From ahrvid@sfbbs.edvina.se Fri Nov 5 02:49:52 1993 Received: from mail.swip.net (mail.swip.net [192.71.220.11]) by godot.lysator.liu.se (8.6.2/8.6) with SMTP id CAA06605 for ; Fri, 5 Nov 1993 02:49:47 +0100 Received: from c3po.edvina.se by mail.swip.net (5.65c8-/1.2) id AA25964; Fri, 5 Nov 1993 02:48:33 +0100 Received: from sfbbs.UUCP by c3po.edvina.se (4.1/SMI-4.1) id AA05560; Fri, 5 Nov 93 02:48:06 +0100 Received: by sfbbs.edvina.se (1.64/waf) via UUCP; Fri, 05 Nov 93 01:59:36 GMT for matoh@lysator.liu.se To: virklist@sfbbs.edvina.se Subject: Virkbilagan #23 From: ahrvid@sfbbs.edvina.se (A Engholm) Message-Id: Date: Fri, 05 Nov 93 01:49:48 GMT Organization: Science Fiction BBS tel +46 (0)8 6424077 Status: R V V I RRR K K BBB I L AAA GGG AAA N N V V I R R K K B B I L A A G G A A NN N V V I R R K K B B I L A A G A A N N N V V I RRR KK K BBB I L AAAAA G GG AAAAA N NN V V I R R K K B B I L A A G G A A N N V I R R K K B B I L A A G G A A N N V I R R K K BBB I LLLL A A GGG A A N N ------------------------------------------------------------------------- Virkbilagan #23 - en h|gst personlig utflykt i virkligheten, ett litet science fiction-fanzine av Ahrvid Engholm, Renstiernas Gata 29, 116 31 Stockholm, E-post ahrvid@sfbbs.edvina.se. Utges p} papper i liten upplaga och s{nds {ven till n}gra som E-post; numren finns ocks} hos ftp.lysator.liu.se och gopher.lysator.liu.se. N{sta nummer f}r du om du skickar ett LoC och/eller eget zine i trade (Det Vanliga). Copyright (c) Ahrvid Engholm 1993; Virkis {r inte "shareware"; du f}r inte sprida den vidare utan att fr}ga om lov (ge fan i att l{gga det p} Fido-BBSer!). Prova {ven {ven SF-Journalen; s{nd frim{rke f|r provnr. Asimov rules, OK! TROF,THOE&TPOB (93-10-31) ------------------------------------------------------------------------- VIRKBILAGANS ]TERUPPST]NDELSE HAR hittills givit enbart positiva kommentar- er. Jag har f}tt }tminstone ett 20-tal LoCs (n}, h{lften av dem E- brev som bara sade "H{ftigt! S{nd mer!", men {nd}). Mats \hrman i Lysator har lagt upp numren i SF-Text-arkivet (ftp.lysator.liu.se, bibliotek /pub/ sf-texts/virk*; stj{rnan st}r f|r namnet varierar beroende p} numret; anonym FTP {r f|rst}s OK), och jag sade "Visst, k|r h}rt!" Tommy Persson, ocks} fr}n Lysator, fixar p} n}got vis Gopher-n}barhet f|r Virkis. Om n}gon undrar varf|r det {r s} mycket Lysator inblandat kan jag tala om att Lysator {r Link|pings datorklubb, och som av en h{ndelse {r ocks} m}nga medlemmar i Lysator ocks} medlemmar i LSFF (Link|pings SF- F|rening), s} det finns en viss koppling d{remellan. Vad d} Gopher, undrar n}gon? Vad i helskotta {r SF-Textarkivet? Vad i hela fridens namn {r anonym FTP? Jag brukar f} en massa gliringar n{r jag skriver och science fiction OCH datorer, men jag skall {nd} ta tillf{llet i akt att f|rs|ka f|rklara en del.Till att b|rja med {r det f|rst}s s} att sf-fans i r{tt stor utstr{ckning kommit att anv{nda sig av datatekniken. Vi {r ju fans av litteratur som skriver om teknik, s} det {r bara naturligt. En av de gamla actifansen som var inblandad i flera kongresser, Jacob Palme, gick och blev stor guru inom E-post. Jag fick h{rom dagen ett E-brev fr}n Ulf Westblom i USA som ber{ttade om hur han p} sin tid (sent 60-, tidigt 70-tal) utgav det klassiska fanzinen Mentat p} stordator. Hans styvfar var programmerare och de hade en h}lremsl{sare hemma. Mentat sattes p} h}lremsor och matades ut ex f|r ex p} en radskrivare! Att detta {r sant och riktigt kan alla se p} att tidiga nummer bara har versaler i texten, d} radskrivaren saknade gemener. Det finns en hel del kopplingar - jag kan n{mna m}nga fler. Cyberpunken som startade inom sf-genren har om n}got bara accentuerat sambandet mellan framtidslitteratur och framtidsteknik (dit datorer h|r). "Gopher" betyder inte enbart "kongressmedhj{lpare" eller "jordekorre". Det {r ocks} namnet p} ett v{rldsomsp{nnande informationssystem, uppfunnet av Minnesota-universitetet, som man kan n} |ver Internet. Alla som l{st Conscience' programbok (ex finns att k|pa fr}n mig f|r 20:- plus porto) har sett Bruce Sterlings artikel som f|rklarar Internet. Kort kan s{gas att det {r det Stora N{tet i v{rlden, som n}r 20-30 miljoner m{nniskor (ca 100 000 i Sverige), fr{mst p} h|gskolor och universitet. Om man {r uppkopplad till en Internet-dator kan man skriva "Gopher" och d} f}r man en meny d{r man kan v{lja olika alternativ. Genom att v{lja i menyn kan man navigera fr}n dator till dator i Internet och n} olika typer av information - nu {ven Virkbilagan. SF-Text-Arkivet } sin sida {r n}got Mats \hrman i Lysator jobbat med i flera }r. Han har samlat sf- texter i som elektroniska filer (i somras fanns 34 Megabyte, motsvarande 100 romaner: recensioner, faktafiler, listor, diskussioner, noveller, E- fanzines osv). SF-Text-arkivet {r anslutet till n}got kallat World Wide Web, som jag inte skall g} in p}, men har man bara Internet-koppling kan man fr}n var som helst i v{rlden logga on d{r och h{mta texter. Det kallas "anonym FTP", d} |verf|ringsprotokollet kallad FTP (File Transfer Protocol) och man inte beh|ver ha konto p} SF-Text-arkivet sedan tidigare. ------------------------------------------------------------------------- Vote for Ike! He's been sick. ------------------------------------------------------------------------- APROP] E-UPPLAGOR AV sf-fanzines har jag just spr{ckt 540 K-gr{nsen f|r Fandboken. Jag jobbar allts} p} version 0.92 av denna Fancyclopedi. Det l{r ta flera veckor innan den nya versionen kommer, men det ser ut som om den blir 40% l{ngre {n den tidigare. Var det skall sluta vet jag inte... Senast satt jag och matade in en lista p} alla worldcons sedan starten, med namn, plats, GoHs, deltagarantal och ordf|rande. Jag har ocks} samlat ihop alla SF-Journalen/Fanytt som skrivits p} dator, inf|r den eventuella m|jligheten att sl{ppa allt i E-form. Jag uppt{ckte tyv{rr att jag saknar filerna till nr 137, 138 och 142 (137 var det f|rsta numret som skrevs p} dator); {nd} var jag n{r jag skrev dem mycket noga med att spara filerna p} diskett och jag vete fanken var de tagit v{gen. En vag tanke i bakhuvudet {r att jag till en b|rjan lade disketterna p} ett "s{kert st{lle", s} s{kert att jag inte hittar dem kanske. N}, det h{r med att sl{ppa fanzines leder till en del problem. Jag har inte best{mt hur jag skall g|ra med SFJ {n, utan bara tagit fram filerna f|r s{kerhets skull. 1) Varf|r skall man prenumerera om man kan f} fanzinet gratis via E- post? Jag r{knar med att ca. 10% av mina 250 prenumeranter har E-post, och att ytterligare 50% har "near E-mail capability", dvs de har dator och kan l{tt skaffa ett modem och k|ra E-post. En majoritet av SFJ:s l{sare skulle allts} mycket enkelt kunna ordna s} att de laddar ned texten n}gonstans, och d} f}r inte jag n}gra prenumerationsavgifter. En m|jlighet att komma f|rbi detta {r att sl{ppa SFJ med ett tids-embargo p} 3 eller 6 m}nader, dvs numren sl{pps p} n{ten n{r det g}tt en tid s} att det fortfarande finns incitament f|r att prenumerera: det enda s{ttet att f} numren aktuella. (N{r man prenumererar f}r man ocks} fysiska original- ex, vilka har ett visst samlarv{rde. E-filer har inget samlarv{rde.) F|r Virkbilagan {r detta inget problem, d} man aldrig "prenumererar" p} Virkis. Man f}r det i utbyte mot respons, och om n}gon f}r det utan respons spelar det inte s} stor roll. Hur jag skall g|ra med SFJ har jag inte best{mt. 2) Vissa grenar av den vildvuxna E-postfloran gillar jag inte, och d{r vill jag inte se mina produkter. Jag har inget emot det som kallas Fidonet, i sig, men en del av det klientel som h{rjar d{r kan jag gott klara mig utan. L}t mig ge ett exempel: det finns en person i Fido som heter Harald Fragner. Han har sl{ppt ett BBS-program kallat H-Kom som "public domain", dvs programmet {r fritt att anv{nda f|r vem som helst, hur som helst. Jag k|rde H-Kom p} en BBS p} jobbet, och d} ringde denne person upp och via en bakd|rr i programmet f|rst|rde han installationen. Han var ocks} v{nlig nog att l{mna efter ett meddelande om att det var han som gjort det (jag vet ocks} hur han gjorde det, och sl{ngde d{refter H-Kom i skr{ph|gen), s} det var allts} han och ingen annan. Motiveringen var att H-Kom "inte fick k|ras kommersiellt" - men eftersom han sl{ppt programmet fritt som PD kan han ta sig i h{cken. Vad han sysslade med var bara v{rsta sortens dataintr}ng (brottsligt under datalagen), ungef{r som en 13-}rig cracker. Jag p}talade det beklagliga upptr{dandet fr}n denne person i Fidonet, och f|ljden blev bara att jag fick en massa dynga sl{ngd p} mig. Jag har ingen lust att h}lla p} med folk som {r omogna 13- }ringar, s} jag har det senaste }ret dragit ned min Fido-aktivitet till ett minimum. F|r en tid sedan fick jag veta att denne Fragner (eller om det var n}gon av hans kompisar) spritt nazistbilder p} mig. Man har scannar in n}gon bild fr}n n}gon CW-datatidning, lagt till ett hakkors och n}gon ol{mplig text, och sedan gjort en GIF-fil som laddats upp h{r och d{r. Extremt barnsligt, man tror n{stan att att en del av dem {r lika barnsliga som Mikael J{gerbrand, {ven om den niv}n {r sv}r att nedn} (motsatsen till "uppm}"). Det finns en del seri|st folk p} Fidonet som man kan skriva till, men i st|rsta allm{nhet {r detta amat|rn{t v{ldigt l{ttviktigt. Tills jag s{ger annat {r alla textfiler av mig, E-fanzines eller andra, helt f|rbjudna att l{gga upp n} n}gon BBS med anslutning till Fidonet. Det st}r numera ocks} i Virkbilagans kolofon. 3) DATAINSPEKTIONEN [R DET tredje problemet. Det {r ju s} att varje text som finns p} fil, och som inneh}ller personnamn, {r ett "personregis- ter" enligt den nuvarande, sten}ldersm{ssiga datalagen. En bekant till mig, Tommy Klaar som driver i journalist-BBS i Sundsvall, fick f|r 1,5 }r sedan klagobrev fr}n Datainspektionen, DI, d{r man bad honom att ans|ka om tillst}nd f|r sitt "personregister" (dels BBS:ens anv{ndarlista, dels troligen ocks} m|testexterna). Tommy svarade att hans BBS var skyddad av Tryckfrihetsf|rordningen, TF, (vi kan g} f|rbi juridiska spetsfundigheter) och att DI f|ljaktligen inte hade n}got med det hela att g|ra. Datalagen som DI skall bevaka {r bara vanlig lag, och TF som grundlag g}r f|re. Nu i h|st har han f}tt ett meddelande om att DI avskrivit {rendet, men man hotar med att }terkomma senare. Det hela {r litet r|rigt, eftersom vi har en extremt f|r}ldrad datalag (och ett f|rslag till en ny blev s} nedsablat i remissinstanserna att det dragits tillbaka!), men det *kan* vara s} att om jag utger ett E-fanzine (en tidskrift) kan n}gon komma och klaga p} att det {r ett "personregister". Jag n{mner personnamn i texten till varje nummer. Vad jag kan s{ga om det {r just nu: Sprid texten (utom i Fido). Texten {r en tidskrift. Den {r skyddad av TF. Klagar n}gon, s} h{nvisa till mig, s} skall jag l{sa grundlagen f|r vederb|rande. Vad det kan komma f|r framtida regler, praxis och lagar vet ingen, men s} {r situationen just nu. Jag kommer naturligtvis *inte* l}ta n}gon inkr{kta p} min grundlagsenliga r{tt att utge tidskrifter, i form av E-fanzines, och jag tar g{rna strid i {rendet. Kom i h}g att Virkbilagan ocks} {r en tryckt tidskrift. Varje nummer skrivs ut, kopieras och postas till en del. En tryckt skrift i grundlagens mening, som ocks} r}kar ha en E-upplaga. N{r det g{ller datalagen {r problemet att den kom 1972. P} den tiden fanns n}got tusental stor- och minidatorer i Sverige, vilka det var l{tt att |verblicka och granska. Idag finns uppemot 2 miljoner persondatorer (de flesta dessutom kraftfullare {n en stordator f|r 30 }r sedan), och gamla regler blir helt enkelt meningsl|sa. Formellt {r det idag, oktober 1993, s} att s} fort du skriver en text inneh}llande ett personnamn p} din dator *{r den ett personregister* som kr{ver tillst}nd eller licens av DI. Det {r naturligtvis bisarrt att 2 miljoner dator{gare skall beh|va Kgl Majt:s tillst}nd, s} lagen genomdrivs inte. Datalagen {r unik: den finns, {r tydlig, men till{mpas inte. I v}ras kom ett f|rslag till en ny datalag, skriven av ett g{ng politiker som inte fattar vad datorer {r och hur de anv{nds. F|rslaget slaktades i remissen. Jacob Palme rekommenderade t o m att g|ra om utredningen - och det verkar som om han f}r r{tt, f|r f|rslaget har dragits tillbaka och skall omarbetas. N}gra problem: Enligt TF f}r myndigheter i sin ut|vning, eller (vanliga) lagar, inte l{gga on|diga hinder i v{gen f|r tidskriftsutgivning, som {r grundlagsskyddad. B}de gamla datalagen och f|rslaget till ny g|r det. F|rslaget missar att datorer anv{nds i hela produktionskedjan, f|r n{stan alla tidskrifter, fr}n koncept till artikel, genom research och r}manusskrivande, till redigering layout och tryckning. F|rslaget dr|mmer om att det finns ett omr}det ("direkt tekniskt hj{lpmedel") d{r datorers anv{ndning kan avgr{nsas och d{r de skall vara till}tna. Enligt f|rslaget skulle allts} allt f|rberedande f|r artiklar f} g|ras p} skrivmaskiner (inte ens elektroniska skrivmaskiner, som numera har egna RAM-minnen och utg|r "personregister") och n{r artikeln {r klar f}r det sista ledet, med Kgl Majt:s n}de, produceras med datorer. Det h{r resonemanget inneb{r att fullst{ndigt ha tappat kontakt med verkligheten. Det {r bara inte genomf|rbart. Konsekvenserna av att hindra datorers anv{ndning genom hela produktionsledet blir o|versk}dliga och g|r TF till en tredje klassens f|reningsstadga. Bilder {r extremt k{nsliga. En bild kan avsl|ja politisk tillh|righet, religion, sjukdomar, m m hos den som fotograferas. Idag finns digitala kameror, och strikt sett m}ste man ha DI:s tillst}nd f|r att f} fotografera (s{rskilt i framtiden d} digital bildbehandling blir vanligare). Dina bilder {r "personregister". Situationen blir om|jlig f|r pressfotografer och andra. Ett annat problem {r tidningars research-register. De {r "personregister" d} de inneh}ller personnamn. Numera st}r det i TT:s arkiv att "XX m|rdades p} Sveav{gen i februari 1986" (XX {r Olof Palme), f|r s} {r reglerna: efter fem }r skall personnamn bort. Gagnar det n}gon att journalister inte kan bedriva research p} ett rimligt s{tt? (F|rutom att det utg|r ett on|digt hinder i arbetet, som TF inv{nder emot.) Naturligtvis inte! I USA, d{r reglerna {r annorlunda, anv{nder journalister databehandling f|r att komma p} myndighetsmissbruk. V}ra politiker vill s{kert hindra research f|r att inte skumrask skall uppt{ckas, men det {r inte acceptabelt. Datalag, DI och utredningar har tyv{rr dubbel lojalitet. I praktiken skyddar de myndighets|vergrepp med databehandling, men f|rs|ker ingripa mot enskildas dataanv{ndning. Enligt min mening {r det *myndigheters* dataanv{ndning som skall inskr{nkas, f|r de har a) makt, och b) koppling till andra myndighetsregister som g|r att felaktig och kr{nkande personuppgifter kan komma till anv{ndning. En privatperson, ett litet f|retag, eller t o m ett stort f|retag (Volvo har n{stan inget inflytande |ver v}ra dagliga liv, t ex) sysslar med relativt triviala saker. Myndigheter sysslar med maktut|vning, som kan grunda sig p} datast|dd kartl{ggning av uppgifter (som kan vara felaktiga eller riktiga) ur sina och andra myndigheters register. Den som har makt skall granskas och makten skall inskr{nkas. D{rf|r har jag f|reslagit (bl a i en debattartikel i Computer Sweden) att en ny datalag b|r g|ras enligt modell TF: generell frihet, med normer och efterhandsbeivring. Det {r helt fritt f|r envar att utge en tryckt skrift. TF anger vissa normer som inte f}r |verskridas, men g|r man det kan beivring endast komma ifr}ga i efterhand. P} samma s{tt b|r det vara helt fritt f|r envar att sk|ta ett register. Lagen skall ha vissa normer. \verskrids dem beivras det i efterhand. DI kan syssla med att behandla anm{lda, misst{nkta |verskridanden. D} mikroprocessorer med minnen finns precis |verallt, g}r det inte att g|ra p} annat s{tt. Din telefonsvarare (en del {r idag digitala) kan vara ett "personregister"! Skall datalagen l{gga sig i din telefonsvarare? I samma debattartikel f|reslog jag att medan privat registerhantering sl{pps fri skall normerna f|r myndigheters hantering sk{rpas. Idag {r det s} att samk|rningar av myndighetsregister i princip {r f|rbjudet, men regeringen st{mplar rutinm{ssigt igenom tillst}nd efter |verklaganden. Hur vore det med en lagregel om att myndigheteregister aldrig f}r samk|ras, ens efter regeringstills}nd, och aldrig f}r anv{ndas f|r annat {n sitt ursprungliga syfte? (Jfr b}tregistret: det skulle registrera b}tar f|r att hindra st|ld, men ett s}dant register kan ocks} anv{ndas f|r att driva in en senare beslutad b}tskatt, vilket inte var registrets syfte n{r det uppr{ttades.) SCIENCE FICTION HAR jag inte pratat s} mycket om, eller {r kanske DI:s tan- kar om register s{mre sortens Space Opera? Invaders from Outa' Disk Space? Jag har just tryckt upp senaste Futurum, som {r organ f|r det svenska SF-F|rfattars{llskapet. Futurum redigeras p} ett utm{rkt s{tt av Mika Tenhovaara. SF-F|rfattars{llskapet {r en informell sammanslutning f|r b}de proffs och amat|rer, vars syfte {r att hj{lpa och sammanf|ra alla som gillar att skriva s k fantastisk litteratur. Medlemsavgiften {r f n 50:-/}r och f|r det f}r man Futurum och f|retr{de till SF-F|rfattars{llskapets aktiviteter: APA, antologiprojekt, J|rgen Danielssons manusbyr} m m. Skicka ett frim{rke s} ordnar jag ett provex av Futurum. S{llskapets APA (Skriv APA) startar i mitten av december, med max 12 medlemmar. SF-f|rfattars{llskapets medlemmar har f|retr{de, resten hamnar p} APAns v{ntelista. I APAn skall man kunna skicka ut noveller, kommentarer om noveller eller artiklar om skrivande. Minimibidrag {r 2 sidor (i 12 ex) per s{ndning, och s{ndningarna kommer varannan vecka. De redigeras av Skriv-APAns medlemmar i bokstavsordning, men jag utger f|rsta s{ndningen. Anm{l dig nu! Platsantalet {r begr{nsat. Ett annat projekt {r att utge en science fiction-antologi, t{nkt att tryckas i Estland via Janne Wallenius. Priset skulle hamna p} ca. 5:50 per ex (hur den skall s{ljas och distrbueras {r ett problem, som vi hoppar |ver just nu). Noveller skall s{ndas in till mig senast 15 februari. Det {r ett idealistiskt projekt, s} n}got honorar utbetalas inte: d{remot f}r du tio fri-ex av boken och en halvsides gratisannons i den. G|r projektet vinst (tveksamt!) g}r pengarna till en ny antologi. Observera: f}r jag inte tillr{ckligt med bra bidrag uppskjuts projektet till 1995. Det h{nger p} er. Jag f|redrar science fiction i svensk milj|. Horror, fantasy och twist-end-stories har s{mre chans, men kan iofs komma ifr}ga. CYBERPUNK H\R JU till sf, p} s{tt och vis, och jag var ju p} tidningen Z:s Z:s cyberpunk-fest p} Berns Salonger m}ndagen 25/10. Av n}gon an- ledning har jag jag blivit k{nd som "cyberpunkare", fast jag egentligen {r en journalist som skrivit om cyberpunk. Det h{nger ihop med att jag skrev om det i Dagens Nyheter i maj, och i augusti f|re Conscience var jag med b}de i Z-TV och TV2:s Rapport. Jag r}kar bara ha sysslat med sf och dessutom datorer, och d} blir cyberpunk-kopplingen uppenbar. Iofs tycker jag {mnet {r intressant, men jag {r mer en }sk}dare av cyberpunken. I vilket fall, p} Berns var det hundratals personer och fullt med journalister. Z-TV direkts{nde. Det var minst 20 pers fr}n CW- Communications d{r. Jag s}g Robert Aschberg och Claes ]kesson. P} en enorm storbilds-TV visades datorgrafik. Det fanns spel att prova. Man kunder k|ra i Virtual Reality-maskinen som {r k{nd fr}n TV (d{r man tar p} sig en hj{lm och kliver in i en ring). Det var faktiskt kul. Z bj|d p} b}de pizza, |l, whisky och torkat renk|tt. Z startar i november en CP- tidning, kallad Wow Magazine. (Sic! I Norge skall det ocks} startas en cyberpunk-tidning, meddelar Thomas Gramstad, men hoppeligen f}r den ett b{ttre namn. De k{nda utl{ndska upplagorna heter Wired och Mondo 2000.) Och senaste Z var ett specialnummer om cyberpunk. Intervjun med William Gibson var riktigt bra, men John Thelins s k ordlista var en katastrof: Att baud definieras som "bit per sekund" {r vi s} vana vid. Det blir inte mer r{tt f|r det. AXE skildras som "tonvalstelefonsystemet". Det {r det iofs ocks}, men det {r bara en liten del av AXE. ASCII {r "vanlig kod i databehandlingssammanhang f|r bokst{ver siffror och specialtecken. Anv{nds fr{mst f|r att |verf|ra text". Det kan man iofs kalla ASCII, men ASCII {r dessutom grundteckentabellen f|r n{stan alla system idag, f|r de f|rsta 127 tecknen. ASCII:s funktion {r inte alls att |verf|ra text, men genom att ASCII {r densamma p} de flesta datorer har text|verf|ring blivit en viktig till{mpning. ASCII har f | inte s} m}nga specialtecken. Beskrivningarna av "gr{nssnitt", "anv{ndargr{nssnitt", "cyber" m m {r f|rvirrade. Gr{nssnitt skildras som endast h}rdvarugr{nssnitt, och anv{ndargr{nssnitt skildras som endast h}rdvaran (sk{rmen, musen, tangentbordet). H|rt talas om Windows? "On line. Betyder "direktf|rbindelse." Att vara on line betyder en f|r stunden *aktiv* direktf|rbindelse. Jag kan ha en fast linje till maskinen Gurka Burka, men jag {r on line f|rst n{r jag aktiverar linjen. "E-mail - se mailbox". E-mail {r inte detsamma som E-postl}dan. E-mail {r funktionen att skicka breven. En E-postl}dan {r bara var breven kan sparas. "Neat hack. Programmerarslang f|r en del av ett program som f}r datorn att g|ra saker snabbare eller b{ttre {n innan." Var kom ordet "neat" ifr}n? Och varf|r m}ste ett hack bara vara en del av ett program? "Merv{rdestj{nster" tas upp som ett cyberpunkord. Mycket tveksamt. "OSD. F|rkortning f|r On Screen Display." Tja, varje ordlista skall ha n}got helt nytt. Det var f|rsta g}ngen jag s}g "OSD". Den kanske finns, men det {r t{mligen obskyrt. "Power Book/Laptop. B{rbar och hanterlig dator." Power Book {r endast {r en dator fr}n Apple. Den datorn {r ocks} en laptop, men alla laptops {r inte en Power Book. ISDN beskrivs fel. John Thelin k{nner jag till sedan han i b|rjan av 80-talet skulle starta Swedish Pan-Galactic Gargle Blaster Drinking Society. Jag hade t}gluffat i England och intervjuat Douglas Adams, och l{t honom l}na mitt intervjuband - det var enda kopian, och bandet s}g jag inte r|ken av. Numera dyker han upp som standup-comedian i TV d} och d}, och varenda g}ng jag ser honom morrar jag: Var {r bandet! ------------------------------------------------------------------------- Kan du l{sa detta beh|ver du glassar. If you can read this, you need glasses. ------------------------------------------------------------------------- Du f|r detta pga: ( ) Tack f|r ditt brev/zine/frim{rke ( ) Du {r hackademiskt lagd. ( ) Du f}r det v{l p} Kalcon? ( ) Du f}r det i tr|stl|s v{ntan p} ALHASH ( ) Provnummer. Skriv/reagera f|r mer! M}ste! ( ) Skicka mig:....................... (Jag menar, vill du ha n}got mer?) ( ) .................................. Avs: Nya Epicentrat/Engholm Renstiernas gata 29 116 31 Sthlm ahrvid@sfbbs.edvina.se Ps. Jag f}r massor av LoCs och kommentarer via E-mail. (Ett s{rskilt LoC-nr kommer n}gon g}ng.) Har du h|rt av dig "den senaste tiden" s} beh|ver du inte g|ra det igen f|r att f} fler Virkbilagor. Det kan r{cka med en reaktion vart femte nummer eller s}. _Tel: +46 08-6424077 _24h/day V.32/32"_ _ _ (_' _ , _ _ _ _ l_ , _ l_, _ _ l_) l_)(_' ._)(_ l(-'l )(_(-' l l(_ l l(_)l ) l_) l_)._) ahrvid@sfbbs.edvina.se Author: A Engholm, Date:05-Nov-93