista veckan varannan m}nad. Punkt. En del m{nniskor klarar en s}dan planering; jag g|r det inte. Att f|rhandsplanera, strukturera, ordna och ha sig k{nns som en tv}ngstr|ja. N{r jag skall g|ra en st|rre grej m}ste jag ist{llet "arbeta upp inspirationen". Man f}r f|rs|ka bek{mpa skapar- eller produktions}ngesten och mentalt s{tta sig i ett tillst}nd d{r motst}ndet f|rsvinner. Det finns inga patentrick f|r att uppn} denna inspiration, detta undanr|jande av motst}nd. Jag tror att det har att g|ra med den "kreativa processen". Kreativitet {r inget som man kan beordra fram. Det m}ste komma av sig sj{lv. Jag f}r antagligen g|ra tv} SFJ-nummer p} en g}ng, som f|rra }ret, trots att jag egentligen inte t{nkt mig det. OM EU DISKUTERAS det livligt. Men det har hittills inte varit n}gon diskussion om det i det ledande debattorganet Virkbilagan. Virkbilagan hoppas att vi g}r med i EU s} att vi kan expandera v}r upplaga och bli sant pan- Europeisk! H{r {r n}gra av mina sk{l till varf|r jag tycker att vi b|r ansluta oss till EU: * Genom EU f}r vi b{ttre inflytande |ver v}r ekonomiska politik. Den p}verkas starkt av h{ndelser i Europa,och i EU f}r vi inflytande |ver den - utanf|r EU f}r vi inget inflytande. * Genom EU f}r vi starkare ekonomisk tillv{xt. Enligt ekonomer som gjort en prognos, vilket SvD refererade i f|rra veckan, blir tillv{xten 9% starkare p} tio }rs sikt {n utan EU och EES. Tillv{xten blir 5% starkare j{mf|rt med EES under samma period. Den ekonomiska draghj{lpen beh|ver vi. * N{r vi en g}ng }ter beslutar om en fast v{xelkurspolitik f}r vi som EU-medlemmar hj{lp med att f|rsvara den. F|rra h|sten fick Riksbanken ensam f|rsvara kronan, medan Danmark i motsvarande f|rsvarssituation fick hj{lp av andra EU-l{nders centralbanker. En fast v{xelkurspolitik, r{tt utformad och med ett trov{rdigt fundament, {r bra f|r en stabil och l}ngsiktig politik. * Visserligen avskriver vi oss som EU-medlemmar en del beslutander{tt, som vi annars skulle ha lokalt i Sverige. Tanken med samordningen av vissa strategiskt viktiga beslut mellan EU-l{nder {r dock att alla, inklusive Sverige (som medlem), tj{nar p} det. * Talet om det "demokratiska underskottet" i EU {r |verdrivet. Europa-parlamentet {r direktvalt, om {n med begr{nsad makt - tendensen {r dock att Europaparlamentet f}r mer makt. Ministerr}det har vi inflytande |ver genom att vi via riksdagsvalen v{ljer v}r regering, som sedan representerar Sverige i ministerr}det. * Sm} l{nder, det kommer ocks} att g{lla Sverige, har proportionellt sett st|rre inflytande i EU {n stora l{nder. * EU har signalerat att Norrbotten blir ett s{rskilt gynnat st|domr}de, om Sverige blir medlem. Det minskar trycket p} den svenska statskassan, som nu har betydande regionalpolitiska utgifter. * V}r handel kan samordnas b{ttre med EU j{mf|rt med om vi bara har EES. Det tj{nar vi p}. * Det s{gs ofta att EU {r en byr}kratisk koloss. Stockholms stad och landsting har, om jag f|rst}tt saken r{tt, fler bry}krater anst{llda {n EU. Talet om EU-byr}kratin {r relativt sett |verdriven. * Jag tror att det {r en f|rdel att samordna s{kerhets- och i viss m}n utrikespolitik med EU. Den gamla svenska alliansfrihets/neutralitetslinjen {r |verspelad i och med |stblockets fall. * Jag tycker att det vore bra med en gemensam europeisk valuta p} sikt. Varje g}ng jag reser utomlands {r det ett el{nde med alla dessa v{xlingar man skall g|ra. Om jag t ex vill skaffa en ny dator skulle jag kunna studera annonser fr}n postorderf|retag fr}n en rad EU-l{nder och utan s{rskilt kr}ngel k|pa det jag vill ha d{rifr}n det {r billigast. * Internationalism tycker jag i st|rsta allm{nhet {r en bra ide. Ett EU-medlemskap {r ett steg p} v{gen mot det. Jag ser inte EU som ett f|rs|k av en "rik v{stv{rld att resa en barri{r mot ul{nder". EU {r till sin natur f|r mer frihandel och l{gre barri{rer. Det visar sig ocks} att omr}den och l{nder med stark ekonomi fungerar som "lokomotiv" f|r att dra ig}ng |kad tillv{xt i ALLA l{nder. * EU:s offentlighetslagstiftning {r {nnu svag, men p} v{g att bli starkare. EU-kommissionen skall f} en offentlighetsprincip, som motsvarar den svenska {ven om den har fler undantag. Det {r bra. * F|r att harmoniera med EU blir det n|dv{ndigt att vi s{nker skattetrycket. Det tycker jag {r klart positivt. Vi har alldeles f|r l{nge haft alldeles f|r h|gt skattetryck i Sverige. * \verhuvudtaget f|refaller det som om EU har en mer restriktiv syn p} vilken kl}fingrighet i ingrepp i enskilda medborgares liv som politiker f}r till}ta sig. Det {r ocks} klart positivt. Det {r nyttigt om svenska politiker kan f} en sm{ll p} fingrarna emellan}t. * Med EU f|ljer en liberalare alkoholpolitik. Det {r ocks} positivt. * Jag hoppas vi bygger \resundsbron. Ett EU-medlemskap kombinerat med en bro mot EU-omr}det samverkar och |kar nyttan med medlemskapet. Sedan kan man fr}ga sig om inte opinionen mot EU, enligt opinionsunder s|kningar, {r s} stark att "loppet {r k|rt". Jag tror inte det. Just nu har EU-motst}ndarna en argumentationsm{ssig f|rdel genom att Sverige ligger i f|rhandlingar. Regeringen och socialdemokraterna som st|djer ett EU-medlemskap {r d{rmed en smula bakbundna i att ta debatten. Att g} ut och argumentera UNDER f|rhandlingarna kan ju p}verka dessa negativt. Opinionsunders|kningarnas siffror {r d{rf|r en f|ljd av att de starka EU-anh{ngarna tills vidare m}ste h}lla sig delvis passiva. Inf|r folkomr|stningen kommer vi att ha ett f{rdigt f|rhandlings resultat, och de politiska partier som {r f|r medlemskap {r inte l{ngre bakbundna. De stora politiska partierna har en OERH\RD opinionsm{ssig slagkraft, och n{r debatten kommer ig}ng p} allvar {r jag |vertygad om att motst}ndet mot EU kommer att krympa. Jag tror dessutom att det d}liga ekonomiska l{get i Sverige g|r det l{ttare att p}verka m{nniskor i EU-positiv riktning. Alla unders|kningar om det positiva f|r f}r ekonomi med att g} med i EU {r samst{mmiga. Det h{r med snuset kommer s{kert att fixa sig. Man kan ju ocks} till{gga att EU {r fint som snus. SF-FANS VERKAR POLARISERADE i extrem grad.]tminstone i politiskt h{nseende. Det verkar finnas v{ldigt f} s k gr}sossar i svensk sf-fandom. Och folkpartiester eller centeranh{ngare verkar extremt s{llsynta. D{remot verkar det finnas en uppsj| av extremt konservativa, n}gonstans p} moderaternas h|gerflygel (jag r{knar {ven s k libertarianer till gruppen extremt konservativa - de vill }teruppliva v{rden fr}n 1800-talet, faktiskt). Och det finns ocks} en rej{l m{ngd utopiskt radikala. Det {r inte sv}rt att dra sig till minnes den s k prolet{r-fandomen som florerade i mitten p} 80-talet. Sj{lv {r jag liberal. Jag ligger n}gonstans mitt p} den politiska skalan. Jag brukar dock inte ha f|r vana att fast och fullt ansluta mig till partiprogram. Folkpartiet tycker jag verkar vettigt, men deras nykterhetsivrande kan jag inte med. Varf|r {r det en s}dan polarisering? Jag tror det finns flera sk{l: 1) Sf-fans {r utopister! I sin litteratur plockar man upp utopiskt pr{glade ideal. Man l{ser om framtidssamh{llen som {r extrema p} ett eller annat s{tt, och man l{r sig d{rf|r att t{nka i form av ytterligheter. 2) Sf-fans har ofta identitetskriser. M}nga sf-fans {r litet vilsna, in}tbundna och {r f|r sig sj{lva. I sin ungdom satt de ensamma i sina kammare och l{ste. I fandom f}r de pl|tsligt ett behov av att formulera sig en identitiet. En identitet som pr{glas av en ytterlighet }t n}got h}ll {r enklare att anamma och motivera - s} man dras dit. 3) Sf-fans {r internationalister i h|gre grad {n de flesta andra m{nniskor. Man l{ser b|cker p} engelska, man stiftar bekantskap med f|rfattare och l{nder fr}n alla v{rldens h|rn via b|cker och fanzines, man g}r p} eller l{ser om utl{ndska kongresser, man korresponderar med utlandet. Och en internationalist tror jag tenderar mot att dras mot ytterligheter. Det finns alltid n}got land i v{rlden man kan h}lla som f|red|me. De konservativa kan g} till USA eller England (i varje fall Thatchers England), och den radikale kan g} till Kina, Kuba...ja, f d Umefandom h{vdade t o m att Grenada innan USA:s invasion var paradiset p} jorden. Det skall vara extrem socialismradikalism a la Thomas Moore eller HG Wells! Eller s} skall det vara en anarkokapitalistisk marknadsekonomi a la Heinlein eller Ayn Rand! Inget d{remellan g|re sig besv{r. Dessa politiska ytterligheter manifesteras ofta i att sf-fans i {ven allm{nna {mnen tenderar att vara extrema. Uttalar man sig om alkoholpolitiken s} skall man antingen dricka 14 liter |hl om dagen, eller s} skall s}dana drycker totalf|rbjudas. Pratar man om tryckmetoder skall det antingen vara antikt stenciltryck eller fyrf{rgstryck och satt text. Jag har sj{lv en extremism bubblande i min kropp: rymden! Rymden skall vi satsa p}, tycker jag. Vi skall bygga rymdstationer, fler rymdf{rjor, }ka till Mars, bygga m}nbas, bedriva gruvjakt i asteroidb{ltet, och g|ra mycket annat. M}nga sf-fans delar mitt syns{tt - och s} finns det d} i ytterligheternas namn m}nga (men inte lika m}nga) sf-fans som tycker att rymden {r rena d}rskapen. Vad g{ller de h|gerextrema tycker jag att de {r egoister, med en sned verklighetsuppfattning. En extrem marknadsekonomi utan reglering f|rs{tter samh{llets alla svagare medborgare i ett d}ligt l{ge, och det enda motivet f|r att h{vda en s}dan {r att man anser att man sj{lv kan dra nytta av den. Det kan inte finnas n}gra ideella motiv f|r att h{vda att ett marknadskaos d{r svaga sl}s ut och m{nniskor inte har lika v{rde och lika r{ttigheter {r f|rdelaktigt. De idem{ssiga motiven f|r anarkokapitalismen {r f|rfelade: verkligheten fungerar inte som teorierna bakom ideologin f|ruts{tter. I Virkis 21 tog jag upp analogin med bilmotorn, som hela tiden m}ste underh}llas och regleras f|r att fungera. Ni kan g} tillbaka till det numret. Vad g{ller de v{nsterextrema tycker jag att de helt enkelt {r naiva, och likaledes har en sned verklighetsuppfattning. Visserligen skall m{nniskor ha samma grundf|ruts{ttningar och grundr{ttigheter, men m{nniskor {r inte lika varandra och det {r d{rf|r om|jligt att implementera fullst{ndiga j{mlikhet mellan alla. Om de h|gerextrema {r dumma i huvudet f|r att de inte vill ha n}gra styrmekanismer, s} {r de v{nsterextrema dumma f|r att de vill ha f|r h}rda styrmekanismer. V{nstersamh{llet f|ruts{tter en h}rd styrning som inkr{ktar menligt p} den m{nskliga friheten. Jag tycker inte att vi skall ha totalt anarkistisk ("fri") marknad, men inte heller en totalreglerad marknad. Vi skall ha det litet mitt emellan. Vi skall inte ha ett totalt passivt samh{lle, ej heller ett samh{lle som i j{mlikhetens namn detaljreglerar allt. Vi skall ha det litet mitt emellan. Vi skall inte ha f|r mycket skatt, inte f|r litet, utan lagom. CONTACT 94 FUNDERAR jag p} n{r den skall vara. Jag f}r nog |verge planerna p} att ha den p} ny}rsaftonen, vilket annars vore EXAKT p} SFJ/Fanytt/V[:s 15-}rsdag. Det {r f|r m}nga andra fester d}. Kanske har jag Contacten p} trettondagen, 6 januari (jag fyller sj{lv }r samma dag!). H}ll utkik efter info om Contact 94! SKAPA, F|rfattars{llskapets skriv-APA, skjuts upp minst ett par veckor. Jag m}ste f} ut SFJ f|rst, s} att APA:n kan utlysas ordentligt. Hittills har jag f}tt fyra bidrag, s} iofs skulle det r{cka. Vill du bidra till SKAPA, skicka mig minst 2 sidor i 12 exemplar, plus returporto f|r 100 gram, senast i mellandagarna! ------------------------------------------------------------------------ If you don't like crottled greeps, why did you order them? (klassisk lino) ------------------------------------------------------------------------ ( ) Tack f|r brevet/frim{rket/zinet ( ) Skicka mig:.................... (Jag menar, vill du ha n}got mer?) (x) Virkis {r en parentes i v{rldshistorien. (x) Detta kryss f}r du alldeles gratis. (x) Har du fem kryss i rad har du BINGO! Nya Epicentrat/Engholm Renstiernas Gata 29 116 31 Stockholm ahrvid@sfbbs.edvina.se _Tel: +46 08-6424077 _24h/day V.32/32"_ _ _ (_' _ , _ _ _ _ l_ , _ l_, _ _ l_) l_)(_' ._)(_ l(-'l )(_(-' l l(_ l l(_)l ) l_) l_)._) ahrvid@sfbbs.edvina.se Author: A Engholm, Date:14-Dec-93