From ahrvid@stacken.kth.se Sat Dec 31 21:13:08 1994
Received: from linnea-grind.stacken.kth.se (linnea-grind.stacken.kth.se [130.237.234.40]) by godot.lysator.liu.se (8.6.8.1/8.6.6) with ESMTP id VAA14048; Sat, 31 Dec 1994 21:12:25 +0100
Received: (ahrvid@localhost)
          by linnea-grind.stacken.kth.se (8.6.7/8.6.4) id VAA06621
          ; Sat, 31 Dec 1994 21:11:29 +0100
Date: Sat, 31 Dec 1994 21:11:29 +0100
From: Ahrvid Engholm <ahrvid@stacken.kth.se>
Message-Id: <199412312011.VAA06621@linnea-grind.stacken.kth.se>
To: peno@kps.se, bernas@bhs.hb.se, kent_ol@idg.se, larso@wmute.trillium.se,
        magnus@thep.lu.se, y91moe@tdb.uu.se, jpalme@dsv.su.se, pargman@sics.se,
        unicorn@lysator.liu.se, tompe@ida.liu.se, mip@sfbok.se,
        John_Soren.Pettersson@ling.uu.se, md93-tpe@nada.kth.se,
        kenny@dit.lth.se, redin@lysator.liu.se, regebro@stacken.kth.se,
        Patrik_Sanfridsson@p2.stacken.ct.se, f92bjsa@dd.chalmers.se,
        lennart_sandberg@cindy.ct.se, jan@dt.etforlag.se,
        unicorn@meryl.csd.uu.se, fjodor@stacken.kth.se, seger@upsys.se,
        rogers@vana.physto.se, m8134@msg.abc.se, watchman@ludd.luth.se,
        jorgen@sfbbs.bad.se, d90-osu@nada.kth.se, eriks@lin.foa.se,
        udd@skom.se, lennart@sfbok.se, ralph@sfbbs.bad.se,
        a70870b@kyu-cc.cc.kyushu-u.ac.jp, t88_sven@maja.teknikum.uu.se,
        Mw@idg.se, niwe@ppvku.ericsson.se, WESTBLTU@SLUVCA.SLU.EDU,
        c85perwe@und.ida.liu.se, stewr@lysator.liu.se, rwa@cfxfs1.hfb.se,
        carl-mikael@ele.kth.se, matoh@lysator.liu.se, t89opo@student.tdb.uu.se
Status: R
Content-Length: 66815

This is of the third electronic issue of Scandinavia's leading sf
newsletter. Sorry, but it is in Swedish. } (])= a  with a ring. {
([)= a with two dots. | (\) = o with two dots.
   V{lkommen till del II av Science Fiction Journalen nr 167. Del
1 samt SFJ 168 s{nds ut om ca. 1 m}nad. SFJ 167 del II produceras
pga textl{ngbegr{nsning  i E-post,  och inneh}ller  Gibson-inter-
vjun, tidsberoende  evenenemangsnotiser och  en artikel av Robert
Bloch. Observera  notisen om  Contact 95  nu snart, och till{gget
att Norman Spinrad kommer till Conscience/Baltcon 95!

===n=o=r=d=e=n=s===l=e=d=a=n=d=e===s=f=-=n=y=h=e=t=s=b=l=a=d=====
    _                  _              _
   (_' _ . _  _  _ _  l_. _-l. _  _    l _     _ _  _ l _  _
   ._)(_ l(_'l )(_(_' l l(_ ll(_)l ) ._l(_)(_ll l )(_ll(_'l )
science fiction-journalen 167 II/h|sten 94/ahrvid@stacken.kth.se
=================================================================
contact 95,  7/1 -  kongresser krockar  / jordan  till sverige  -
baltcon /  norman spinrad hedersg{st - utl{ndska coner - m|te med
william gibson  -  fanens sju stadier, av robert bloch
=================================================================

                         CONTACT 95 7/1

]rets Contact  blir 7  januari. Start  18.00. Bar,  varma mackor,
film, insamling f|r Baltcon, skojigt folk! R}kraft!
  Contact 95 blir den nionde epicentriska mikroconen i ordningen.
En 20-25  pers brukar komma, och tid plats {r Renstiernas Gata 29
(S|dermalm), 18.00  (7/1). Det uppskattas om du meddelar i f|rv{g
att du  kommer (08-641 34 05 eller ahrvid@stacken.kth.se); h|r du
av dig f}r du portkoden.
  Contact {r  en mikrocon  arrangerad av  SFJ, s} att v}ra l{sare
kan n} kontakt med varandra. Tag g{rna med dig wittra och lustiga
personer.
  I }r  hoppas vi  ha ytterligare  ett specialfanzine att utdela.
\hlbaren och  snacks {r  till sj{lvkostnad (ungef{r; du kan ocks}
medbringa eget)  och vi kommer att g|ra en del f|r att f} in pen-
gar f|r att skicka folk till Baltcon (kanske en auktion?). Senare
p} kv{llen  visar TV  Jedins }terkomst, vilket torde bli en h|jd-
punkt. (M}  r}kraften vara med er!) Bilar kan parkeras portofritt
p} gatan  helgtid, och varslar du i f|rv{g kan |vernattningsplats
ordnas (annars g}r de gr|na bananerna hela natten).

                       KONGRESSER KROCKAR
                       JORDAN TILL SVERIGE

Fantastiska 94  st{lldes in,  men det  kan bli tre svenska genre-
kongresser n{sta  }r: Confuse,  \stan om sol, Conscience/Baltcon.
Tv} av conerna krockar dessutom med Finncon!
  Sk{let till  att Fantastika  st{lldes s{gs  vara att inte till-
r{ckligt m}nga  f|ranm{lde sig. N}gra uppgifter om n{r en ny Fan-
tastika kan  komma har  vi inte,  men 1996 kunde vara ett logiskt
}r.
  D{remot blir  det en  Confuse i  }r, 17-18  juni  i  Link|ping,
(Bj|rklind,  Fanjunkareg   9,  583   46  Link|ping,   info:  con-
fuse@ida.liu.se) med  SF-Encyclopedia-redakt|ren John  Clute  som
hedersg{st. Man  r{knar med  en kongress  i ungf{r  samma sti som
tidigare, dvs  med 50-75 deltagare, seri|st program parat med mer
l{ttsamt.
  Tyv{rr f}r  man konkurrens  d} \stan om sol avh}lls samma helg,
16-18 juni  (c/o Ylva  Sp}ngberg, Disponentgatan 3, 112 62 Stock-
holm, delagaravgift  250  kr  494  64  60-5,  130  kr  extra  f|r
"g{stabudet") och  det {r  r{tt h}rd  konkurrens, d}  man har den
popul{re Robert  Jordan som hedersg{st. Kongressen blir en renod-
lad fantasyh{ndelse,  och vi  misst{nker att  det kommer att ing}
s}v{l rollspel  som Tolkien  och medeltidsfandom. Kommitten l}ter
mycket optimistisk och hoppas p} 500 deltagare. Vi f}r v{l se.
  Det blir  en hektisk helg, f|r 16-18 juni arrangerar finsk fan-
dom sin  nationella kongress, Finncon 95, i staden Jyv{skyl{. Det
sker i samband med en allm{nkulturell festival i staden, program-
met arrangeras  av helsingforsfansen och hedersg{st {r ingen min-
dre {n cybergurun Bruce Sterling.
  SFJ drar  kanske till  Finland, s} frilansreportrar som bevakar
de andra  tv} conerna  f}r g{rna  anm{la sig. Allm{nt b|r p}pekas
att det inte {r s} m}nga coner i Norden att vi har r}d med en s}-
dan h{r  j{ttekrock! Arrang|rer  b|r inte  se l{tt p} problemet -
utan b|r till varje pris undvika krockar! Sk{rpning!
  Se {ven infon om Conscience/Baltcon 95 i augusti!
  Det var  en Dancon  94 i  K|penhamn 29-30/10.  Vi har inte f}tt
n}gra rapporter  men vet  att den  tog upp bl a serier, dataspel,
robotar och androider, hade en quiz, ett rollspelsprogram, en se-
rieworkshop, videoprogram,  kongressmiddag. 1996  h}lls ett stort
evenemang i  Danmark, Kulturby  96, d{r  danska SF-Cirkeln  skall
bidra med  sf-evenemang.  Det  talas  {ven  om  en  mindre  norsk
kongress h|sten 1995.

                             BALTCON
                    NORMAN SPINRAD HEDERSG[ST

I augusti blir det Conscience/Baltcon 95 i Stockholm. 28-30 april
blir det Lituanicon 95 i Vilnius.
  Conscience/Baltcon  95   (info:  A   Engholm,   red:s   adress,
ahrvid@stacken.kth.se) blir  i agusti,  exakt datum beror bl a p}
n{r lokal  och hedersg{st  blir tillg{ngliga.  M}let  {r  100-150
deltagare, och g{ster fr}n bl a Litauen och Ukraina {r intresser-
ade. (Ett par amerikanska fans kan ocks} dyka upp.)
  Deltagaravgiften {r just nu 250:- (pg 37 63 64-6, Haradrim) men
kan komma  att h|jas.  F|r 50:-  i st|djande  avgift f}r du prog-
ramboken och  infoutskick.  Hedersg{st blir sf-f|rfattaren Norman
Spinrad, som  publicerats med  p}  svenska  med  romanen  Fackel-
ryttarna och  vars i  |vrigt mest  k{nda verk torde vara The Iron
Dream. /Denna  uppgift {r  en komplettering  till  SFJ:s  tryckta
upplaga. Spinrad var p} g}ng och svarade Ja efter tryckning./
  Det blir  en del  cyber p}  conen, men det blir inte temat. Det
kan ocks} bli t ex bli en serieutst{llning. Kongressen blir }rets
officiella Baltcon,  och det verkar som om Litauen {r intresserat
av baltconen 1996.
  Lituanicon 1995  blir i Vilnius 28-30 april (tidigare {n 1994),
och en  handfull svenska fans {r intresserade av att }ka. Den som
vill h{nga  p} eller  ha mer info om }rets litauiska kongress b|r
kontakta SFJ-red.  Observera -  och st|d g{rna! - v}r kampanj f|r
Baltcon.

                         UTL[NDSKA CONER

Det senaste om v{rlds- och p}skkongresser, och litet till.
  V{rldskongressen 1995  blir som  bekant i  Glasgow,  Skottland.
Intersection har  bl Samuel Delany och Gerry Anderson som heders-
g{ster. Att  den allm{nt  kallas "The Scottish Convention" {r ett
sk{mt: bland  teaterfolk anses  det  ge  otur  att  n{mna  pj{sen
"MacBeth" vid namn, utan den kallas "The Scottish Play".
  Bokningsformul{r f|r  f|ranm{lda har  nu g}tt  ut, men  det b|r
p}pekas att  det inte finns ett centralt kongresshotell. Conen {r
i ett kongresscenter ett par kilometer bort fr}n n{rmaste hotell,
s} man  f|rlorar f|ga p} att ta en billig bed & breakfast var som
helst. Annars finns massor av sm}nytt om conen, men det {r kanske
inte s} intressant. Be there! Skriv till: Admail 336, Glasgow, G2
1BR, UK (intersection@smof. demon.co.uk).
  N{sta brittiska  p}skkongress blir Confabulation, Britannia In-
ternational Hotel, London Docklands, 14-17/4. Info: 3 York St Al-
trincham, Cheshire, WA15 9HQ, UK.
  Den brittiska  p}skkongressen 1996  blir Evolution  5-8  april.
Hedersg{ster {r  Vernor Vinge,  Colin Greenland, Bryan Talbot och
Jack Cohen.  Iinfo: 13  Lindfield Gardens,  Hampstead, London NW3
6PX, UK (bmh@ee.ic.ac.uk), deltagaravgift just nu 20 pund, vilket
h|js  snart.   Evolution  hade  t{nkt  att  h}lla  till  i  Hotel
Metropole, Brighton,  men efter  att hotellet  skaffat sig  refe-
renser fr}n  den |k{nde  Fred "The  Hotel Manager" Hutchings fr}n
1987 tackade  man nej.  Ny kongressplats  blir Radisson Edwardian
Hotel n{ra Heathrow flygplats.
  Lonestarcon 2  (San Antonio,  info: PO  Box 27277,  Austin,  TX
78755-2277, USA) vann anbudet om att f} arrangera 1997 }rs v{rld-
skongress.  V{rldskongressen  1996  {r  LAcon  III,  Los  Angeles
(lacon3-info@netcom.com). Just  nu k{nda  Worldcon-anbud  |vriga,
med angivande av E-adresser:
  Atlanta in 1998 (E.KRAMER5@GEnie.geis.com)
  Baltimore in 1998 (balt98@access.digex.net)
  Boston in 1998 (boston98@world .std.com)
  Arkham in 1998 - hoax-anbud (mutnchop@bronze.lcs.mit.edu)
  Niagara Falls 1998 (ingen E-adress)
  New York 1998 (ingen E-adress)
  Australia in 1999 (aus99@mtiame.mtia.oz.au)
  Las Vegas in 1999 (conclusion@gagme.chi.il.us)
  Alcatraz 1999 (hoax-anbud)
  Kettleman City 1999 (hoax-anbud)
  Moonbase Alpha 1999 (hoax-anbud)
  Hawaii 1999 (en s k NASFiC om Australien vinner)
  Arkansas in 2000 (oinkoink@idc2100.intdata.com)
  Kansas City 2000 (ingen E-adress)
  Philadelphia in 2001 (2001@cyber.com)
  Boston 2001 (ingen E-adress)
  Seattle 2002 (seattle@abyss.wa.com)
  San Francisco 2002 (ingen E-adress)
  Minneapolis 2073 (!)
  1994 }rs World Fantasy Convention h|lls 27-31/10 i New Orleans.
Vi har inga rapporter. 1995 }rs World Horror Convention h}lls 14-
17/4 i  Atlanta, info: PO Box 148, Clarkston, GA 30021-0148, USA.
Octocon, den  nationella irl{ndska  kongressen, skall l{mna anbud
om att arrangera Eurocon 1997 (info: 30 Beverley Downs, Knocklyon
Rd, Dublin 16, Irland).

                     M\TE MED WILLIAM GIBSON

SFJ har  tr{ffat William  Gibson, cyberpunkens  guru och kultf|r-
fattare. H{ng med p} en tr{ff med mannen som uppfann cyberspace!
  SFJ-red {r  som bekant  aktiv inom  cyberrymden, vilket  gjorde
m|tet med  William Gibson {n mer sp{nnande. Han var p} en skandi-
navisk turne  med fru  och dotter  (sonen stannade hemma) f|r att
puffa f|r sin senaste bok, Virtual Light. Innan Stockholm bes|kte
han Oslo och K|penhamn.
  Vi tr{ffade  honom faktiskt  tv} g}nger. F|rsta g}ngen m}ndagen
21 november,  p} en informell tr{ff som Norstedts f|rlag arrange-
rade. D{r deltog {ven J|rgen Forsberg, Anders Holmstr|m och Maths
Claesson fr}n SF-Bokhandeln, och vi tr{fade Gibsons svenske |ver-
s{ttare Hans  Lindquist. B}de  Gibson och  |vers{ttaren signerade
hela Neuromancer-trilogin  }t oss, vilket nu utg|r en unik del av
boksamlingen!. (Vi v{xlade {ven n}gra ord med Norstedts litter{ra
chef som  hade en  del synpunkter  om Sam J Lundwall. S} h{r sade
han ungef{r:  "Sam J  brukade komma ut hos oss. Men sedan vet jag
inte vad som h{nde. Vi kontaktade honom f|r att }tertrycka en ar-
tikel och  fick ett  oerh|rt surt  brev som  svar, och jag fattar
fortfarande inte vad som egentligen har h{nt. Jag gillar Sam, men
han tycks inte gilla oss.")
  Andra g}ngen  var p} en l}ng presskonferens den 24 november (kl
10-11.30). Tidningen  Attack hade  egentligen f}tt en egen inter-
vjutid med  Gibson, men  denne hade  p} torsdagen intervjuats tv}
dagar i  str{ck av  alla tidningar  och var  tr|tt p} det. Inter-
vjuerna p} torsdagen gjordes d} om till en l{ngre presskonferens.
Vi hade  f|rberett massor  av fr}gor och de flesta fr}gor p} kon-
ferensen stod  p} v}r  lista. S}  i n}gon intellektuell mening {r
stora delar  av intervjun  v}r - ungef{r en tredjedel av fr}gorna
st{llde SFJ-red sj{lv.
  Platsen var  Norstedts klassiska  j{rnsmidesspetsiga f|rlagshus
p} Riddarholmen.  Mannen, M{nniskan  och Myten visade sig vara en
smula blyg  och tillbakadragen,  n{stan som  om han bad om urs{kt
f|r att  han hittat p} allt det h{r med cyberspace och cyberpunk.
William Gibson  {r smal  och mycket  l}ng och har gott minne. Han
kom ih}g  att vi,  f|r tv}  }r sedan, skrev och inbj|d honom till
Conscience. Han  n{mnde till och med att han sett artiklar av oss
i Locus.
  F|ljande intervju  {r en  n}got nedskuren  version av  den kom-
pletta texten  som st}tt  i v}rt elektroniska fanzine Virkbilagan
63-64. Texten  {r aningen  putsad fr}n talspr}k, t ex har upprep-
ningar tagits  bort. Inarbetat,  p} de  st{llen d{r  det  samman-
hangsm{ssigt passar,  {r {ven  en del  som Gibson ber{ttade under
tr{ffen p}  m}ndagen. Det {r sv}rt att h|ra namn p} ett ljudband,
s} /?/ markerar en del os{kerheter.
  
  Mr Gibson,  skulle du vilja ge dina synpunkter p} de f|rsta tio
}ren av utveckling inom cyberpunken?
  Jag anser  att den tendens inom amerikansk science fiction, det
alternativa sp}r som f}tt etiketten cyberpunk av journalister och
kritiker, {r  j{mf|rbar med  alternativ universitetsradio  i USA.
Den sortens  program som  gav oss band som REM. Det h|r inte till
huvudf}ran, utan {r n}got som opererar aningen utanf|r de normala
parametrarna. Inte  s} mycket  har {ndrats.  Det har  inte {ndrat
kursen f|r  resten av  amerikansk science  fiction. Men n}got har
b|rjat i  och med  cyberpunk, och det forts{tter. Cyberpunk v{xte
fram ur  en existerande tradition f|r alternativkultur. Den brit-
tiska sf-litteraturen  p} 60-talet, det som kallades New Wave, {r
en av f|reg}ngarna f|r cyberpunk.
  
  [r cyberpunken d|d?
  Det var  en sv}r  fr}ga, f|r  jag {r  inte s{ker p} att den ens
existerat. Journalister  har skrivit  om det.  Jag har  numera en
djup misstro  mot litteraturhistoria, som jag inte hade innan jag
blev en  del av  det som  kom att kallas cyberpunk. Den litter{ra
historiken har  f|ga likheter  med vad jag minns h{nde. Det {r en
etikett. Det {r konstruerat f|r att folk f|rs|kt f} n}got vettigt
ut ett  fenomen som  startade omkring  1981. N{r konstn{rliga ak-
tiviteter f}r etiketter av folk utifr}n, som har till uppgift att
hitta nya  trender, kan  det {ndra  kursen f|r aktiviteterna. Det
finns en skillnad mot dadaismen i Berlin. De utannonserade att de
var dadaister,  och journalister  best{mde att  Nirvana och andra
band som  spelade p}  universiteten i Seattle var "grunge-bands",
men inget band hade h|rt uttrycket "grunge" f|rut. N{r man skapar
en etikett  f}r man  en begr{nsning,  och tillv{xten  kommer  att
p}verkas. De  f|rfattare jag  umgicks med  under det  tidiga  80-
talet, och  som blev  betecknade som  cyberpunkare,  hade  aldrig
tidigare h|rt  ordet "cyberpunk".  N{r ordet  d|k upp  k{ndes det
olyckligt att  det f}tt en etikett. Men n}gra av de yngre f|rfat-
tarna blev f|rtjusta och hakade p}: "Ja, cyberpunk...skriv in det
d{r p} mitt brevpapper." De anv{nde termen stolt. Jag sade att de
inte skulle  g|ra det,  och att det som f}tt en etikett var slut.
Det man  skulle g|ra  var att  l}ta det passera och forts{tta med
det man h|ll p} med. Det kanske inte {r en d}lig etikett, f|r det
l}ter som det betyder n}got.
  
  Kanske etiketter  beh|vs f|r  att man  skall kunna  identifiera
fenomen?
  Jag f|rst}r  motivet bakom  etiketter. I  vissa situationer an-
v{nder jag  etiketter sj{lv. Jag anv{nder etiketten "cyberspace",
ett ord  jag uppfann  f|r att jag tyckte att det beh|vdes f|r att
beskriva n}got  som p}gick.  Men n{r  man g|r det p} konstn{rliga
r|relser kommer man att p}verka dem. Jag k{nner mig os{ker p} att
tala om en cyberpunk-r|relse, f|r det l}ter som om vi sitter i en
k{llare n}gonstans  och l{ser  manifest och intigrerar. Det l}ter
mycket politiskt,  ungef{r som  om vi  hade ett handlingsprogram:
"Cyberpunken kr{ver..." Men i Italien {r cyberpunkarna n}got lik-
nande en  politisk r|relse. Man skriver manifest och tar det hela
mycket allvarligt. ]tminstone gjorde man det f|rra g}ngen jag var
d{r.
  
  Hur ser  du p}  att cyberpunken  expanderat till andra omr}den?
Till hackerkulturen och Internet, t ex.
  Riktigt inbitna  hackare skulle  aldrig kalla sig cyberpunkare.
De skulle  finna det otroligt naivt och l|jligt. Om n}gon kom och
sade "Jag {r en cyberpunkare", s} skulle de riktiga hackarna bara
skratta. Jag  vet inte  ens var  "cyberpunk" betyder.  Jag k{nner
till tv}  praktiska, partiella  definitioner. Man kan anv{nda det
som adjektiv,  som ett  beskrivande ord.  Man kan  anv{nda det p}
f|rem}l och  fenomen. Jag  skulle kunna  s{ga att en rockvideo {r
mycket cyberpunkig,  och folk vet vad jag menar. Det ger f{rg och
smak }t popul{r kultur. Man kanske kunde s{ga att n}gons byxor {r
cyberpunkiga. Sn{va,  svarta byxor  med transistorer inv{vda. Men
den intressantare och allvarligare definitionen, fr}n Bruce Ster-
ling, s{ger  att cyberpunk har att g|ra med bohemeri och datorer.
Om det finns en cyberpunk-trend s} {r det de f|rsta vagabonder vi
sett som har tillg}ng till personlig datakraft. Hippies hade inga
datorer. Beatniks  hade inga  datorer. Jack  Keourac-generationen
hade inte  datorst|dd publicering,  och om de haft det skulle v}r
litter{ra historia  ha sett  annorlunda ut.  Vi har  bohemer  och
radikaler av  alla sorter  som i  n}gon grad drivs av datorer. De
opererar d{r  ute i samma digitala rike som stora f|retag och som
ordentliga gummor  i Cleveland anv{nder f|r att utbyta kakrecept.
Och de  har ingen  aning om  att h}rdporr flyger genom samma led-
ningar, eller  rasistisk litteratur  fr}n Ku  Klux Klan. Internet
omfattar praktiskt  taget  alla  sf{rer  av  m{nsklig  aktivitet,
oavsett hur  konstiga och osmakliga de {r. Det {r vad som g|r att
jag finner det intressant.
  Vad {r dina egna intressen inom denna teknologi?
  Min dator  {r inte ens kopplad till Internet. Jag har inget mo-
dem. Jag har inte ens en E-post-adress. Min sons dator har Inter-
net-koppling. Jag  brukar ibland  sitta och titta |ver hans axel.
M}nga av mina v{nner {gnar oroande mycket tid }t att l{sa E-post.
Mitt jobb  kr{ver att  jag sitter  framf|r en dator fr}n nio till
fem. N{r  jag sitter  d{r m}ste  jag skriva  sk|nlitteratur eller
filmmanus. Men  n{r min  arbetsdag {r  slut vill  jag inte  sitta
framf|r datorn och l{sa E-post. Jag vill }ka med min cykel, titta
p} TV.  Det sista  i v{rlden jag d} vill g|ra {r att vara vid da-
torn och  kommunicera med  andra m{nniskor.  Medan jag sitter och
jobbar f}r  jag 5  meter faxar och 40 telefonsamtal som jag m}ste
ringa tillbaka  p}. Jag  har mer personlig elektronisk kommunika-
tion {n  jag kan hantera, utan E-post. Om jag var en privatperson
ist{llet f|r  en arbetande  romanf|rfattare och  offentlig person
skulle jag  antagligen ha  E-post. Jag tror att E-post inom 20 }r
kommer att  ers{tta eller omringa alla andra former av kommunika-
tion.
  
  Vilka b|cker l{ser du sj{lv?
  Relativt litet  science fiction.  Engelska {r olyckligtvis mitt
enda spr}k,  och jag  l{ser de  f|rfattare som {r tillg{ngliga p}
engelska och  som jag  finner intressanta.  Men det finns inte s}
mycket samband  mellan vad jag l{ser och det jag skriver. Min fa-
vorit bland  mina senaste  uppt{ckter {r en amerikansk f|rfattare
som heter  Cornet McCarthy  /?/, som har publicerat sig sedan 50-
talet. Men  han blev v{lk{nd f|rst f|rra }ret d} han vann det na-
tionella bokpriset  i USA f|r hans omkring tolfte roman. Jag upp-
t{ckte honom  f|r tv} }r sedan och jag tror att jag l{st allt han
skrivit. N{r  det g{ller science fiction finns en amerikansk f|r-
fattare som  heter Jack  Womac, som  jag anser  vara den f|r n{r-
varande mest  intressanta f|rfattaren  som arbetar inom n}got man
kan kalla science fiction.
  
  Kan du  ber{tta litet  om hur  du sj{lv  arbetar och var du f}r
dina ideer fr}n?
  Jag anv{nder en teknik som kan kallas till{mpad generalism. N{r
jag arbetar  p} en  roman, men  inte sitter  och skriver, g}r jag
igenom enorma av mycket speciella tekniska skrifter fr}n f|retag.
N{r jag  m|ter folk  p} udda arbeten s{ger jag: "Allt det h{r som
du f}r  med posten,  ist{llet f|r  att sl{nga det - l{gg det i en
l}da och  skicka det till mig." Jag f}r mycket av de tekniska de-
taljerna fr}n  den typen  av litteratur.  Jag har ocks} tagit mig
vanan att  abonnera p} extremt specialiserade kataloger fr}n pos-
torderfirmor. M}nga  av de speciella prylarna i Virtual Light och
som verkar  vara science  fiction, finns  idag att  best{lla fr}n
postorderfirmor bara  regeringen till}ter att man f}r ha dem. Man
kan idag  faxa till  en firma  i Israel och best{lla en av de d{r
apparaterna f|r  upploppskontroll i  Virtual Light,  som  avfyrar
tumstora kulor av recirkulerat gummi. De drivs hydraliskt. Cyklar
av papper  tillverkas i Japan, {ven om det s}vitt jag vet bara {r
en sorts prototyp.
  
  Varf|r skriver du mycket om Japan?
  Jag hade  inte varit  i Japan n{r jag skrev mina f|rsta tv} ro-
maner. Men  mina b|cker  {r |versatta till japanska och de {r ex-
tremt popul{ra  - jag  tror att det {r min tredje st|rsta publik.
Jag har  nu haft  m|jlighet att  bes|ka Tokyo  tv} g}nger och jag
fann det  mycket intressant.  Mitt intresse  f|r Japan kommer ur-
sprungligen fr}n  att d{r  jag bor,  Vancouver i Kanada, {r Japan
den viktigaste  handelspartnern. Det finns en mycket synliga n{r-
varo av japanskt aff{rsliv. Det {r en mycket popul{r turistdesti-
nation f|r  japaner. Min fru har i m}nga }r undervisat i engelska
f|r japanska  studenter. Japanerna var rakt framf|r n{san p} mig.
Jag kunde  se dem.  Men det  var ocks} under 80-talet tydligt att
det var  ett av  de viktigaste  l{nderna i v{rlden. Varje konsum-
tionsprodukt jag  {gde, som  n}gon skulle  kunna  |nska  sig  att
stj{la, var  gjord i  Japan. Min  kanadatillverkade Dodge-lastbil
hade en  motor fr}n  Mitshubisi. Jag betalade litet extra f|r att
f} den,  eftersom den var p}litligare {n en motor gjord i Kanada.
N{r  jag  publicerade  Neuromancer  blev  det  en  chock  f|r  de
amerikanska l{sarna  att se Japan beskrivet som v{rldens centrum.
Men ett  eller tv} }r sedan tog de det f|r givet. Men fr}n b|rjan
sade de: "Japan? Vad {r s} viktigt med Japan?" Det f|rv}nade mig.
  
  Jag l{ste  n}gonstans att  du inte gillar att arbeta med dispo-
sitioner. Du  utnyttjar slumpvariationer.  Du kan  hitta ideer  i
inkommande post. [r det s} du arbetar?
  Jag arbetar  i h|g grad s}. I manuskripten kommer det en punkt,
vanligen efter  ungef{r tv}  tredjedelar, d}  jag m}ste s{tta mig
ned och g|ra en stor karta och med f{rgpennor f|rs|ka rita ut vad
det {r  de olika personerna g|r mot varandra och vad slutsatserna
kan bli.  Vanligen vet  jag faktiskt hur slutet borde bli och jag
har en ide om hur jag skall f} ihop alla l|sa tr}dar, men jag vet
inte hur  jag skall  ta mig  vidare fr}n  mitten  av  boken  till
slutet. Jag  m}ste s{tta  mig ned  och r{kna  ut det. Det {r inte
s{rskilt elegant  intrigskapande. En annan f|rfattare jag vet ar-
betar p}  samma s{tt {r Ellimore Leonard. Jag vill att personerna
i boken  skall ber{tta  hur det g}r. Ian Vorster /?/ sade en g}ng
att man  skrev inte  p} en  roman s}  l{nge som man k{nde att man
hade kontrollen  |ver ber{ttelsen.  N{r romanpersonerna  har kon-
troll |ver  ber{ttelsen, det {r d} man skriver en roman. Jag b|r-
jar med  en ide  och ett  slut, och sedan f|rs|ker jag |verbrygga
gapet emellan  dem. Det  kan h{nda intressanta saker med personer
som man antar skall spela en sidoroll. De kanske bara skall g} in
och servera  kaffe, men  s} blir de pl|tsligt centrala f|r intri-
gen. Om  jag k{nde  till intrigen  i detalj  s}  skulle  det  bli
otroligt m|dosamt att bygga p} den under 300 sidor och f} den att
leva. Jag  kan inte  arbeta p} det s{ttet. Det tr}kigaste med att
g|ra filmmanuskript  f|r Hollywood  {r kravet  p} att  det  skall
finnas en  disposition fr}n  b|rjan. De  vill inte  ens l}ta  dig
b|rja f|rr{n  du ber{ttat hela intrigen. Att skriva p} det s{ttet
{r bara  att skapa  k|tt p}  benen. Det {r inte p} det s{ttet jag
vill skriva. Allt jag n}gonsin skrivit har kontrakterade filmr{t-
tigheter hos producenter. Jag har just avslutat arbetet - det har
tagit ungef{r  tre }r - p} manuset till en film som kommer i som-
mar och baseras p} en av mina noveller, "Johnny Mnemonic". De an-
dra filmerna som baseras p} mina verk {r jag inte personligen in-
blandade i  s} jag  slipper det d{r statiska arbetet. Men ett un-
dantag {r  Neuromancer, som  jag vaktat  noga p} under }rens lopp
och g{rna sj{lv skulle ge mig i kast med.
  
  Hur kom din statistroll i Wild Palms till?
  Skaparen av  Wild Palms, Bruce Wagner /?/, {r en av mina v{nner
och jag var i studion i Los Angles. Bruce gillar att improvisera.
Man h|ll  p} med  en mycket omfattande scen och Bruce sprang |ver
till mig.  Han sade: "Vill du f} en h}rlippning nu?" Jag fr}gade:
"Varf|r?" Han  sade: "Jag  har skrivit de h{r raderna }t dig, som
jag vill  att du  skall s{ga. Men du beh|ver en frisyr som passar
Wild Palms."  Jag sade  OK. Jag ville komma in st|dd p} en rolla-
tor, ni  vet det d{r som gamla har n{r de har problem att g}. Men
de hittade  ingen s}dan och kunde inte hyra en snabbt nog. S} jag
stapplade in  och sade  det jag skulle s{ga, men det {r mitt enda
uppdykande i  n}gon film  eller TV-serie hittills. N}gon sade "[r
inte du  mannen som uppfann cyberspace?" och jag svarade "Ja, och
de kommer  aldrig att  l}ta mig gl|mma det." Det uttrycker delvis
vad jag k{nner. Jag blev v{ldigt n|jd n{r jag s}g att den senaste
upplagan av  Oxford English  Dictionary hade  ordet "cyberspace",
men olyckligtvis  fanns det ingen h{nvisning till vem som uppfun-
nit det.  Jag {r nu en av de mycket f} science fiction-f|rfattare
som bidragit med anv{ndbara ord till det engelska spr}ket. Att f}
med sitt eget ord i en ordlista {r h{ftigt. Isaac Asimov, var det
han som uppfann "robotics"?
  
  Du f|ddes i USA men flyttade till Kanada. Varf|r?
  Jag flyttade  till Kanada  n{r jag  var 19  }r f|r  att undvika
milit{rtj{nst  i  Vietnam,  tillsammans  med  tusentals  av  mina
landsm{n i  samma }lder.  Jag kan  inte p}st} att jag var uttagen
f|r att  bli inkallad,  men n{r  jag kommit  till Kanada blev det
aldrig aktuellt.  Jag misst{nker  att det  beror p} att de visste
att jag  redan var i Kanada, och de ins}g att det bara skulle in-
neb{ra att  byr}kraterna fick  {gna en eftermiddag }t att fylla i
en massa  papper -  utan att  de skulle f} tag p} mig. S} det l{t
det vara.  Systemet var  mycket grymt och godtyckligt. Ingen stod
till ansvar  inf|r n}gon annan. Alla beslut togs individuellt och
i hemlighet.  Ingen kunde ta reda p} varf|r n}gon blev eller inte
blev inkallad.  Jag blev  kvar i  Kanada, beh|ll mitt amerikanska
medborgarskap, och  fick aldrig n}gra legala problem med det. Jag
har nu permanent uppeh}llstillst}nd i Kanada, min fru {r kanaden-
siska och  mina barn har dubbelt medborgarskap. Jag antar att det
var ett  politiskt st{llningstagande, men det hade ocks} att g|ra
med att n{r jag var 19 }r hade jag inte den minsta lust att g} in
i armen.  Jag ville g|ra alla de roliga sakerna som folk sysslade
med p}  den tiden, som att ta massor av LSD och g} p} konserter i
parken. Om  jag varit i armen skulle det inte ha g}tt. Alla i min
}lder tog p} den tiden droger i Amerika. Det var en mycket spridd
vana.
  
  Varf|r tar du upp droger i dina romaner?
  Om jag skriver om en imagin{r framtid, som i n}gon utstr{ckning
{r extrapolerad  fr}n dagens  v{rld, skulle det vara mycket sv}rt
f|r mig  att f|rest{lla  mig ett  scenario d{r  folk inte i n}gon
utstr{ckning inte anv{nder droger f|r sin rekreation. "Vad h{nde?
Vart  tog  drogerna  v{gen?"  Droger  har  varit  med  oss  sedan
sten}ldern och jag antar att vi i framtiden kommer att ha en bred
variation av dem.
  
  Vad anv{nder du f|r datorer och program?
  Jag anv{nder  en Macintosh SE 30, en dator som n{rmast kan j{m-
f|ras med  en sk|rdetr|ska  fr}n 1948.  Den {r  f|r}ldrad med p}-
litlig. Det {r en av de f} gamla Macar som fortfarande har efter-
fr}gan.  Folk   anv{nder  dem   som  servers   till  elektroniska
anslagstavlor. Det  {r en  r{tt bra  maskin. Jag anv{nder en Ken-
sington trackball, f|r jag {r inte en mus-person. Jag skriver med
Microsoft Word 4.0. N{r jag skriver filmmanus anv{nder jag en ir-
riterande felgjord  produkt som kallas Scriptboard. Det {r indus-
trins standard i Hollywood f|r filmmanus, s} jag hade inte mycket
val. Men  Neuromancer skrev  jag p}  en gammal  skrivmaskin  fr}n
1927, men det var inte s} konstigt 1984 som folk kanske tror. Det
var det  }r som den allra f|rsta Macintoshen kom. N{r jag b|rjade
f|rs|ka skriva sk|nlitteratur 1981 fanns det reltivt f} personda-
torer och  de anv{ndes av aff{rsm{n som k|rde kalkylprogram eller
av mycket  seri|sa hobbyister,  som tvingades {gna all sin tid }t
att skriva  mjukvaran f|r datorerna. Jag hade inte ens r}d med en
elektrisk  skrivmaskin.  Jag  var  en  fattig  permanent  univer-
sitetsstuderande. Det  allra hetaste  f|r en yrkesf|rfattare 1981
var en  IBM Selectric med ett par skrivkulor. De ans}gs vara myc-
ket "sexig"  och exotisk  professionell utrustning.  Stephen King
var en  av de  f|rsta amerikanska  f|rfattarna som b|rjade med en
ordbehandlare. Han  skaffade en kontorsordbehandlare som var lika
stor som en Volkswagen och anv{nde den i }ratal. Whitley Streiber
hade ocks} en s}dan d{r maskin, och de samskrev en roman mest f|r
att de n{stan var de enda tv} privatpersonerna i v{rlden som hade
dem. De  l{nkade sig med modem, och de skrev bara romanen f|r att
f} tillf{lle  att koppla samman sina tv} maskiner. En av de saker
jag finner fascinerade med datorbranschen {r att ett s} betydande
f|retag som  Wang kunde  f|rsvinna praktiskt  taget |ver en natt,
f|r att  h}rdvaran sjunkit ur v}r }syn. Det {r som om den sjunkit
genom isen,  och man f}r aldrig se den igen. Man m}ste komma ih}g
att all  h}rdvara oupph|rligen  h}ller p}  med att  sjunka  genom
isen. Det  {r en  av kreativitetens  tragedier. Vi  har  beg}vade
spelutvecklare som  sitter och arbetar med plattformar som om tv}
}r kommer  att vara  lika relevanta  som }ttasp}riga kassettband.
Ingen |verf|r  arbetet  till  andra  format,  utan  arbetet  bara
f|rsvinner. Det  fanns en g}ng elektromagnetiska tr}dspelare, och
man kan ibland hitta dem p} loppmarknader. Men f} vet vad det {r.
De vet inte att det finns m{nskliga r|ster fr}n 1940-talet sparat
d{r p} rostiga sm} rullar av st}ltr}d. Jag blir irriterad n{r jag
m}ste k|pa  ny h}rdvara  och det  {r d{rf|r som jag alltid har en
smula }lderdomliga  datorer. Jag  f|rs|ker alltid  kl{mma ur allt
jag kan  ur det  jag har,  f|r n{r jag en g}ng k|pte det fick jag
betala en  f|rm|genhet f|r n}got som var nytt n{r jag k|pte det i
afff{ren men  f|r}ldrat n{r  jag hunnit f} hem det i en taxi. Det
{r tokigt. Den allra senaste Powerbooken {r i USA en mycket, myc-
ket dyr  sak, men  kretsen till den {r {nnu inte klar. Den har en
dekal p}  framsidan som  s{ger: "Den  h{r datorn {r gjord f|r att
anv{nda den allra senaste kretsen. Vi har inte f}tt den {nnu, men
s} fort vi f}r den till v}r fabrik s} kommer vi att ringa och in-
stallera den  }t dig. D} kommer datorn att fungera verkligt bra."
I vilken annan bransch kan man g|ra s}dana saker?
  
  Du b|rjade skriva 1981. Vad gjorde du innan dess?
  Egentligen b|rjade  jag 1977,  men jag kom in p} ett sidosp}r i
n}gra }r  och {gnade  mig }t  att lyssna  p} punkrock. Innan dess
gjorde jag  inte s{rskilt  mycket. Jag  var inte  s{rskilt mycket
hippie, snarare  i ett  f|rstadium till  en slappis. Jag lyckades
att f|rl{nga  perioden mellan gymnasium och universitet. Jag hade
ungef{r fem }rs semester d{remellan. Jag blev universitetsstudent
mycket sent  och lyckades  str{cka ut det till fem }r. Sedan lyc-
kades jag  i n}gra  }r h{nga omkring p} universitetet och ta alla
de udda  jobb som d|k upp. Jag var l{rarassistent p} en filmkurs.
Jag sk|tte  diaprojektorn under konstkurser. Under tiden hade min
fru f}tt  en examen  i lingvistik  och ett jobb i att undervisa i
engelska p}  universitetet. S}  hon f|rs|rjde  oss. Vi  fick v}rt
f|rsta barn. Hon var och jobbade medan jag var hemma och tog hand
om barnet.  Det var  d} jag  b|rjade skriva. Hemma kan man alltid
skriva, utan  att det  kostar n}got, och man kan g|ra det p} udda
tider medan  barnet sover.  Neuromancer hade  faktiskt en hel del
problem i b|rjan. Det var ingen sj{lvklar vinnare. Det har kommit
ut upplagor  av Neuromancer  som varit censurerade - alla fyrbok-
stavsord borttagna.  Jag har  f}tt byta  f|rl{ggare i Nordamerika
ett antal  g}nger f|r att jag ansetts sv}rutgiven. Det f|rsta ho-
noraret f|r Neuromancer var l|jligt l}ga 2 000 dollar.
  
  Varf|r b|rjade du skriva science fiction?
  Vi kan  hoppa |ver varf|r jag b|rjade. En av de saker jag ville
g|ra var att importera s} mycker energi jag kunde fr}n andra pop-
konst  till   science  fiction.  Jag  s}g  sf  som  en  popkonst.
Rock'n'roll {r  popkonst. Deckare  {r popkonst. Jag ville omfamna
det som  kallas pop.  Om man  skulle fr}ga  mig om min kulturella
bakgrund skulle  sanningen nog  vara att som amerikan {r min bak-
grund science  fiction och  rock'n'roll. Det finns ett tunt lager
av h|gkultur som har spritts ut genom universitetet, men min rik-
tiga kultur {r sf och rock. Jag {r inte vetenskapligt bevandrad i
n}got avseende.  Jag har  en fil  kand i  litteratur och engelska
spr}ket, med  underspecialiteten komparativ litteraturkritik. Jag
har alltid  varit intresserad i vetenskapens filosofi och i prak-
tiskt vetenskap.  Jag tror  det kommer fr}n att jag var en typisk
sf-l{sare under  ton}ren. Jag  {r  inte  n}gon  s{rskilt  teknisk
person.
  
  Du sade  att du som yngre var flitig l{sare av science fiction.
Har det p}verkat dig?
  Ja, jag  har l{st  alla klassiker.  Men en sak som {ndrats inom
science fiction-branschen  {r att  man f|rut  kunde k|pa  varenda
pocketbok som  kom ut.  Det kan  man inte l{ngre. F|rr kanske det
kom tre  originalromaner i  m}naden. Man  kunde k|pa alla tre och
l{sa dem.  Men idag kommer kanske 4-500 b|cker i m}naden, och att
bara k|pa  dem skulle  kosta tusentals  dollar. Men  de flesta av
b|ckerna {r ganska lika, och utbytbara.
  
  L{ste du Philip K Dick?
  Nej, konstigt  nog inte. Jag kom aldrig riktigt in i Phil Dicks
arbeten. Det  beror nog  p} att jag fick en t{mligen koncentrerad
dos av  n}got som  liknade vad Dick hade att erbjuda genom Thomas
Pynchon, som  jag tycker  {r en  mycket b{ttre f|rfattare men med
samma tonfall. Man kan l{sa Gravity's Rainbow, som {r enormt l}ng
och komplicerad  och fr}n  det f}  en oerh|rd  dos av  slutgiltig
paranoia, som  borde motsvara  att l{sa de fem b{sta Philip Dick-
romanerna. Phil  Dicks romaner  verkar f|r mig som variationer p}
samma tema. Jag m}ste ocks} s{ga att jag tror att Philip Dick var
galen. Jag  menar att  han i  klinisk mening  var helt tokig. Jag
tror inte  att det {r m|jligt att l{sa hans samlade brev, som har
publicerats, utan  att komma till slutsatsen att han var kliniskt
galen. Tragiskt  nog var han helt pippi. Jag tror inte att riktig
galenskap bidrar s{rskilt mycket till de konstn{rliga insikterna.
Jag tror  ibland att  science fiction s} grundligt har koloniali-
serat verkligheten  att det  finns f}  andra medier som l}ter oss
beskriva dagens  verklighet. Det k{nns f|r mig som om vi nu lever
i science  fiction-scenarios som  |verlappar  varandra.  Man  kan
t{nka p}  hur ozonlagret  f|rst|rs, hur ett vildsint inb|rdeskrig
rasar i  centrala Europa... Det {r science fiction, i ruinerna av
Sovjetunionen. Om  jag f|r  tio }r  sedan skrivit en science fic-
tion-roman  i   vilken  Sovjetunionen   tagit  adj|   och  packat
resv{skan, och  att Ryssland nu fr{mst styrdes av maffian, skulle
m{nniskor ha  trott att  jag var  tokig. Det skulle vara alldeles
f|r konstigt f|r att m{nniskor skulle tro p} det. Verkligheten {r
s{kerligen alltid mycket m{rkligare {n science fiction.
  
  En del s{ger att du {r pessimistisk, men Virtual Reality {r v{l
optimistiskt. Det  g|r att  folk inte beh|ver kriga mot varandra.
D} skulle man v{l f} en b{ttre v{rld?
  Det {r  en sak  som h{vdats av de som skapat riktig Virtual Re-
ality. M{nniskor  som Jaron  Lanier har sagt att man kan titta p}
arkitekturen: vi har f|r m}nga arkitekter. D} kan de med VR bygga
vad de  vill, hur  stort de  vill, och det kommer inte att ta upp
n}got utrymme i den riktiga v{rlden. Men n{r det g{ller om jag {r
en pessimist  eller ej... Om jag {r en pessimist s} har jag miss-
lyckats med  mitt jobb.  Min prim{ra uppgift som science fiction-
f|rfattare {r  att uppr{tth}lla en absolut abvivalent inst{llning
till teknologi. Det {r min plikt: att vara s} djupt tveh}gsen som
m|jligt. Om  jag blev f|r mycket teknofob eller teknikv{n har jag
misslyckats. Teknik {r moraliskt neutral, {nda tills man anv{nder
den till  n}got. Man  kan anv{nda k{rnstridsspetsar f|r att driva
rymdskepp utan  att det  {r farligt  f|r n}gon eller milj|n. [ven
det mest f|rhatliga laboratoriet f|r bakteriekrigf|ring kan rymma
hittills ouppt{ckta  medicinska hemligheter  som kan  fr{mja m{n-
niskan. Inte f|r att jag tycker att det {r en s} bra ide att mix-
tra med  vapen f|r  biologisk krigf|ring,  men tekniken  i sig {r
neutral tills man g|r n}got. Det som h{nder i v{rlden idag {r att
skillnaden mellan  milit{r och  icke-milit{r h|gteknologi  suddas
ut. Det  {r skr{mmande.  F|rut kunde  vi }tminstone  f|rs|ka  att
lagstifta mot  och kontrollera  fl|det av  milit{r teknologi. Mi-
lit{r teknik  utg|rs allt  mer av datorteknik, och allt best}r av
sm} bits som ocks} kan anv{ndas i den civila sektorn. Jag gillade
det b{ttre  n{r man  kunde s{ga: "Det d{r {r ett m}lsikte, det {r
ett laserstyrt  m}lsikte och  du f}r  inte s{lja  det till landet
till X  f|r det  {r oansvarigt."  Men laserm}lsiktet  {r bara  en
liten h|g  av bits.  En av mina favoritscener {r i The Difference
Engine, en  bok som  jag skrev  tillsammans med  Bruce Sterling i
vilken datorrevolutionen  anl{nt hundra  }r f|r tidigt och skapat
ett datorstyrt mardr|mssamh{lle omkring 1895. Tv} m{n sitter i en
restaurang. En  man l{gger  upp en  pistol p} bordet. De {r brit-
tiska gentlem{n och spioner, och den ene s{ger: "Vet du att delar
av det  h{r vapnet  har gjorts i France, andra delar har gjorts i
\sterrike och  jag tror  att de  h{r fj{drarna  {r brittiska. Det
blir r{tt sv}rt att s{ga varifr}n detta vapen kommer." Den situa-
tionen motsvarar  vad vi  har idag  inom milit{rteknologin. Bruce
Sterling {r  en mycket intensiv m{nniska med mycket humor. N{r vi
skrev den d{r boken s} b|rjade vi med att f|rs|ka koppla upp v}ra
datorer mot  varandra med  modem f|r  att utbyta  manus. Men  det
misslyckades, s} Bruce fick ta flyget till Vancouver och s} skrev
vi ihop oss hemma hos mig under flera mycket intensiva sessioner.
  
  I dina  romaner skriver du ofta om kontrollen |ver information.
I cyberpunk-r|relsen  talar man om att information vill vara fri.
Kommer information att vara fri i framtiden?
  Jag  vet   inte  vem   som  hittade  p}  bildekalen  som  s{ger
"Information vill  vara fri".  Det {r ett tilltalande uttryck f|r
en sorts  vagt anarkistisk  impuls. Men  jag vet  inte om  det {r
sant. Sedan  mitten av  andra v{rldskriget  har vi utf|rt mer och
mer av  v}ra aff{rstransaktioner  i cyberspace.  Och vi har gjort
det utan  att inse  det. Cyberspace  {r det st{lle d{r banken har
dina pengar. Banken har inte dina pengar p} n}got fysiskt st{lle,
utan i  cyberspace. Cyberspace  {r var  aktieb|rsen utspelas. Det
bara verkar som om handeln intr{ffar p} b|rsgolvet, men den verk-
liga marknaden  finns i  det  stora  multipla  omni-direktionella
fl|det av information som {r v{rldsmarknaden. Nyligen myntade n}-
gon i  USA uttrycket:  "Kontanter {r  den  fattige  mannens  kre-
ditkort". [ven  om vi har elektroniska pengar s} kommer det fort-
farande att  finnas kontanter.  Det kommer fortfarande att finnas
guld, biljoner  som ligger  n}gonstans och  som av och till m}ste
flyttas omkring.  Framtiden {r  redan h{r,  men den  distribueras
inte j{mnt. Det st|rsta problemet f|r USA:s narkotikapolis {r in-
ternationell, direkt  penning|verf|ring. Det  {r p} s} vis pengar
tv{ttas. Det  utf|rs inte av hejdukar med masonitresv{skor fyllda
av hundradollarssedlar.  Det utf|rs  med modem  till Zurich,  och
fr}n Zurich  med modem  till Zaire.  Efter att  de  studsat  runt
v{rlden n}gra  g}nger b|rjar  pengarna lukta riktigt rena. Det {r
sv}rt f|r  polisen att sp}ra detta, {ven om man har en del mycket
datorkunniga, specialiserade  poliser som  {gnar sin  tid }t  att
sp}ra det.  Det digitala riket, kommer i historiens |gon troligen
betraktas som  likv{rdigt med  uppfinnandet av  staden -  och det
finner jag  faktiskt h{pnadsv{ckande  att t{nka  p}. Det {r en s}
viktig h{ndelse. Civilisationen kommer att intr{ffa i cyberspace.
I hackerkulturens  yngre dagar  var det m|jligt att se cyberspace
som en sorts vildmark, territorium utan {gare d{r man kunde g} in
och vara  vild och  fri, och information vill vara fri. Men sedan
kom j{rnv{garna, sherifferna, k|pcentrumen...
  
  Finns det  n}gra risker med polisen som bevakar cyberspace? Kan
de ta sig vilka friheter som helst?
  Just precis.  Vad vi  desperat beh|ver - och det kommer att bli
sv}rt f|r  att Internet  {r globalt  och transnationellt - {r att
v}ra regeringar  omedelbart m}ste  inf|ra lagstiftning som garan-
terar medborgarr{ttigheter  i cyberspace,  digitala  r{ttigheter.
Det finns  en organisation  i USA  som heter  Electronic Frontier
Foundation, som  {r en politiska lobbygrupp i Washington DC grun-
dad och finansierad av Mitch Kapor, mannen som skrev Lotus 1-2-3.
Han {r  en rik  entrepren|r n}gonstans  i n{rheten  av Bill Gates
niv}, men  han har  mycket mer fantasi, f|r han har pumpat in ett
par miljoner  dollar i  EFF, f|r n}gra }r sedan, efter att Secret
Service utf|rt  ett antal  horribelt konstitutionsvidriga razzior
mot m{nniskor  de trodde  f|rberedde olagliga  hackeraktiviteter.
Det var  EEF som  nyligen lyckades  g|ra mos  av Al  Gores kryte-
ringskrets Clipper,  som skulle  ha blivit  den mest katastrofala
datorlagstiftningen som v{rlden n}gonsin sett. Nu verkar den lyc-
kligtvis d|d som en d|rrmatta.
  
  Hur ser du p} Internets kommersialisering?
  Vi ser att de stora f|retagen har kommersiella beg{r. De tittat
p} Internet  och  t{nker:  "Wow,  d{r  finns  miljoner  och  }ter
miljoner m{nniskor!  Och allt  drivs utan vinst. T{nk om vi kunde
f} en  liten bit  av kakan.  Vi skulle  tj{na miljarder!"  Och d}
t{nker de: "Vi utformar ett! Vi bygger v}rt eget - och sedan s{l-
jer vi det till folk." Naturligtvis kommer detta inte att bli som
Internet. Det  kommer att  bli ett  n{t med  vertikalt  hierarki,
ungef{r som  televisionen. Det  kommer att  utformas f|r dig, och
ges till  dig tillsammans  med en meny. Det {r missledande av dem
att kalla det en motorv{g eller en supermotorv{g. Vad de erbjuder
blir ett  k|pcentrum. P}  en motorv{g  kan man }ka fram och till-
baka, och  ett k|pcentrum {r en maskin f|r att ta dina pengar f|r
att i  slut{nden erbjuda dig en mycket begr{nsad variation varor.
Internet lever  i verklig  mening, det  {r bortom kontroll, ingen
kan best{mma  |ver dess utveckling. Det utvecklas och dess evolu-
tion drivs  av anv{ndarna. Det utvecklas f|r att m|ta kraven fr}n
miljontals anv{ndare, och tusentals nya tillkommer varje dag. Det
{r n}got  som helt  och h}llet  saknar motsvarighet  i m{nniskans
historia. Det  faktum att  jag sj{lv inte anv{nder det skall inte
tolkas som om jag inte tycker att det {r viktigt - det {r oerh|rt
viktigt. Det  mest oroande  som h{nder  {r tillv{xten av religi|s
fundamentalism och tendensen hos m{nniskor |verallt att st{nga in
sig i sm} etniska, spr}kliga stamgrupper. Jag vet inte varf|r det
h{nder, och  jag har sj{lv inte f|rutsett det. Jag hoppas att det
inte {r  n}got slags instintivt svar p} globaliseringen av infor-
mation. Det {r m|jligt att det {r s}, men jag hoppas inte det.
  
  Tror du p} n}gon Gud?
  Jag vet  inte. Mina f|rsta tre romaner utg}r fr}n antagandet om
ett ateistiskt  universum. Paradoxen  {r att i cyberrymden verkar
det finnas  m|jlighet f|r  n}got som  liknar en gud. Vi verkar ha
skapat ett rike d{r det verkar finns m|jlighet f|r en gud, }tmin-
stone inom  detta rike.  Jag har  alltid fascinerats  av hur  den
paradoxen roteras  i dessa b|cker. Jag t{nker p} mig sj{lv som en
sekul{riserad person med en odefinierad tendens f|r mysterier.
  
  Vad {r "Virtual Light"?
  "Virtual Light"  {r namnet  p} en  experimentell teknologi  som
utvecklas i  Kalifornien av  dr Steven  Beck /?/. Den g|r att man
kan manipulera  de optiska  nerverna direkt  med elektromagnetisk
energi. Jag  tror att hans prim{ra m}l {r att l}ta m{nniskor vars
|gon blivit  fysiskt f|rst|rda  men har intakta optiska nerver f}
se. Och  detta utan  att man  bedriver mikrokirurgi  eller f{ster
kiselchips p} de optiska nerverna, n}got som man ocks} forskar i.
Med "Virtual Light"-teknik kan man ta p} sig ett par glas|gon som
inneh}ller elektromagnetiska  enheter som  stimulerar den optiska
nerverna och  f}r neuronpulser  att skapa  bilder. Men  med samma
teknik kan  man g|ra  andra intressanta  saker. En person som ser
kan ocks}  ha Virtual  Light-glas|gon och  f} se  datorgrafik som
kommer att  se ut  som om  den vore  i den  verkliga v{rlden. Det
skulle motsvara  sikten p} jetjaktplan som projicerar information
p} cockpitens  glashuv. Det  finns mycket liknande teknologi, men
Virtual Light-tekniken  {r den mest intressanta. Om man kan ge en
blind person  synen tillbaka s} {r det f|rsta han skulle vilja se
TV.  Han   kommer  att  kunna  zappa  fram  och  tillbaka  mellan
kanalerna, och  det finns  ingen anledning  till varf|r han m}ste
vara begr{nsad  till det  par av  kameror som han b{r p} sig. Han
kan ha 20-30 kameror runt om i v{rlden som man |gonblickligen kan
flytta sig mellan. En m|jlighet som |ppnar sig {r tele-n{rvaro.
  
  Skriver du n}got annat {n science fiction?
  Jo, det g|r jag stundtals. Jag har skrivit n}gra saker som inte
blivit publicerade.  Jag tror att mitt arbete g}r mot att bli mer
som mainstream-litteratur,  p} s{tt och vis. Jag tror att v{rlden
h}ller p} att komma ifatt mig. Ganska snart s} kommer v{rlden att
kunna ge  mig alla  de element  som kr{vs f|r att jag skall kunna
skriva en  roman som  p} alla  s{tt k{nns  som en William Gibson-
roman, medan den {nd} handlar om dagens tempor{ra verklighet.
  
  Du har ibland talat om Virtual "Lite" (som i Pepsi Lite) som en
sn|boll full av stenar? Varf|r?
  Det {r  ett ironiskt  sj{lvmedvetet arbete. Jag har skrivit tre
romaner tidigare i en process f|r att l{ra sig hur man skriver en
roman. S} jag kom till denna roman med en attityd av, hoppas jag,
mogen sj{lvmedvetenhet  om vad jag h|ll p} med. Det h{r {r en bok
som jag hoppas {r rolig och underh}llande. Den har ett antal bud-
skap. P} en niv} kommenterar den och refererar till mina tidigare
arbeten, och  {ven tolkningar  av dessa  arbeten, som  jag blivit
medveten om  under }rens lopp och som jag inte h}llit med om. Det
finns i  Virtual Light  m}nga saker som f|rs|ker balansera en del
av  dessa  tolkningar.  Jag  har  till  exempel  f|rs|kt  hantera
tolkningen att  jag p} n}got s{tt skulle vara en medveten och ro-
mantisk m{stare f|r datorbrottslingar. N{r de m{ktiga, brottsliga
hackarna dyker upp i Virtual Light {r de sj{lviska och drivs helt
av sina  egna intressen,  de {r som legosoldater och terrorister.
Riktigt obehagliga  typer. Om man ser p} effekterna av vad de g|r
och st}r  f|r i samh{llet s} ser man att de inte {r n}gra h{ftiga
Bruce  Springsteen-typer   |versatta   till   datorv{rlden.   Jag
sysslade med  s}dant f|rut. Det var rock'n'roll-romantik. Det h{r
{r snarare kritisk litter{r naturalism.
  
  Vilken typ av interaktion har du med l{sare? F}r du mycket post
och vad har de f|r kommentarer? Vilka {r dina l{sare?
  Det {r  lustigt. Man  tror alltid att personer som skriver rep-
resenterar annat  {n sig  sj{lva. Men de {r den lilla smal skivaa
av l{sarkretsen som skriver brev. Men alla skriver inte brev. Jag
har massor  av l{sare  och jag f}r en viss m{ngd post, men det {r
s{llsynt att  jag f}r n}gra klagom}l p} "produkten". Det mesta {r
brev typ:  "Gee! Jag  gillar ditt  arbete! N{r skall du skriva en
bok till?"  Det finns  vanligen inte s} mycket budskap i det. Jag
f}r massor av musikkassetter fr}n garageband som gjort musik. Jag
har hundratals  av  dem,  hundratals  hemmagjorda  musikkassetter
gjorda efter William Gibson-romaner. Och det tycker jag {r under-
bart. Jag  lyssnar alltid  p} dem  och sparar  dem  i  ett  stort
arkivsk}p. Min  fru Deborah {r min sekreterare och sk|ter min af-
f{rskorrespondens. Jag anv{nder ingen E-post, {ven om min son har
det, eftersom  jag skulle  drunkna i fanpost om jag skulle skaffa
Internet-anslutning. Jag f}r redan massor av papperspost och med-
delanden till  faxen. Det  {r de mest olika brev jag f}r. En g}ng
skrev jag  i en mening att japanerna f|rf{rande l{tt lyckades in-
vadera Singapore  under andra v{rldskriget, och som svar p} denna
enda mening  fick jag  ett l}ngt  handskrivet brev p} flera sidor
fr}n en  brittisk krigsveteran  som tillbakavisade detta. Hackers
f|rs|ker st{ndigt n} kontakt med mig. Eftersom jag inte har n}got
modem f|rs|ker  de ist{llet  att hacka  sig in p} fj{rrstyrningen
till min telefonsvarare.
  
  Vilka filmmanus har du skrivit?
  Jag skrev  det f|rsta  filmmanuset till Alien III, men inget av
mitt material  n}dde bioduken. Det skrevs 30 manus efter varandra
till Alien  III av  30 olika  manusf|rfattare, innan  de  b|rjade
filma. Man  h|ll p}  med det i 3-4 }r. Jag har tv} g}nger skrivit
kontrakt med  Hollywood f|r  filmatiseringar av  noveller som jag
skrivit. Ingen  av filmerna  blev av. B{gge hamnade p} hyllan n}-
gonstans. F|r  ett par  }r sedan  b|rjade jag  samarbeta med  den
amerikanske konstn{ren  Robert Longo  /?/, som  gjort en l}ng rad
mycket framg}ngsrika  m}lningar och skulpturer som finns i museer
|ver hela  Europa. Det  {r en  mycket viktig  person och konstn{r
vars karri{r  sp{nner |ver  hela 80-talet - han {r i 30-}rs}ldern
nu. Han  ville g|ra en spelfilm, och vi b|rjade prata om det. Det
vi ursprungligen  f|rs|kte g|ra  var att  f} tag  p} en eller tv}
miljoner dollar  f|r en  konstfilm i  svart/vitt som  skulle vara
omkring 120  minuter l}ng  och bygga  p} en av mina noveller. Det
var "Johnny  Mnemonic". Vi lyckades till en b|rjan f} pengar fr}n
ett skivbolag,  konstigt nog. Bolagen distribuerar en del videos.
Robert hade  gjort alla  REM:s videos.  Pengarna var en grundpl}t
och vi  }kte omkring i Hollywood och bad dem sk{nka oss en miljon
dollar, eller  tv} miljoner  dollar. Och  alla bara  skrattade }t
oss. Vi  fr}gade agenterna  och advokaterna  i Hollywood  vad  vi
gjorde f|r fel och de sade att vi inte fr}gade efter tillr{ckligt
mycket pengar.  D} }kte  vi tillbaks till Hollywood och sade: "Vi
vill ha  40 miljoner  dollar f|r att g|ra en science fiction-film
som Gibson  skrivit och  Longo /?/ skulle regissera." Men de sade
att det  var l|jligt att tro att man skulle ge en f|rstag}ngspro-
ducent och  en manusf|rfattare  som  inte  blivit  producerad  40
miljoner dollar  - men  vi kan ge er 28 miljoner dollar ist{llet.
Och det  gjorde det,  varp} vi  gick i  spinn. S} det blir en 28-
miljonersfilm baserad  p} "Johnny  Mnemonic" och  distribuerad av
Tristar med  Keanu Reeves,  Dolph Lundgren och ICE T /?/ i huvud-
rollerna. Den  borde komma sent i v}r i USA och vi {r nu i efter-
produktionsarbetet. Det  blir nu  en f{rgfilm  och det  finns ett
j{ttelikt ljudsp}r  som kommer  att bli till ett album. Det finns
rubbet. Det  blir Keanu  Reeves n{rmaste motsvarighet till en ac-
tion-film efter "Speed" s} det {r en mycket tung release. "Speed"
gav oss  dock en  del problem. Han hade just avslutat "Speed" och
d{rf|r f}tt sitt h}r klippt. Vi fr}gade vad han gjorde, och d} sa
han att  han just  gjort den h{r lilla actionkomedin om en buss -
men det  kommer inte  att bli  n}gon stor  film.  Jag kommer inte
ih}g vad  den kostade  att g|ra - men filmen drog in 150 miljoner
dollar p}  tv} veckor  efter att  den sl{ppts. D{rmed blev han en
oerh|rt dyr filmsk}despelare, men vi fick honom billigt. Jag hop-
pas att  filmen kommer att heta "Johnny Mnemonic" och i dagsl{get
heter den  fortfarande "Johnny  Mnemonic". Distribut|ren har haft
problem med att hitta en titel, f|r folk kommer att se titeln och
inte veta hur de skall uttala den. Men nu har filmen f}tt s} myc-
ket f|rhandspublicitet  genom djungeltelegrafen, och om de {ndrar
namnet s} kommer de att f} problem. Ingen har kunnat hitta p} ett
b{ttre namn. Jag har alltid haft problem med att hitta p} titlar.
Om n}gon  sade om  Neuromancer, "Du kan inte kalla boken det! Vad
vill du  den skall  heta?" s} skulle jag vara svarsl|s. Det {r en
del av  mitt s{tt att skriva att hitta p} titeln f|rst, och sedan
r{kna ut vad den inneb{r. Om "Johnny Memonic" blir en framg}ng s}
kommer Neuromancer ocks} att filmas. Budgeten blir d} 60 miljoner
dollar. Det {r redan best{mt.
  
  Vad arbetar du med just nu?
  Jag skriver  p} en roman som heter "Idoru" som utspelas i samma
v{rld som  i Virtual  Light men  inte i samma grannskap. Hittills
har jag  skrivit avsnitt som utspelar sig i Tokyo och Dublin, och
den utspelas  kanske sex m}nader efter Virtual Light. Det {r dock
ingen forts{ttning. Den har inte samma personer.
  
  Vad tycker du om Stockholm den h{r tiden p} }ret?
  Du menar v{dret och s} d{r? Man m}ste komma ih}g att jag kommer
fr}n Kanada. Var {r vi nu? Jag tror att Stockholm ligger p} samma
latitud som  Alaska eller  Chicago. Alaska {r kallare och m|rkare
{n d{r  jag lever  i Vancouver.  Men inget som jag sett under min
vecka i  Skandinavien har  slagit mig  som s{rskilt m{rkligt. Det
har inte sn|at. Vancouver har praktiskt taget inget solljus under
vintern. Det  regnar hela tiden. N}gon i Norge sade att Bergen {r
det som  n{rmast motsvarar  Vancouver, med  konstant regn, mycket
likartat landskap.
  
  Vilken slags musik lyssnar du till?
  Jag vet  inte hur  m}nga i  Vancouver som h|rt talas om "Skinny
Puppy". Jag k{nner till vad de g|r, men de tj{nar sina mesta pen-
gar i  Europa. De  har sin  publik h{r. Det {r en av de saker som
jag tycker  {r bra  med den  tid vi lever i, att n}gra ungar i en
k{llare i  |stra Vancouver  kan hitta  en publik  i  Europa.  Men
v{ldigt f}  vet vilka  de {r,  och de  yngre jag  k{nner {r  inte
s{rskilt intresserade av det slaget av musik. Jag gillar jazz och
undergroundrock fr}n 70-talet, namn som John Cale /?/, Sisters of
Mercy, Leonard  Cohen med  flera h|r  till de minst udda. N{r det
g{ller   film    s}   fullkomligt    {lskar    jag    amerikanska
kalkon/monsterfilmer fr}n  50-talet. Jag gillar ocks} mer seri|sa
filmer som  Dr Strangelove  och Tarkovskijs filmer.  Jag tror att
cyberkulturen {r  mer intensiv  i San Francisco. De har ett annat
s{tt att  n{rma sig  det. Det  finns en  kafe i  High Ashbury som
heter "The  Horseshoe" d{r  ungar som gillar alternativ musik och
kanske {r heml|sa h{nger. De flesta av borden har b{rbara datorer
som {r  fastklistrade. Och  dessa datorer  har Internet-adresser.
Ungar kommer  in, tar  sitt kaffe  och g}r |ver till en dator n{r
den {r  ledig. Och  detta {r  ibland heml|sa  ungar. De har inget
fast st{lle  att sova  p} - men de har E-post-adresser. De spelar
n}gra spel,  och sedan tar n}gon annan |ver datorn. Detta {r myc-
ket n{rmare  min uppfattning  om hur  framtiden kommer att bli {n
n}gon ting vi har i Vancouver.
  
  Hur tror du att framtiden kommer att bli?
  N{r jag  skrev Neuromancer  s}g jag  att det jag skrev om redan
var hos  oss. Framtiden  {r alltid  h{r i n}gon f|rdold form. Man
kan hitta  sm} bitar av den och f|rst{rka den i sk|nlitteraturens
form, och p} s} vis kan man pressa fram den. Men jag ser det inte
p} n}got  s{tt som  f|ruts{gelser. Internet  {r en  sak som  dock
|verraskat mig.  Jag hade ingen aning om att n}gonting s}dant d{r
h|ll p}  att h{nda  n{r jag  skrev Neuromancer,  och det har inte
blivit som jag f|rest{llde mig det. Jag tror inte att jag funder-
ade s}  mycket p} cyberspaces r|tter som jag skildrade det i Neu-
romancer. N{r jag m}ste hitta p} en bakgrundshistoria till Neuro-
mancer s} kom jag p} att l{gga det till de stora, multinationella
f|retagen. Men  Internet {r  inte s}dant. Det {r faktiskt en g}va
fr}n det  amerikanska f|rsvaret.  De gavc oss slutligen n}got som
vi beh|vde. De oroade sig f|r att efter det stora atomkriget mel-
lan USA och Sovjetunionen skulle det inte finna s n}gra p}litliga
kommunikationsmedel. En  del st{der skulle best} av bubblande ra-
dioaktivt br}te, men det skulle ocks} finnas en massa elektromag-
netiska st|rningar  i atmosf{ren  s} det  skulle bli mycket sv}rt
att s{nda  TV eller  radio eller  via satelliter. S} man f|reslog
att alla  v{rldens datorer  skulle kopplas  ihop i  ett j{ttelikt
paketorienterat n{tverk.  Internet {r  utformat s}  att om en nod
f|rst|rs eller  f|rsvinner kommer  systemet att ge meddelanden en
ny rutt,  runt den  f|rst|rda noden eller noden som lider av EMP.
Och n{r  n{tet utformades  skapade de  denna underbara sak som vi
alla nu  betraktar och  beundrar. Om  man kunde  se  Internet  p}
avst}nd, om n}gon gjorde en datorbaserad visualisering skulle det
se ut som om en osynlig spindel spunnit sina tr}der runt v{rlden,
i ett  n{t som  hela tiden  blir t{tare och t{tare och t{tare med
tusentals nya abonnenter varje dag. En av de saker som g|r Inter-
net sp{nnande  och kanske  skr{mmande  {r  att  n{tet  definitivt
motverkar regeringars  f|rs|k att  kontrollera informationen  som
medborgarna har  tillg}ng till.  Jag tror  inte regeringarna {nnu
till fullo  f|rst}tt detta {n. N{r jag talar om information menar
jag att  precis allt kan digitaliseras. Man kan s{nda grova porr-
filmer |ver  Internet, man kan s{nda musik, man kan s{nda allt. I
varje land  d{r det  finns Internet-access  och d{r folket kan n}
n{tet kommer man att veta om n{r regeringen ljuger. Det h{r {r en
stor nyhet.
  
  Vad tycker  du om  att ditt  datorpoesiverk Agrippa  fick  sitt
kopieringsskydd kn{ckt av hackare?
   Det har jag inget emot. Det kn{cktes f|rsta g}ngen av en kille
i New  York som  ville ladda  upp det  p} en  BBS. BBS:ens  sysop
gillade mig och var tveksam till om han skulle ta emot filen. Han
ville inte  g|ra mig  arg. S} han ringde f|r att f} tillst}nd att
l{gga upp  filen. Jag har hemligt telefonnummer men i vissa hack-
erkretsar finns  det ingenting som heter "hemligt telefonnummer".
Jag blev r{tt smickrad |ver att n}gon tagit sig tiden att "hacka"
Agrippa och gav tillst}nd att l{gga upp filen.
  
  Om n}gon  har tillg}ng till Virtual Reality, varf|r skall denne
person f|redra den riktiga verkligheten f|re den virtuella?
  D{rf|r att Virtual Reality har mycket l}g uppl|sning.
  
  Kommer du tillbaka till Skandinavien den n{rmaste framtiden?
  Det {r  m|jligt att  jag kommer till K|penhamn i v}r. Det {r en
m|jlighet i  alla fall.  Och jag  kommer kanske  till  v{rldskon-
gressen i  Skottland n{sta  }r. Vanligen reser jag ganska mycket,
men jag bes|ker inte s{rskilt m}nga sf-kongresser.
  
  Efter intervjun  passerade vi  Hedengrens bokhandel  vid Sture-
plan, d{r  Gibson signerade b|cker. Och som vi stod d{r kom Sam J
Lundwall instyltande, i uppenbar avsikt att ta med Gibson f|r att
r|ja p}  stan. Och  om vi inte h|rde helt fel s} presenterade sig
Lundwall med orden:
  - Hello! I'm the former president of everything in sf.
  Sam J f|rnekar sig aldrig.

                       FANENS SJU STADIER

Robert Bloch.  som avled i september, har flera g}nger medarbetat
i SFJ. Han var inte bara framg}ngsrik f|rfattare utan ocks} popu-
l{r som  fan och fanzineskribent. H{r {r ett k}seri d{r Bloch ger
oss h|gst skr{mmande insikter om sf-fandom!
  En  av   yrkesriskerna  med   att  skriva   fantasy-ber{ttelser
(tillsammans med  mags}r, kamp med kreditf|retag och schizofreni)
{r att man konstant uts{tts f|r fandom.
  I }ratal  har jag h}llit tyst om detta {mne (det vore mig fr{m-
mande att  bita den  hand som  f|der mig, ehuru bristf{lligt) men
det kommer  ett tidpunkt  d} Sanningen  kr{ver att Det skriks ut.
Ig}r kv{ll  kom denna  tidpunkt f|r  mig. Jag  satt vid den |ppna
spisen och  nickade till,  som jag  brukar g|ra d} jag lyssnar p}
min fru, n{r en underlig, besl|jad figur kom in i rummet.
  "Det m}ste s{gas!" skrek figuren. "Det m}ste s{gas!"
  "Om ni urs{ktar", fr}gade jag artigt, "vem i helvete {r ni?"
  "Jag {r  Sanningen", svarade  den besl|jade  figuren. "Och  jag
kr{ver att  ni s{ger  Det, som  tyv{rr inte  kunde komma  sj{lv i
kv{ll och i alla fall har ont i halsen."
  "Det {r  mycket intressant",  sade jag dr|jande, slet sl|jan }t
sidan och uppt{ckte min dotters figur. "Och nu om du vill ha v{n-
ligheten att  dunsta s} kan jag g|ra det jag t{nkt, vilket {r att
skriva en artikel om Fanens Sju Stadier."
  Det var,  och {r,  min avsikt att diskutera den underliga meta-
morfos som  verkar {ga rum i karakt{ren, personligheten, str{van-
dena och  attityderna hos  den Genomsnittlige  Fanen, vilken  jag
genom }rens lopp observerat, dystert.
  Denna genomg}ng  har inget  gemensamt med Shakespeares "Mannens
Sju ]ldrar",  med undantag  m}h{nda f|r  att b}de  jag och Shake-
speare {r f|rfattare.
  Slut p} avstickaren. Till v{rvet med kvickhet:
  
  Fanens f|rsta  stadie {r det Undang|mda, eller stadiet f|r l{s-
intresse. Under  denna korta  period k|per  den embryotiske fanen
ett antal  fantastiska tidskrifter,  skr{ck eller  sf, och b|rjar
att faktiskt  l{sa dem  fr}n p{rm till p{rm. Jag vet att n}gra av
de fans som {r mer blase och sofistikerade kommer att ifr}gas{tta
detta faktum,  men jag kan g} i god f|r att det st{mmer - jag har
faktiskt sett det h{nda med mina egna |gon. I det f|rsta stadiet,
vidh}ller jag, l{ser fans faktiskt tidskrifter.
  
  Fanens andra  stadie f|ljer  ack s}  kvickt i  h{larna  p}  det
f|rsta stadiet. Det {r den kirospastiska }ldern, utm{rkande genom
Skrivkramp, under vilken den urtida fanen b|rjar skriva brev till
sf-tidskrifterna, med kommentarer till novellerna och krav p} att
redakt|rerna sl{nger ut allt utom Kuttners drapor.
  
  Fanens tredje  stadie finner  att det nu f|rh{xade bytet s{nder
personliga  brev  till  sina  favoritf|rfattare  c/o  redaktionen
(f|rutom Kuttner verkar de flesta fans gilla Lewis Padgett, Keith
Hammond, Lawrence O'Donell, Will Garth, Hudson Hastings, Paul Ed-
monds och  liknande [samtliga  pseudonymer f|r  Henry  Kuttner  -
red]). Dessa  brev inneh}ller  f|rfr}gningar om autografer, posi-
tiva kommentarer  om publicerade  noveller och  en beg{ran om att
f|rfattaren l{ser  fanens skriverier, f|r att r{tta dem eller att
samarbeta med honom i att skriva en novell.
  
  Fanens fj{rde  stadie representerar  en kritisk punkt i utveck-
lingen. Den  karakt{riseras av att fanen av en h{ndelse exponeras
f|r ett  fanzine, varp}  han f}r  h|g feber,  b|rjar yra  och ser
prickar framf|r  |gonen - det senare }stadkoms genom tidskriftens
taskiga stencilering. Vanligen, utan paus eller tid f|r }terh{mt-
ning, hamnar patienten i:
  
  Fanens femte  stadie som best}r av att han publicerar sitt eget
fanzine och  h{nsynsl|st sprider  det |ver  hela fan-v{rlden. Vid
denna tid, d} fanen skriver till redakt|rer och l{ser fanzine och
skriver till  f|rfattare och skriver till fanzines, har fanen ab-
solut ingen  tid |ver f|r att l{sa n}gra sf-tidskrifter. Och {ven
om han  l{ste dem  skulle han  inte bry  sig om det. Han {r nu en
fullfj{drad fan  mitt i sin karri{r, och vid denna tid h}ller han
p} att g} in i sj{tte stadiet, som n{stan oundvikligen {r fatalt.
  
  Fanens sj{tte  stadie utm{rker  sig av  "g}-med"-feber,  ibland
k{nt som  hjord-f|rvillelse eller  masshysteri.  I  detta  stadie
rusar fanen  ut f|r att tr{ffa andra som ocks} lider av det. Kon-
ventionen {r  att  organisera  och  inte  s{llan  bes|ka.  Ibland
skriver han  stadgar och grundar. Fans bes|ker honom. Han bes|ker
fans. Innan  han vet ordet av {r han bekant med dussintals andra,
personligen eller  via brev,  och han  har }tminstone }tta bittra
fejder som  p}g}r. N{r  detta skede  n}tts finns ingen }terv{ndo.
Vad som h{nder {r oundvikligt. ]terst}r g|r bara...
  
  Fanens sjunde stadie. Vacklande vid avgrundens djup {r fanen en
sorglig figur:  en h{rjad  karikatyr av  det som  en g}ng  var en
h{lsosam, glad 12-}ring. Han kan inte l{ngre l{sa sf-tidskrifter,
d{rf|r att  han och  hans v{nner vet att de stinker. Han kan inte
l{ngre skriva  till redakt|rerna,  f|r de {r hans bittra fiender.
Han {r  f|rbrukad hos  de professionella  f|rfattarna som v{grade
att samarbeta med honom p} hans epos. Han har inte ens l{ngre tid
att l{sa  fanzinen; naturligtvis  f}r han mycket f} av dem d{rf|r
att alla  fejder har  skurit bort honom fr}n uts{ndningslistorna.
Hans eget  fanzine bryr han sig inte om att publicera - det finns
ingen kvar  att skicka  det till  sedan han strukit alla som inte
h}ller med  honom. Hans  personkontakter {r avskurna efter l}nga,
bittra gr{l  om Shaver, The World of Null-A och Ghu-Ghu [Amazings
tefatsl{ra p}  50-talet, bok  av AE Van Vogt, och fannisk Ghud. -
red].
  Han kan inte hitta v{gen tillbaka. Det enda som }terst}r {r att
ta spr}nget  ut |ver  avgrunden. Han har n}tt det SJUNDE STADIET.
Han hatar  fantastisk litteratur,  l{sare, redakt|rer, f|rfattare
och fans.  Det finns  inget kvar f|r honom att g|ra, utom att bli
f|rl{ggare, och det blir han!
  Vad finns  mer att  s{ga? Sensmoralen {r tydlig. Om n}gra av er
{r i n}gon av de inledande faserna, hys inga illusioner.
  V{nd tillbaka  nu, innan  det {r  f|r sent.  V{nd tillbaka, jag
b|nfaller dig!  Bli en litter{r agent, bli en f|rfattare, bli vad
som helst, oavsett hur l}gtst}ende och uselt det {r - men g|r det
nu, medan det fortfarande finns tid och hopp.
  Men...om du, trots mina v{djanden, varningar och b|ner...faller
till f|ga och n}r det fatala, slutgiltiga SJUNDE STADIET...
  H|r d}  av dig  till mig.  Jag har en massa sm|rja p} lager som
passar sig f|r publicering i bokform. K|n b|rjar tilll v{nster.
-- Robert Bloch
(Ur The  Eighth Stage of Fandom; publiceras med tillst}nd av f|r-
fattaren, |vers A Engholm.)

                               ***

Science Fiction-Journalen   is the  leading Scandinavian sf news-
letter, published  in  both  an  E-  and  a  paper  edition.
   Copyright (c)  1994 SFJ and indvidual writers. E-subscriptions
are free of charge. Subscriptions, submissions etc to:
  Editor and publisher
  Ahrvid Engholm
  Renstiernas Gata 29
  S-116 31 Stockholm (Sweden)
  Tel: +46 (0)8 641 34 05
  ahrvid@stacken.kth.se
   Science Fiction-Journalen   (SFJ)  {r det svenska nyhetsbladet
f|r sf-fandom,  och   rapporterar om   science  fiction, fantasy,
horror, fandom  och angr{nsande    omr}den.  SFJ  utges  sedan  i
januari 1994  parallellt i  en E-  och pappersedition.
    Pappersprenumeration  kostar 40   SEK  f|r  6 nr  till pg 436
3200-9. Provnummer  kan f}s  mot 3:70  i frim{rken  fr}n adressen
ovan.  Gillar du inte Postgirots h|ga avgifter och du saknar eget
pg, kan  du skicka  betalning som  tv} "tjugor". Betalningar fr}n
utanf|r Sverige  b|r inte  g|ras med postgiro (det giriga svenska
giro debiterar 40 kr - av redaktionen! - f|r det). S{nd kontanter
i nordisk valuta.
   E-upplagan {r   gratis,  men s{nds  i geng{ld  ut en tid efter
pappersupplagan.
  Av tekniska sk{l kan vi inte sprida till Fidonet-adresser.
   Skicka g{rna brev, nyheter, bidrag osv som E-mail. Kommentarer
som postas  i  ett  m|te  n}r  oss  troligen  inte.  Inga  bidrag
garanteras publicering; vi f|rbeh}ller oss ocks} r{tten att korta
och redigera.  S{nder du  bidrag f|ruts{tter  vi att vi ocks} har
publiceringsr{tten.
   Inga honorar  utg}r, men  du kan f} ett l{mpligt antal nummers
gratisprenumeration p} pappersupplagan som tack.
  SFJ utges ideellt.