From ahrvid@sfbbs.edvina.se Fri Nov 26 04:29:47 1993 Received: from mail.swip.net (mail.swip.net [192.71.220.11]) by godot.lysator.liu.se (8.6.4/8.6.4) with ESMTP id EAA01072 for ; Fri, 26 Nov 1993 04:29:41 +0100 Received: from c3po.edvina.se by mail.swip.net (8.6.4/2.01) id EAA26868; Fri, 26 Nov 1993 04:27:21 +0100 Received: from sfbbs.UUCP by c3po.edvina.se (4.1/SMI-4.1) id AA17858; Fri, 26 Nov 93 04:26:33 +0100 Received: by sfbbs.edvina.se (1.64/waf) via UUCP; Fri, 26 Nov 93 03:49:40 GMT for matoh@lysator.liu.se To: virklist@sfbbs.edvina.se Subject: Virkbilagan 26 From: ahrvid@sfbbs.edvina.se (A Engholm) Message-Id: Date: Fri, 26 Nov 93 03:38:16 GMT Organization: Science Fiction BBS tel +46 (0)8 6424077 Status: R Content-Length: 22539 V V I RRR K K BBB I L AAA GGG AAA N N V V I R R K K B B I L A A G G A A NN N V V I R R K K B B I L A A G A A N N N V V I RRR KK K BBB I L AAAAA G GG AAAAA N NN V V I R R K K B B I L A A G G A A N N V I R R K K B B I L A A G G A A N N V I R R K K BBB I LLLL A A GGG A A N N --------------------------------------------------------------- Virkbilagan #26 - utflykt i virkligheten, ett litet science fiction-fanzine, fr}n Ahrvid Engholm, Renstiernas Gata 29, 116 31 Stockholm, ahrvid@sfbbs.edvina.se. Utges parallellt i E- upplaga och p} papper; numren finns ocks} hos ftp.lysator.liu.se, gopher.lysator.liu.se och p} SU-Kom i det skrivskyddade m|tet Virkbilagan. N{sta nummer f}r du om du skickar LoC och/eller eget zine i trade (Det Vanliga); det r{cker iofs om du skriver ett LoC d} och d}. Copyright (c) Ahrvid Engholm 1993; Virkis {r inte "shareware"; du f}r inte sprida den vidare utan att fr}ga om lov (sprid det inte p} Fido-BBSer). Prova {ven {ven SF-Journalen; s{nd frim{rke f|r provnr. Telia skall g|ra Sverige rundare - ett jordklot med bara Svedala! TROF,THOE&TPOB (93-11-21) --------------------------------------------------------------- SKRIVANDETS VEDERM\DOR SKALL detta nummer ha som tema. Detta {mne ligger mig naturligtvis varmt om hj{rtat, d} jag sysslat aktivt med skrivande i 15 }r och levt p} det i tio. Jag har skrivit inom de flesta genrer: vanliga artiklar, nyheter, reportage, intervjuer, debattartiklar, noveller (tv} har varit i JVM), pj{ser (framf|rts p} coner), dikter (Comet Johan Bensin jr; 1981 var jag med i "H{gersten skriver om fred"), |vers{ttningar (30-tal noveller, fr{mst }t Teknikmagasinet, samt 3-4 Mb artikeltext }t CW-f|rlaget). Jag har skrivit inom de flesta {mnen, men naturligtvis med stark slagsida }t sf, datorer och popul{rvetenskap; en g}ng skrev jag en debattartikel mot knark, jag har skrivit uppsatser om journalistik n{r jag g}tt p} JH-kurser. Skriva {r det jag g|r. Punkt. Jag skriver s} mycket att jag ibland inte kan f} stopp p} det. T ex skriver jag troligen minst 5 K om dagen i Internets m|ten (det blir 2,5 Mb p} ett }r!). Jag har ocks} utgivit 1,5 b|cker. Columna utgav f|r n}gra }r sedan Susan Lammers intervjubok De stora programmerarna, som jag |versatt till h{lften; intervjuerna k|rdes i Svenska PC World, |versatta av mig, och Columna k|pte mina |vers{ttningar (en annan fick |vers{tta de intervjuer PC World ratat; jag var f|r upptagen f|r att ta dem). Och p} CW-Books kom i somras min bok Shareware, som tydligen s}lt ganska bra. Den handlar om s k gratis- eller dela-med-dig-program f|r PC och har tydligen s}lt r{tt hyggligt. Men tro inte att jag f}tt n}gra recensioner. Jag har inte sett en enda p} vare sig De stora programmerarna eller Shareware! Om s} bara n}gon bem|dat sig med att slakta |vers{ttningen av De stora... skulle jag ha k{nt mig p} n}got s{tt trygg - trygg i f|rvissningen om att man inte var ignorerad. Men inte ens det de bem|dat sig med. DEN HALVGAMLA FANGENERATION, fr}n ungef{r min tid, har blivit skribenter. Det finns massor av sf-fans som kom med i slutet av 70- eller b|rjan av 80-talet som blivit f|rfattare, journalister, |vers{ttare eller skribenter p} annat s{tt. Bl a dessa har utgivit b|cker: Mika H Tenhovaara, Erik Andersson, David Nessle (seriealbum), Michael Petersen & Gunilla Jonsson (spelb|cker), Elisif elvinsdotter, Lena Karlin, John S|ren Pettersson - troligen {r n}gon gl|md (JSP utgav p} eget f|rlag, men hans b|cker var inte s} tokiga). De som hamnat i journalistk|ret {r f|r m}nga f|r att r{kna upp, och ganska m}nga har sysslat med |vers{ttning. (S{ger n}gon Anders Bellis h{r s} os{krar jag och B|rje Crona v}ra revolvrar.) N{r jag var i G|teborg senast fick jag ex av Davids och Eriks b|cker. Jag har nu l{st dem, s} det kan ju passa med ett par anm{lningar. David Nessle har gjort sig k{nd som medarbetare p} den m{rkliga tidskriften Galago. Det {r den som bl a utser egna svenska kungar och st{ller upp i valet med Galagopartiet De Glada, och denna helnippriga tidning {r troligen r{tt milj| f|r David. D|den steker en flamingo {r Davids seriealbum, utgivet p} Galagos f|rlag Tago, och titeln syftar p} att det finns en rad deckare som b|rjar med ordet "D|den" - David har ocks} b|rjat samla D|den-b|cker (D|den k|r h}rt, D|den g}r p} tivoli, D|den mixar drinkar, osv). B{st i albumet tycker jag nog att hans serier om Pungdj{vulen O'Flanagan {r, som handlar om ett pungdjur som {r privatdeckare i en v{rld av djur och ett skumt New York City. H{r finns hela Mickey Spillane-k|ret med: whisky, sjabbiga kontor, sk|na damer, uppdrag som {r f|r *stora* f|r privatdeckaren (men d{r antagonisten alltid g|r ett misstag: han g|r deckaren *arg*). De serierna har metafysiska drag, som n{r en viktig skurk visar sig vara ett utrotningshotat djur som legat under jorden ett tag (varf|r det {r sj{lvklart att den djurarten inte synts till p} l{nge). Andra hj{ltar i albumbet {r de busiga s|derkisarna Sigge & Pilsner, vars uppt}g bland annat inneb{r sv}ra busstreck i r{kningen f|r nazismen. Vi finner ocks} stripsk{mt (Benny Faktor som gick i DN) och en - som jag f|rmodar - sj{lvbiografisk serie om David sj{lv som ung. Manusen {r mestadels bra, men ibland kan litet v{l billiga sk{mtpo{nger dyka upp. Textinneh}llet i bubblorna {r ofta avancerat, betydligt mer avancerat {n genomsnittet f|r serier. Davids teckningsstil {r tung. Det {r mycket bl{ck, mycket skuggor, mycket detaljer, stilen {r absurdistisk - men driven och fungerar bra f|r de ber{ttelser han har. Jag skulle dock inte vilja se honom teckna Fantomen. D|den steker en flamingo kommer inte att l{mna ett |ga torrt, v}gar jag s{ga. [TTLINGEN FR]N MECKLENBURG heter Erik Anderssons debutbok. Det {r en samling av sex noveller och texter. Titeln kommer fr}n den novell Erik vann G}spennan med f|r ett par }r sedan, och handlar om en ung adelsman som sitter i Mecklenburg och filosoferar |ver livet medan hans moster sl}r ihj{l sig i trappan. Den l{ngsta novellen och huvudnumret kallas "Antonio Zenos dagbok"; samlingens omslagsillustration {r ocks} inspirerad av denna: en n}got annorlunda karta |ver Nordv{steuropa. I efterordet f|rklarar Erik att Nicolo och Antonio Zeno och hans bror var sj|farare som i slutet p} 1300-talet uppt{ckte nya |ar och folk i Nordatlanten, vilket tydligen kom att f|rbrylla kartologer l{nge: dessa folk kunde aldrig }terfinnas. Jag vet inte om denna bakgrund i sig {r fiktiv; jag har inte kollat. Ber{ttelseramen {r intressant: en av br|derna beslutar sig, medan han ligger sjuk i resans start, f|r att f|ra en dagbok som endast nedtecknas i hans huvud. D{ri skildras h{ndelserna, folket de m|ter, v{gen de reser. "De etthundraelva }ren" handlar om en jurist som p} grund av skulder landsf|rvisar sig sj{lv till 1700-talets Marstrand, d{r han st|ter p} skumma typer som han g|r tj{nster }t f|r att g|ra sig sj{v skuldfri. Den dialektalt skrivna kortnovellen "Tv} hemf|dingar" ber|rde mig inte s} mycket, liksom kortpj{sen "Samtal i Dunaburg" (h{r finns ett misst{nkt smygfanniskt inslag: en av personerna heter AFANasjevitj). B{st i samlingen tycker jag den f|rsta novellen {r, "Den lagliga tr{tan". Den handlar om en svinaherde som hamnar i familjefejd om hur en ollonskog och en svinhjord skall hanteras. Novellen anger tonen i boken: handlingen {r inte s} viktig (inte f|r n}gon av ber{ttelserna), utan {r bara en urs{kt f|r att komma med filosofiska funderingar. (Jag undrar f|r |vrigt om Erik {r medveten om att en av de {ldsta svenska lagarna, som {nnu g{ller, {r en lag om hur svin m} f|ras i ollonskog? Troligen {r han det.) Spr}kbehandlingen {r ypperlig. Fr}n JVM/V[, GF, m fl st{llen vet vi att Erik f|rm}r sv{nga sig med ord. Man stannar till p} m}nga st{llen i texten och f|rundras |ver hur han lyckats formulera sig; ofta anv{nds }lderdomliga uttrycksformer. Det {r en stils{ker bok, som man kan l{sa l}ngsam och t{nka |ver. Jag skall dock resa en inv{ndning, som jag strax skall utveckla till en l{ngre utl{ggning i Virkbilagan: novellerna har mycket tunn dramaturgi. Det h{nder inget, eller s} h{nder bara relativt ointressanta saker. NOVELLENS DRAMATURGI HAR jag haft anledning att stifta bekantskap med. M}nga kommer s{kert att protestera och s{ga att dramaturgi {r bara till f|r Steven och Stephen (Spielberg och King). Riktiga f|rfattare skapar Konst Som Klarar Sig Utan. Dramaturgi {r lika ointressant f|r novellskrivande som perspektivl{ran {r f|r Picasso, h{vdas det. [nd} kan man konstatera att de mest framg}ngsrika f|rfattarna i v{rldshistorien alltid vilat p} en dramaturgi. [ven klassikerna - de h|gsta av de h|gtst}ende - har en intrikat, men beh}rt logisk dramaturgi. Shakespeare skulle inte ha klarat sig utan det, t ex. Beh{rskar man skrivkonsten till full{ndning och har man n}got intressant att ber{tta, kan man m|jligen klara sig utan dramaturgi. Men vanliga d|dliga har nytta av att ta tag i den biten. I omkring 1986 h|ll jag ett tag p} med att vara korrespondensl{rare i skrivande f|r n}got kallat Skrivinstitutet. Dess skrivkurs - jag r{ttade f|r |ver 100 elever (och tr|ttnade snart f|r att det var s} d}ligt betalt) - vilar h}rt p} dramaturgi, men det var i och f|r sig inte d{rifr}n jag plockade upp {mnet fr}n b|rjan (vilket framg}r av min JVM-artikel "Hur skriver du m{nniska", som skrevs l}ngt innan Skrivinstitutet). Dramaturgi {r konsten att l}ta en ber{ttelses handling f|lja ett logiskt, men {nd} ov{ntat sp}r. Det logiska g|r att en novell h}ller samman, och det ov{ntade g|r att den blir intressant att l{sa. En novell som inte inneh}ller en handling d{r olika byggstenar hakar i varandra uppfattas som slumpm{ssig och fragmentarisk, och man orkar inte l{sa den. Samtidigt skall handlingen inte vara f|r f|ruts{gbar, f|r d} vet man fr}n b|rjan vad som h{nder - och d} orkar man inte heller l{sa. Mycket enkelt kan s{gas att dramaturgin f|r de flesta ber{ttarformer stadgar att man presenterar en huvudperson (HP) och ett problem (P), som kan vara sammanknutet med en Antagonist (A). Ber{ttelsen handlar sedan om bur problemet l|ses. Det sker genom att HP g|r ansatser till l|sningar och konfronterat A och/eller P, och HP misslyckas helt eller delvis {nda fram till slutet d{r den slutliga l|sningen framtr{der efter en klimax-konfrontation. Hur m}nga konfrontationer man skall ha beror p} hur l}ng ber{ttelsen {r. Vilken karakt{r varje konfrontation skall ha beror p} vilken typ av ber{ttelse man skall skriva. Kritiker mot det dramaturgiska t{nkandet s{ger ofta att det bara leder till thrillers och Kapten Franks slutkamp mot rymdkejsaren. Dramaturgi skulle bara best} av s k cliffhangers. Detta {r fel. Dramaturgin kan fungera utm{rkt f|r exempelvis en socialrealistisk roman. HP kan vara en hemmafru och problemet att hennes man dricker f|r mycket sprit. En konfrontation kan vara en scen d{r HP f|rs|ker f} mannen att sluta dricka. Man finner {ven att dramaturgiskt t{nkande fungerar f|r dokument{rromaner. Det dokument{ra har ju sin handling klar, men genom att bryta kapitel p} r{tt s{tt och l{gga betoningen p} konfrontationsh{ndelser f}r man en dokument{rdramaturgi. Dramaturgi kan vara l}gm{ld. Dramaturgi kan vara elastisk. Det viktiga {r att dramaturgi faktiskt fungerar, och {r ett bra st|d f|r den som skall skildra n}got. ATT SATISFIERA TESER rekommenderade Skrivinstitutet f|rfattare att g|ra. Det {r ett av de r}d jag fann intressant i kursen. En tes {r i detta sammanhang EN P]ST]ENDE SOM NOVELLEN GENOM SIN HANDLING G\R SANT. Tesen b|r vara anknuten till HP:s problem. Tesen beh|ver inte presenteras explicit (uttalat), men m}ste vara underliggande. Ofta fungerar exempelvis ordspr}k som teser: B{ttre en f}gel i handen {n..., Den som gr{ver en grop }t andra... osv. Tesen b|r man formulera innan man skriver; den {r en fullst{ndig sats i p}st}endeform. "Om man skyndar f|r fort }ngar man sig" kan vara en tes. "Vem m|rdade Charlie Brown?" {r inte en tes, utan en fr}ga. "En dag p} sp}rvagnen" {r inte heller en tes, men m|jligen en novelltitel. Genom att formulera tesen vet man hela tiden vart novellen {r p} v{g. P} s} vis f}r man en logisk linje genom ber{ttelsen, som h}ller kvar l{sarens intresse. Intresset kan stegras med konfrontationer med mera, men utan en tes blir konfrontationerna meningsl|sa - de leder inte till n}got. Tesen f}r l{saren att k{nna att han eller hon l{rt sig n}got av att l{sa novellen. N{r novellslutet kommer (konklusionen) har man ju f}tt tesen bevisad eller }tminstone gjord trolig. Problemet i en novell skiljer sig fr}n tesen. Om vi tar t ex en deckare kan problemet vara "Vem m|rdade Charlie Brown?" men tesen kan vara "Mord l|nar sig inte". Triviallitteratur skiljer sig ofta fr}n mer seri|s litteratur genom att de har s} banala teser. "Mord l|nar sig inte" {r troligen tesen f|r tiotusentals deckare. Att formulera en intressant tes kan vara nyckeln till att }stadkomma en bra ber{ttelse. Jag har sett massor av amat|rnoveller. Det vanligaste felet - f|rutom rena spr}kfel - {r att handlingen {r odramaturgisk. Ber{ttelsen signalerar redan fr}n b|rjan att den skall bli ointressant. L{saren f}r inget tryck p} sig att l{sa vidare. Det vanligaste {r att handlingen ber{ttas som man ber{ttar en rolig historia f|r kompisar: "Det var allts} Sture Sigma, som levde }r 2100, och satt i sitt k|k. D} ringde det p} videotelefonen, och hans kompis Bertil sade: - Kom |ver kvickt, f|r nu brinner det i rymdhamnen, och du m}ste hj{lpa till." Ber{ttelsen forts{tter med Stures kamp mot elden - s{kert dramatiskt s} det f|rsl}r, men utan dramaturgi - och slutar med att han g}r hem till sitt k|k igen och kokar wattgr|tt (innesk{mt f|r oss som l{st B|rje Crona). Tes saknas, problem saknas (en brand {r iofs ett problem, men det {r i detta fall inte just Stures problem som han som HP har en personlig relation till). Ber{ttelser m}ste ocks} ha en viss ber{ttarform. Man m}ste v{lja vilket tempus och person man skall anv{nda (imperfekt och tredje person {r vanligast; experimentromaner l{r ha skrivits i andra person eller i futurum, ex: "Du kommer att sitta i k|ket }r 2100 n{r du kommer att f} ett samtal p} din videophone.") F|rsta person anses s{rskilt sv}rt att beh{rska, liksom perfekt. Man m}ste h}lla ett rimligt perspektiv: det vanligaste {r att man skildrar allt som en enda person kan se det. Man kan inte i 55 sidor skildra hur Sture g|r saker, och sedan f|r bara en halvsida g} |ver till vad Lotta g|r p} andra sidan planeten. Det skulle k{nnas konstigt. Man kan ha skiftande perspektiv, men d} skall de vara logiska. Ber{ttelser m}ste ocks} ha en balans mellan introspektion, milj|skildring och dialog. Introspektionen {r n{r HP h}ller en monolog f|r sig sj{lv och l{saren, d{r han avsl|jar vad han t{nker, hur han k{nner; introspektionen {r ocks} grunden till personskildringen. Milj|skildringen introducerar l{saren till HP:s omgivning; milj|skildringen {r s{rskilt sv}r i inledningen av en ber{ttelse, d{r det g{ller att introducera l{saren samtidigt som introduktionen inte blir f|r tung. Dialog m}ste av och till bryta av ber{ttelsen. Det {r n{stan alltid b{ttre att l}ta en person s{ga n}got, {n att referera vad han sagt. Dialog kan vara sv}r att skriva. Den m}ste passa i sammanhanget, den m}ste vara n}gorlunda talspr}ksm{ssig, utan att f|rfalla till rent talspr}k. (Rent talspr}k {r i 99% av fallet ol{sligt och olidligt.) Dialogen m}ste ocks} komplettera och st|dja handlingen - dialog skall f|ra handlingen fram}t. Dialogen {r ocks} en viktig del av personskildringen. IDEER OCH STILISTIK }terst}r, n{r vi tagit upp dramaturgi, tempus m m. Var f}r man sina ideer ifr}n? Svar: fr}n var som helst! Fr}n en tanke i bussk|n, fr}n en tidningsartikel, fr}n andra b|cker, fr}n TV, fr}n sitt eget liv. Det sista {r mycket bra k{lla f|r ideer: n}got som h{nt dig, n}got du retat dig p}, n}got som glatt dig, n}got du k{nner alldeles extra f|r. N}gra b{ttre ideer om var du skall f} dina ideer fr}n kan jag inte ge: du m}ste sj{lv hitta dina ideer, och tittar du bara p} v{rlden omkring dig s} kommer de att dyka upp! Du lever i ett hav av potentiella ideer, och du beh|ver bara fiska i det. Det finns inga patentl|sningar f|r ideer. Amerikanska sf- f|rfattare brukade en g}ng i tiden sk{mta och s{ga att man kunde prenumerera p} ideer f|r 10 dollar i kvartalet fr}n en viss postbox i Illinois. Deras s{tt att s{ga: gl|m det h{r med genv{gar till ideer! Turligt nog {r ideerna inte den sv}raste delen av skrivandet. Dramaturgin {r betydligt sv}rare. Sj{lva ber{ttandet likas}. Det allra sv}raste {r stilistiken. Inte heller h{r finns n}gra genv{gar. En allfartsv{g finns, och den {r att du skall kunna svensk grammatik, stavning, interpunktion, med mera. Svenska Spr}kn{mndens Skrivregler och SAOL {r utm{rkt litteratur. Interpunktion tycker jag sj{lv {r en viktig, ofta f|rbisedd del av skrivandet. L{r dig att skilja p} kolon och semikolon, t ex. Jag vill g{rna sl} ett slag f|r s k pauskommatering ({ven kallad fransk kommatering), som {r ett alternativ till s k satslogisk kommatering. Satslogisk kommatering inneb{r, att...just det: satser delas av d{r spr}kets logik kr{ver det, t ex g{rna f|re ett "att". Pauskommatering inneb{r att satser delas av d{r man i l{sningen t{nker sig en paus. H{rvid t{nker man sig att skiljetecknen markerar pausar av f|ljande l{ngd (fr}n l}ng paus till kort paus): - . ; , (notera att tankestrecket {ven kan markera ett "inpass" - ungef{r som en parentes - som iofs inte m}ste markera pausar l{ngre {n punkt). Det kan hj{lpa att l{sa litet b|cker om stilistik och retorik. Du b|r l{ra dig att k{nna igen och }tminstone i teorin l{ra dig anv{nda de vanliga stilistiska knepen; m}nga av dem {r h{mtade fr}n poesin, som t ex alitterationen och omkv{det. Alitteration anger anv{ndande av - just det, samma inledningsljud ("inrim" kallas det n{r man spelar p} ljudlikheter inuti ord). Omkv{det {r v{ldigt intressant; omkv{det inneb{r att man f|rst{rker genom upprepning; omkv{det {r just detta. (Samtidigt {r det tankl|sa upprepandet den st|rsta stilistiska f{llan vilket f|rtj{nar att upprepas d} det samtidigt {r tankl|st.) Retoriken har ocks} mycket att l{ra ut om hur man kan f|rst{rka en framst{llning. L{s retorik och poesi! Annars finns inget annat tips {n att TR[NA! Heinlein sade en g}ng att det f|rsta steget mot att bli en f|rfattare {r att skriva - och att forts{tta skriva. Skriv, skriv, skriv! Skriv f|r byr}l}dan, skriv f|r v{nner, skriv f|r fanzines - men sluta aldrig skriva! Vad du {n skriver s} {r det tr{ning. Anthony Burgess rekommenderar den presumtive f|rfattaren att vad som {n h{nder skriva minst tre sidor om dagen, dag efter dag, vecka efter vecka, }r efter }r. Du kan inte l{ra sid att skriva p} n}got annat s{tt {n genom att skriva. Det {r lika om|jligt som att bli bra i h|jdhopp utan att tr{na h|jdhopp! I ditt skrivtr{nande - som om du {r ovan kan ta }ratal - kommer du sj{lv att l{ra dig nya knep, g|ra de finjusteringar som beh|vs, experimentera, n} nya niv}er. SF-F\RFATTARS[LLSKAET SKALL, om {n blygsamt, f|rs|ka h|ja standarden. Det {r inte alls s} v{l bev{nt med standarden inom svenskt sf-skrivande. I Frankrike, Tyskland, Finland och t o m Norge verkar det b{ttre f|r inhemska sf-f|rfattare. Ett sk{l {r att svenska sf-tidskrifter alltid visat ett ljumt intresse f|r svenska sf-noveller. Sam J Lundwall klagar p} att han inte f}r bra noveller ins{nda, men han har samtidigt inte gjort ett dyft f|r att stimulera de halv- eller kvartsbra som ins{nts. (Det gjorde d{remot t ex John W Campbell p} sin tid. Asimovs f|rsta noveller refuserades, men med kommentarer och tips som inspirerade till f|rb{ttring.) De skrivtalanger som dyker upp tvingas ist{llet till barnb|cker, rollspel, mainstream, serier, m m. SF-F|rfattars{llskapet har i sig inga som helst resurser, men m|jligen kan det bli en m|tesplats f|r alla som gillar att skriva. Jag har tidigare ber{ttat om det antologiprojekt som just nu p}g}r. Reglerna {r enkla: 1. Skicka bidrag till mig senast 15 februari. Utan tillr{ckligt m}nga bra bidrag, ingen antologi. 2. 10-20 manussidor, helst p} diskett (jag kan ocks} ta Mac- disketter), i s} rent ordbehandlingsformat som m|hligt. E- postbidrag g}r naturligtvis ocks} bra. 3. Helst ren sf, horror och fantasy f|rst i andra hand. Inga twist-ends. 4. Du f}r acceptera att bidrag kan redigeras av stilistiska sk{l, men du f}r korr f|r att godk{nna redigeringar. 5. Inga honorar, men du f}r tio gratisex av boken, och en halvsides gratisannons f|r n}got projekt du |mmar f|r. Det hela trycks i Estland n{sta sommar, men det h{nger p} att bidrag kommer in! Under tiden kan du g} med i SF-F|rfattars{llskapets SKriv APA (SKAPA) som startar 14 december. Du m}ste bidra med minst 2 sidor varannan vecka, och redakt|r f|r f|rsta s{ndningen {r jag (d{refter roterar redakt|rskapet bland medlemmarna). Maximalt 12 personer kan vara medlemmar samtidigt; resten placeras p} en v{ntelista. F|r n{rvarande verkar g} b{ttre f|r SKAPA {n antologin. Den senare har bara t{nkbara bidrag av mig och Mika, medan SKAPA redan har minst fyra bidrag. Hur som helst: tycker du att det g}r d}ligt f|r svenskt sf- skrivande, {r det DU som m}ste g|ra n}got. Titta inte |ver axeln. Titta dig i spegeln! --------------------------------------------------------------- En bra sf-f|rfattare l}ter bara Solen explodera n{r det beh|vs. (Jag i JVM) --------------------------------------------------------------- ( ) Tack f|r brevet/frim{rket/zinet ( ) Skicka mig:.................... (Jag menar, vill du ha n}got mer?) ( ) Tro inte allt som skrivs. S{rskilt h{r. ( ) Jag vill byta min v{rldssm{rta mot din d|ds}ngest. OK? ( ) Jag hade ett par parentestecken |ver innan garantin gick ut. ( ) ...................................... Nya Epicentrat/Engholm Renstiernas Gata 29 116 31 Stockholm ahrvid@sfbbs.edvina.se (Meddelas endast nu: i utskriftsversionen av Virkbilagan ser "alfaslang" ut som ett stort E med accent. Det kan vi inte g|ra n}got }t. Men den E-anpassade l{r redan ha kunnat tolka krumeluren r{tt.) Ps. Detta nr var klart i m†ndags men f”rsenades ut p† n„tet... _Tel: +46 08-6424077 _24h/day V.32/32"_ _ _ (_' _ , _ _ _ _ l_ , _ l_, _ _ l_) l_)(_' ._)(_ l(-'l )(_(-' l l(_ l l(_)l ) l_) l_)._) ahrvid@sfbbs.edvina.se Author: A Engholm, Date:26-Nov-93