From ahrvid@sfbbs.edvina.se Tue Nov 16 05:58:36 1993 Received: from mail.swip.net (mail.swip.net [192.71.220.11]) by godot.lysator.liu.se (8.6.4/8.6.4) with ESMTP id FAA04856 for ; Tue, 16 Nov 1993 05:58:32 +0100 Received: from c3po.edvina.se by mail.swip.net (8.6.4/2.01) id FAA20949; Tue, 16 Nov 1993 05:56:58 +0100 Received: from sfbbs.UUCP by c3po.edvina.se (4.1/SMI-4.1) id AA28501; Tue, 16 Nov 93 05:57:36 +0100 Received: by sfbbs.edvina.se (1.64/waf) via UUCP; Tue, 16 Nov 93 04:59:21 GMT for matoh@lysator.liu.se To: virklist@sfbbs.edvina.se Subject: Virkbilagan #25 From: ahrvid@sfbbs.edvina.se (A Engholm) Message-Id: Date: Tue, 16 Nov 93 04:47:22 GMT Organization: Science Fiction BBS tel +46 (0)8 6424077 Status: R Content-Length: 23180 V V I RRR K K BBB I L AAA GGG AAA N N V V I R R K K B B I L A A G G A A NN N V V I R R K K B B I L A A G A A N N N V V I RRR KK K BBB I L AAAAA G GG AAAAA N NN V V I R R K K B B I L A A G G A A N N V I R R K K B B I L A A G G A A N N V I R R K K BBB I LLLL A A GGG A A N N -------------------------------------------------------------------------- Virkbilagan #25 - personlig utflykt i virkligheten, ett litet science fiction-fanzine, fr}n Ahrvid Engholm, Renstiernas Gata 29, 116 31 Stockholm, ahrvid@sfbbs.edvina.se. Utges parallellt i E-upplaga och p} papper; numren finns ocks} hos ftp.lysator.liu.se och gopher.lysator.liu.se. N{sta nummer f}r du om du skickar LoC och/eller eget zine i trade (Det Vanliga); det r{cker iofs om du skriver ett LoC d} och d}. Copyright (c) Ahrvid Engholm 1993; Virkis {r inte "shareware"; du f}r inte sprida den vidare utan att fr}ga om lov (sprid det inte p} Fido- BBSer). Prova {ven {ven SF-Journalen; s{nd frim{rke f|r provnr. Albanien finns inte, eftersom Enver Hoaxa. TROF,THOE&TPOB (93-11-15) -------------------------------------------------------------------------- HUR OFTA KOMMER Virkbilagan egentligen? Det fr}gar sig en del. Hittills har den kommit en g}ng i veckan. Jag f}r se hur l{nge jag orkar h}lla p} med det. Zinet {r ett experiment, inte fr{mst i veckovis utgivning, utan ett experiment i att se hur det g}r att g|ra ett E-fanzine parallellt utgivet p} papper. Att det hittills kommit veckovis {r mest en slump. I sj{lva verket tar Virkbilagan inte s} l}ng tid att g|ra och det har k{nts praktiskt att n}gon g}ng varje helg s{tta sig ned och skriva. Ett nummer tar kanske 1,5 timme att skriva (under tiden sl|tittar jag p} TV, s} jag multitaskar litet) och att formatera det f|r E-utskick och att g|ra sj{lva E-utskicket tar n}gra minuter. N}gra minuter tar det att g|ra utskrift p} min matrisskrivare (inte lasern - pappersupplagan *skall* ha enkel, n{stan primitiv layout!) och det tar sedan ett par minuter att kopiera upp 20-30 ex n{r jag n{sta g}ng kommer till en ledig kopiator. N}gra problem finns det p} v{gen. Jag kan n{stan aldrig g|ra exakt samma radfall i pappers- som E-upplagan. Jag skriver ett par tusen tecken f|r mycket f|r att det skall f} plats i pappersupplagan om jag inte l}ter den g} |ver 80 teckens radbredd; E-upplagan m}ste d{remot g} under 70-75- teckens radbredd f|r att vara kompatibel med de flestas sk{rmar. Och s} uppt{cker jag hela tiden sm} subtila skrivfel: senaste numret var t ex felnumrerat nr "23" n{r det var nr 24. Logotypen tas ur ett f|reg}ende nummer, och d} blir det s}. Andra skrivfel f|rekommer ocks}, men det {r inget att f{sta sig vid. N{r jag tryckt p} knapparna p} BBS-datorn f|r att skicka ut Virkbilagan tar det ocks} sin tid: datorn formaterar posten i en halvtimme, och sedan tar det ytterligare en halvtimme f|r burken att skicka |ver allt till Edvina. Som tur {r kr{ver det ingen |vervakning, men jag m}ste g|ra en sak manuellt: f|r att spara diskplats suddar jag ut alla referensex av Virkbilagan i SF-BBS:s waf/spool/outbound-bibliotek. All post jag skickar ut sparas i ett reservex, men jag beh|ver inte 40 reservex av Virkbilagan. Ett utskick kr{ver uppemot 1 Mb av min BBS-dators alltf|r tr}nga h}rddisk, s} det {r lika bra att manuellt sudda. Verktygen jag k|r {r Word for DOS 5.0, SPCS Editor, Lantastic och Waffle. Jag skriver allt i Word (5.0 {r l}ngt b{ttre {n versionerna 5.5 och 6.0!) och i SPCS Editor k|r jag ett makro som byter IBM PC:s svenska tecken mot 7-bitsdito. Word tar ocks} hand om formateringen mellan E- och pappersversionerna (som sagt {r aningen, bara aningen, annorlunda). Sedan startar jag Lantastic-n{tet och k|r |ver filen till BBS-datorn, d{r Waffle redan g}r. I Waffle (som {r det BBS-program min egen bas SF-BBS /08-642 40 77/ anv{nder) har jag en mailinglista, och jag skickar helt enhelt ett E- brev till mailinglistan. Waffle inneb{r en viktig begr{nsning: jag kommer aldrig att ha fler {n ca. 40 E-prenumeranter av Virkbilagan. Av n}got sk{l till}ter Waffle bara mailinglistor p} max 40 adresser. Jag kan g} f|rbi det genom att ha dubbla listor, men det {r f|r mycket praktiska problem. Just nu ligger jag v{ldigt n{ra max-gr{nsen, s} jag kommer snart att b|rja rensa bland mottagare. Du som LoCat beh|ver dock inte oroa dig. -------------------------------------------------------------------------- S:t Arvid, kopplas till fiskel{get vid Kullaberg. Hans styvfar ville bli av med honom och lejde en skeppare att br{nna b}ten som Arvid f{rdades i. Men hans lik f}ngades upp av en stor sten och f|rdes till stranden n{ra moderns bostad. Hon f|rstod vas som h{nt och l{t uppf|ra kapellet i Arild till Arvids minne. I Arildstenen finns en urholkning i form av en m{nniskofigur som s{gs vara sp}r av Arvid n{r han fl|t upp. Till honom kopplas ocks} Arildsk{llan i n{rheten, ocks} i den finns en urholkning i form av en m{nniskokopp. (SvD, "De gl|mda svenska helgonen", 93-11-07) -------------------------------------------------------------------------- N]GON IDIOT RINGER just nu till min BBS! Jag h|r "pip...pip.. tyst". Man k{nner igen idioterna. Det {r de som ringer och f}r svar. Tre sekunder senare, innan basprogrammet hunnit laddas, in l{gger de p} luren, i tron att de inte f}tt koppling. Sedan ringer de igen, b}de tre och fyra g}nger och l{gger p} f|r tidigt varje g}ng. Och s} f}r jag klagom}l p} att basen inte {r |ppen, vanligen skrivet av en anv{ndare som har har sina svenska tecken helt }t skogen. Jag har k|rt Science Fiction BBS i drygt tre och ett halvt }r. Det {r ingen stor bas, med j{ttelik h}rddisk och flera linjer, men den har Usenet och den {r till gl{dje f|r en del m{nniskor. Jag har ganska anspr}ksl|sa planer f|r BBS:en; i och med att BBS-datorn (min gamla XT) {r f|r svag g}r det inte att g|ra s} mycket med den {n. N}gon g}ng i framtiden kanske jag bygger ut SF-BBS, men vi f}r se. F|r mig {r den en sido-hobby. Det kan g} veckor ibland utan att jag g|r systemunderh}ll. Andra BBS-{gare har sin bas som Livets Centrum; f|r mig {r det inte s}. SF-BBS |ppnade v}ren 1990, om jag minns r{tt, och k|rde d} p} mitt voice-nummer kv{lls- och nattetid. Jag skaffade ett modem 1989 och b|rjade sj{lv ringa runt till BBS:er h|sten 1989. Ett tag k|rde jag mycket p} en bas kallad GABBS (fyra ing}ende linjer! - vilket var en av de st|rsta baserna). Ett tag h{ngde jag ocks} p} GABBS-anv{ndarnas m|ten p} restaurang Babylon vid Teknis, varje l|rdag. SF-BBS |ppnade med BBS-programmet RyBBS och var mycket experimentell till en b|rjan. En annan RyBBS-anv{ndare ringde ibland till min bas, och jag ringde till hans bas som hade en massa roliga piratkopierade spel som jag kunde ladda ned. (Jo, jag f}r erk{nna: jag laddade hem piratspel, men de l}g aldrig p} min bas.) Sedan gick jag |ver till MikroKom, eftersom alla p} GABBS-m|tena sade att man skulle k|ra Kom-system. MikroKom {r faktiskt ett dj{kligt bra program; det {r en dr|m f|r en sysop att underh}lla, till exempel. Men av n}gon dum anledning gick jag d{refter |ver till H-Kom, som skrivits av den beryktade Harald Fragner. Det programmet {r inte alls lika smidigt, och framf|r allt har det s{kerhetsluckor. Ett H-Kom-system {r som en |ppen sv{ngd|rr d{r Fragner och hans kompisar kan ta sig in och st{lla till oreda. P} grund av H-Kom fick jag syssla en hel del med att st{lla tillbaka oreda och l{gga in s{kerhetsrutiner. Fr}n Fragners egen bas h{mtade jag utilityprogrammet som tog tillbaks sysopkontot sedan det stulits (ni kan gissa varf|r den utilityn skrevs!) och det fick jag k|ra flera g}nger. En lucka i H-Koms password-algoritm kan l}sa systemet, s} jag fick st{lla in automatisk ombootning med en tidsberoende batchfil. Jag fick ta backup ofta. Jag har hittills aldrig ber{ttat om den st|rsta s{kerhetsluckan i H- Kom, men jag kan g|ra det h{r och nu: programmet l{t modulen f|r Z-modem- protokollet vara helt oskyddad. Zmodem {r ett s k protokoll f|r att skicka |ver bin{ra filer. Det implementeras genom att man l}ter BBS-programmet anropa en Zmodem-modul som kallas DSZ. Modulen kan anropas med switchar, kommandoradsalternativ och filspecifikationer. I H-Kom anropades DSZ helt l|st, utan kontroll. H- Kom kontrollerar inte vid direkt DSZ-anrop om anv{ndaren har privilegier f|r att n} mer {n filareorna. S} h{r tar man |ver ett H-Kom-system. 1. Man anropar DSZ och ber det att skicka |ver anv{ndarfilen, vilket inte till}ts om man anv{nder H-Koms kommandon f|r fil|verf|ring, men g}r utm{rkt om man p} H-Koms kommandorad anropar DSZ direkt. 2. Med anv{ndarfilen v{l hemma k|r man utilityn f|r att ta |ver sysop-kontot. 3. Man ringer tillbaka och anropar DSZ f|r att skicka |ver den nya anv{ndarfilen som d} skriver |ver den gamla. 4. D{rmed {r man sysop p} systemet, och kan g|ra vad man vill, inklusive sudda alla m|ten och f|rst|ra alla filareor. Det tar bara n}gra minuter. Jag observerade minst ett f|rs|k till fientligt inbrott i basen medan jag satt och tittade p} sk{rmen. Det f|rs|ket misslyckades av den f}niga anledningen att personen i andra {nden inte fattade att jag k|rde mitt modem fr}n Com2-porten. Skall man anropa DSZ direkt m}ste man veta exakt port som anv{nds, och den skumme typen som ringde f|rs|kte med Com1, vilket {r den vanligaste porten. N{r jag var s} tr|tt p} H-Kom att jag kunde spy kom Nils Segerdahl med id‚n att jag borde k|ra Waffle. Waffle {r ett litet b|kigt men mycket kompetent BBS-program som har den fantastiska f|rdelen att den kan importera och exportera via UUCP (Unix to Unix CoPy). Det betyder att ett Waffle-system kan ta in Usenet, dvs m|tesdelen av Internet. Via Nils' kompis Olle Johansson p} f|retaget Edvina kunde Nils och jag ta in Usenet. Nils installerade Waffle och jag fick i princip ta |ver ett exemplar av hans installation som jag modifierade. Samtidigt startade hans BBS, som kallades Bug End, och SF-BBS ett eget UUCP:at n{t kallat 42-net. Bug End och SF-BBS fick aldrig n}gon fart p} 42-net, som var t{nkt att {gnas specifikt }t sf och Svenska Hackademin (eller snarare Hackademins |vergrupp SAFA) och f|r ungef{r ett }r sedan tr|ttnade Nils och lade ned Bug End. Men jag fortsatte med SF-BBS, utan 42-net, och det har v{l inte g}tt str}lande, men det har g}tt. Nils {r en s}dan d{r fruktansv{rt upptagen datakonsult och }tminstone tidigare mycket engagerad i fandom. N{r man ringer honom st|r man n{stan alltid, f|r han sitter och jobbar. Han hade inte tid med Bug End. Sent 1991 hyrde jag en egen linje f|r SF-BBS: 08-642 40 77, och sedan dess {r basen |ppen j{mt, utom d} brev hanteras eller jag sj{lv jobbar med basen. El{ndet kostar mig minst 1000 kr i kvartalet i extra teleavgift (abonnemang och markeringar f|r att h{mta megabytevis med mestadels skr{p fr}n Edvina; dvs det mesta {r m|ten som "junkas", suddas, av mig d} jag inte b{r m|tena). Jag har ocks} lagt ned ca. 3000 i en st|rre h}rddisk (70 Mb, inkl ny controller och minnesuppgradering) och ytterligare 3500 kr i ett nytt, snabbare modem (9600/14400 bps). Internet b|rjade jag k|ra s} sm}tt 1990. Jag har en utskrift av mitt f|rsta Internet-mail uppklistrad p} v{ggen, som skickades till Per Lindberg (TMP, se Virkis 21) den 6 mars det }ret. Det var samma }r som jag gick med i KTH:s datorklubb Stacken och fick konto den v{gen. Jag loggade ibland in p} Stacken och f|ljde sf-m|tena (SF-BBS har bara svenska Swnet och datorm|tena Comp) fr}n 1990, men ett }r senare b|rjade jag k|ra mer regelbundet p} Stacken. Jag har ocks} k|rt en del p} p} baserna Common, p} Edi Matrix, p} Tankbaren, p} WPUG, p} Castor, p} Globe, p} 1989, p} Foundation, osv. Med tiden blir man r{tt *tr|tt* p} allt det interna k{bblet i BBS-v{rlden s} numera har jag dragit ned mitt BBS:ande till ett minimum. Hela det h{r, ibland litet kostsamma, {ventyret ger mig dock en unik f|rdel i mitt jobb: jag skriver ofta om BBS:er och E-mail, och i motsats till m}nga andra datorjournalister *k|r jag* de system jag skriver om. Jag har haft konto p} 75 BBS:er. Jag har k|rt dem. Jag vet vad det handlar om. Jag vet hur det funkar. Jag k{nner m}nga av personerna som {r inblandade. Jag kan jargongen. Jag vet om traditionerna. Naturligtvis drar jag av den extra telelinjen, extra datautrustning m m i deklarationen. Det {r investeringar och driftskostnader f|r jobbet. -------------------------------------------------------------------------- Man kan d{rf|r inte utesluta en |kad social j{sning och oro i det kommande }terf|renade Tyskland. Den v{stra delen har ju inte varit n}got paradis med bostadsbrist och arbetsl|shet, n}got som den |stra trots allt kunna erbjuda. (Norrk|pings Tidningar, 1989) -------------------------------------------------------------------------- GR\NK\PINGS VECKOBLAD HITTADE jag p} en antikvariatstur h{rom dagen. Jag var egentligen ute f|r att bes|ka antikvariatsm{ssan p} Norra Latin, men fann den tr}ng och ointressant. Jag styrde stegen till Drottninggatan ist{llet, som har flera utsk{nkningsst{llen f|r bokslukare. P} gamla Bl} Tornet - antikvariatet som en g}ng utgav Blixt Grodon (LONs) - hade man 40% i rea p} allt. S}dant kan jag aldrig motst}. F|rutom ett par volymer med utdrag fr}n Olof Dahlins klassiska tidning Then Sw{nske Argus (fr}n b|rjan av 1700-talet) som var v}r f|rsta k}seritidning, hittade jag en hel del Gr|nk|pings Veckoblad. Dels i form av }rsb|cker, dels i en komplett }rg}ng. De inhandlades p} en nanosekund. Gr|nk|pings Veckoblad - Sveriges enda m}natliga veckotidning - {r verkligen n}got att rekommendera. Det {r troligen Sveriges b{sta humortidning. 13-}ringar tycker att MAD {r kul (turligt nog skall den l{ggas ned i december) men de vet inte vad riktig humor {r! N{r man kryssar mellan G|kmassivet, Bergska Sj|n, Djuriska parken, A:lfr-d V:stl-nd, f f|rr{daren Peterzohn, Gr|nk|pings F{ltj{garecorps, reservl|jtnant Napoleon (Nappe) Johnson, transpirantons uppfinnare grundrektor Ludvig Hagwald, industriroboten Gusten, frk Ada A:son Suseg}rd och alla de andra kan man inte h}lla sig f|r skratt n}gra l{ngre stunder. I GV dyker m}nga tokerier upp som p} ett perfekt s{tt parodierar aktuella dagsh{ndelser. Tidningen {r "opolitiskt liberal" till sin h}llning och har som policy att alltid st|dja sittande regering, oavsett vad den g|r. Aprop} ekonomisk kris och krispaket skriver man: "Igen ansvarsk{nnande bed|mare l{r dock kunna vilja s|ka }skina, att detsamma } n}got egentligare s{tt b|ra tillvitas sj{lva regeringen, vilken ju av gammalt pl{derat f|r, att utvecklingen snarare borde bli helt tv{rtom! Att s} dessv{rre icke blivit fallet, kan allts} ingalunda vara regeringens fel, utan f}r orsaken h{rtill s|kas } annat h}ll, s}som ofta f|rr, oppositionen ligger n{rmast till att misst{nka. Vi har i denna tidning vid }tskilliga tillf{llen n|dgats erinra om, huru oppositionspartierna, } den ena eller andra punkten icke blott v{grat ansluta sig till de framsteg, som f|reslagits av regeringen, utan {ven rent av motsatt sig desamma." I Gr|nk|ping skulle Sparbanken och det lokala mejeriet fusioneras, under namnet Ostbanken. Och vem minns inte den p} transpiranto v{lklingande inledningen till den finska nationals}ngen: Va paj, va paj, va farsipaj (V}rt land, v}rt land, v}rt fosterland.) F|r att inte tala om: Old Negrito, tavaritj vagabondo / Old Negrito, maj baestis in il mondo / Qvand finitas la torneja / grun expektas timoteja /auf toj, maj fido kompanjon (Gamle Svarten, kamrat p} vida f{rden / Gamle Svarten, den b{ste h{r i v{rlden / N{r din vandringsf{rd {r |ver /v{ntar gr|na {ngars kl|ver / p} dig min trogne gamle v{n). "Stoppa v}ldet i n{ringslivet!" kan GV utropa, varvid socialchefskan W Unill exemplifierar: "Tv} avdelningschefer sparkas", "Fackets ledare |verk|rda", "Personalen sk{rs ned." "- Nu g{ller det att med stark hand taga tag i den h{r biten och verkligen sl} till mot v}ldet", manar fru U. "En{r pommes frites enl. senaste r|n m}ste betecknas som n{ringsriktig kost, har L{speskolans elevcorps med omedelbar verkan }tertagit sitt fler}riga krav } mera dylika vid h{rv. skolbespisningen." Som alla vet grundades Gr|nk|ping av Kung Erik den L{spe och Halte. "Videofilem 'Avs}gad' har nu av Gr|nk|pings filmcensur f|rbjudits f|r personer |ver 20 }r. Endast videotr{nade ton}ringar anses kunna uth{rda filmens starkare scener." "Hr apotekare Clossemeyer har, som tiden kr{ver, b|rjat datumst{mpla de produkter, som han saluf|r. S}lunda kunde GV:s reporter vid ett bes|k } apoteket konstatera, att s}v{l salvor som piller och bandage }satts ett b{st-f|re-datum. Detta g{ller dock icke de preparat, vilka inneh}lla sm{rtstillande substanser av typ acetylsalicylsyra. ] dessa f|rpackningar st}r endast 'B{st dagen efter'." "Kommunalskatten i Gr|nk|ping kommer at vara of|r{ndrad under innevarande budget}r, meddelas fr}n kommunhuset. - D{remot tvingas vi att momsbel{gga den kommunala skatten fr}n 1 mars f|r att f} r}d att klara barnomsorgen" (meddelar hr infosekr Viking Helmersson). "Enligt de samtidigt utf|rda, f|rdjupade v{ljarintervjuerna skulle 80% av v{ljarna, om det vore val i morgon, bli v{ldigt f|rv}nade." Gr|nk|pings Veckoblad {r } alla s{tt ypperlig. N{stan lika bra som ALHASH. -------------------------------------------------------------------------- En flygpassagerares st|rande upptr{dande framtvingade en n|dlandning. Piloten tvingades g} ned i Lissabon d{r han omh{ndertogs av polis sedan bes{ttningen misslyckats med att lugna ned mannen. (Trelleborgs Allehanda.) -------------------------------------------------------------------------- DISTRIBUTIONEN [R PROBLEMET f|r varje litet f|rlag. Jag fick h{rom dagen en reklamlapp fr}n Wallenius och Lonebergs kommande tidning Aniara Magazin, som nu lovar utkomma i december. (Varf|r "magazin", f|rresten? Det ordet st}r i varje fall inte i min SAOL. Och p} det engelska spr}ket, som ligger science fiction n{ra, heter det "magazine". P} tyska l{r man s{ga "magazin", men det verkar litet l}ngs|kt att utge en svensk tidning i Estland som flirtar med tyska.) Med undantag f|r prenumeranter, SF-Bokhandeln och enstaka andra bokhandlar (jag *v{grar* att s{ga "bokl}dor" - det l}ter som sill}dor!) l{r det bli sv}rt att hitta distributionsv{gar. Den svenska marknaden domineras av 1 st monopol f|r pressbyr}n, och 1 st monopol f|r bokhandeln. N{r jag senast h|ll p} med det d{r hette de Presam och Seelig, men }tminstone Presam l{r ha bytt namn. (Lyckades man van{ra sitt gamla namn?) Det finns andra som f|rs|kt sl} in kilar i monopolen, men De Stora har effektiva grepp om }terf|r{ljarna. Man har avtal om exklusiv r{tt till leveranser, eller leveransvillkor som {r s} utformade att den som inte spelar med i monopolet f}r se sig utsatt f|r bojkott, leveransv{gran/f|rseningar och andra trakasserier. L}t oss titta p} Presam (som vi kan kalla det, van{ra eller ej). F|r den som skall distribuera en liten tidning {r det ingen ide att f|rs|ka om man inte kan sl{nga iv{g minst 5 000-10 000 ex till kioskerna. S{ljer man inte minst 1000 av dem blir man skyldig Presam pengar, f|r fr}n inkomsterna drar Presam ett antal fasta avgifter: buntningsavgifter, paketeringsavgifter, fasta distributionsavgifter, osv, troligen ocks} avgiftssammanr{kningsavgifter. Och {ven om man {r beredd att chansa p} nollresultat {r det inte s{kert att man s{ljer n}gra tidningar alls, oavsett hur m}nga tusen ex man sl{nger iv{g till Presams glupiga k{ftar. ]terf|rs{ljnarna har n{mligen ingen skyldighet att l{gga fram tidningarna. Tusentals exemplar returneras utan att ens ha lossats fr}n packningsbanden. Systemet fungerar inte alls f|r sm} tidningar, d}ligt f|r mellanstora tidningar, men utm{rkt f|r de stora bj{ssarna. Distributionsreglerna och avgifter {r n{mligen utformade f|r att passa Vecko-Revyn, ]ret Runt, Svensk Damtidning; Bonniers {r mycket riktigt den st|rsta del{garen i Presam. S} h{r kan man inte ha det. Ingen ny tidning kan startas och n} framg}ng, om den inte har massor av kapital i ryggen att satsa p} reklam. Med massor av reklam kan man f} de tr|ga distributionshjulen att snurra. Men en liten tidning, med sm} resurser, kan inte startas och f} vettig distribution. Den kan aldrig passera den tr|skel som kr{vs f|r att bli l|nsam i Pressbyr}n. Systemet {r en kulturfara - och observera att det {r de "fria marknadskrafterna" som skapat detta tr|ga monopol. Man skulle |nska att det fanns ett system med vilken en tidning som, s{g, Aniara kunde trycka 1000 ex och f} ut fem ex vardera till 200 s{rs{ljningst{llen. D{r skulle de l{ggas fram s} att }tminstone en tredjedel av omslaget syntes, och av de ex som s}ldes skulle }terf|rs{ljaren ta 30% (det {r normalt ]F-andel, i alla andra sammanhang utom hos Pressbyr}n). Systemet skulle vara enkelt, l|nsamt (det {r jag |vertygad om!) och det skulle ge sm} tidskrifter en chans. Men de stora elefanterna som driver systemet {r livr{dda f|r konkurrens. Sm} tidningar kan bli stora, om de {r bra, och {r d{rf|r potentiella medt{vlare som skall avlivas snarast m|jligt. Kan inte Konkurrensverket ingripa mot de or{ttvisa villkoren f|r sm} tidningar? Kanske EES-avtalet (som kommer att tr{da i kraft vid ny}r, det {r jag |vertygad om) till{mpas med sina regler som skall fr{mja konkurrens? N}gonting m}ste g|ras. N{r vi h|ll p} med Teknikmagasinet brukade vi sv{ra }t Presam. Vi fick l}nga datalistor d{r vi p} st{lle f|r st{lle kunde pricka av vilka som inte ens |ppnat v}r tidningsbunt. Vi hade visserligen Bonniers i ryggen (litet halvhj{rtat, men {nd}) och s}lde som mest 29 000 ex men vi fick ta till en massa specialknep f|r att f|rs|ka f} distributionen att rulla. Vi skickade ]F-brev d{r vi betonade att just f|religgande nummer var superbt och m}ste l{ggas fram. Vi hade lokalrepresentanter som skulle g} runt till tidningskiosker och s{tta upp l|psedeln. Vi gjorde egna rundringningar till }terf|rs{ljare. Teknikmagasinet var j{ttelik j{mf|rt med m}nga sm} kulturtidskrifter, men kunde {nd} inte i l}nga loppet h}lla st}nd. Trots "Berra br}kar". Det {r ju kulturskymning n{r Bertil Falk i keps inte ens kan f} plats i tidningsst}nden! (F|r den som inte minns: Teknikmagasinet var en poplu{rteknisk/vetenskaplig tidning ]hl‚n & ]kerbock utgav i mitten p} 80- talet, med bl a mig som medarbetare. Varje nummer hade en sf-novell!) -------------------------------------------------------------------------- I framtiden kommer allt att bli mycket modernare. (Olof M|ller) -------------------------------------------------------------------------- ( ) Ghud som haver fanen k{r, ( ) Se till mig som fannisk {r ( ) Hur jag {n min corflu v{nder, ( ) St}r mitt |de i Roscoes h{nder ( ) Egoboo kommer, egoboo g}r, ( ) Lycklig den som egoboo f}r ( ) Fiawol. ( ) Tack f|r brev/zine/frim{rke; skicka..... Avs: Engholm/Nya Epicentrat Renstiernas Gata 29 116 31 Stockholm ahrvid@sfbbs.edvina.se _Tel: +46 08-6424077 _24h/day V.32/32"_ _ _ (_' _ , _ _ _ _ l_ , _ l_, _ _ l_) l_)(_' ._)(_ l(-'l )(_(-' l l(_ l l(_)l ) l_) l_)._) ahrvid@sfbbs.edvina.se Author: A Engholm, Date:16-Nov-93