FAQ om fanzineutgivning
  version 0.93
  
  Denna fil {r till f|r att ge information om och svar p} vanliga fr}gor
r|rande fanzineutgivning. [mnet belyses ur fr{mst svenskt och nordiskt
perspektiv. Du {r v{lkommen med egna kompletteringar! FAQen (Frequently
Asked Questions) {r t{nkt att publiceras i listan
sverifandom@lysator.liu.se och eventuellt newsgruppen swnet.sf. 
  Kom g{rna med f|rslag om ut|kningar, f|rb{ttringar, r{ttelser, osv! 
FAQen {r fri f|r vem som helst att sprida p} vilket s{tt som helst. (Dock,
trycker du den p} papper eller plast skall jag ha ett medarbetarex!) 
  Jag vet inte om jag orkar h}lla p} att g|ra FAQen allt f|r utarbetad
(f|r d} blir jag det ocks}), men en eller ett par versioner till skall jag
v{l orka med. N{r jag hoppar av sk{nks projektet till vem som helst som
k{nner sig hugad att uppta staffetpinnen. F|rfattare {r Ahrvid Engholm: 
  ahrvid@algonet.se
 
  Bidragsgivare {r: 
  Hans Persson (unicorn@lysator.liu.se) 
  Johan Anglemark (johan.anglemark@bahnhof.se) 
  /Samt en del som bidragit med fem komma elva ord eller s}.  Fler
bidragsgivare v{lkomnas!/
  
  Avsnitten behandlar: 
  * Historik
  * Framst{llning
  * Inneh}ll, litet terminologi
  * Distribution
  * Varf|r g|ra fanzines? 
  * Ytterligare tips
  * N}gra fanzines
  * Litteratur i urval
  
  FAQen tar INTE upp: 
  * Sf-r|relsens historia i allm{nhet
  * Sf:s historia och bakgrund i allm{nhet
  * Hundratals fanslangtermer (de medtagna r|r specifikt fanzines) 
  * Program f|r fanzineframst{llning
  * E-zines
  * Mer detaljerade tips om layout och spr}k
  
  Avsnitt som b|r med i framtiden: 
  * K{llor om fanzines p} n{tet
  /Ge tips och f|rslag!/
  
  HISTORIK
  
  Med "fanzines" (f|rkortas ofta "zines") menar vi h{r science
fiction-fanzines. Det {r fr}n sf-fandom fanzinefenomenet kommit, {ven om
det nu naturligtvis finns fanzines f|r mycket, exempelvis serier,
rockmusik, fotboll, med mera. "Fandom" {r vad sf-fansen kallar sin
r|relse. 
  Sf-historiker anser att The Comet, utgivet av amerikanen Raymond Palmer
i maj 1930, var v{rldens f|rsta fanzine. P} den tiden kallades de dock
"fan-mags", en f|rkortning av "fan magazine". Ordet "fanzine" lanserades
1940 av den d|ve amerikanske sf-fanen Louis Russell Chauvenet 1940, ocks}
det som en f|rkortning av "fan magazine". (Samtidigt lanserade han termen
"prozine", sammandragning av "professional magazine".) 
  Uppkomsten av termen "fanzine" har utretts grundligt av sf-historikern
Sam Moskowitz i artikeln "The Origin of the Term 'Fanzine'", Fantasy
Commentator, vol 8 nr 3/4, h|sten 1995, ISSN 1051-5011 (red A L Searles,
48 Highland Circle, Bronxville, NY 10708-5909, USA). (SaM dog v}ren 1997. 
Vi s{nker v}ra beanies i v|rdnad!) 
  Det f|rsta brittiska fanzinet, Novae Terrae, utgavs 1936.  1954 kom det
f|rsta svenska fanzinet, Cosmos News, utgivet av Club Cosmos i G|teborg.
(Jag saknar l{ttill{ngliga noteringar om redakt|rerna, men en av dem var
Gabriel Setterborg, som jag k{nner. Club Cosmos finns fortfarande. Och,
faktiskt, Luois Russell Chauvenet lever ocks} fortfarande!) 
  Termen "fanzine" och sj{lva fenomenet vandrade |ver till seriefandom i
b|rjan av 50-talet (en del sf-fans sysslade ocks} med serier), och
d{rifr}n har fenomenet sedan spritt sig till exempelvis punkrockarna. (Som
f | tycks h|ra till de mer obildades skara. Det finns t ex flera artiklar
om "fanzines" i dagstidningar, s} sent som i t ex Expressen sommaren 1996,
d{r punk- och andra rockare uttalar sig om att fanzines b|rjade utkomma i
England p} 70-talet. Snyft och ack!) 
  F|rsta ordboksdefinitionen av termen "fanzine" {r fr}n 1961 och
Webster's Third New International Dictionary of the English Language: "en
periodisk skrift skriven och redigerad av science fiction- och
fantasy-entusiaster och ofta framst{lld genom stencilering." (AE:s |vers.
Sidan 961. Nationalencyclopedin tar ocks} upp fanzines, n{stan korrekt.) 
  Amat|rtidskrifter {r dock ingen ny uppfinning. Redan en del av t ex den
svenska frihetstidens brokiga utgivning - med pamfletter, upprop,
angreppsblad, cirkul{r, osv - p} 1700-talet kan s{kerligen betraktas som
s}dana. Skolor, f|reningar och enskilda med pengar och tid |ver har l{nge
utgivit egna tidskrifter. Men det sf-fansen b|rjade utge skiljde sig p}
flera punkter fr}n detta: 
  1) F|r det f|rsta hade fanzineutgivarna inga ekonomiska eller andra
resurser och var aldrig ens i n{rheten av ambitioner att tj{na pengar. De
{gde inga tryckerier, hade n{stan aldrig r}d att k|pa utomst}ende
trycktj{nster och hade i de flesta fall inte heller stora f|reningar i
ryggen. ("Clubzines" har dock blivit viktigare senare.) 
  2) F|r det andra str{vade de inte mot professionella tidskrifters
utseende eller inneh}ll, utan utvecklade en egen stil. 
  3) F|r det tredje uppstod en kultur i interaktion mellan utgivarna, och
mellan utgivare och l{sare. Den s{rskilda kulturen i sf-fandom har till
stora delar uppst}tt och burits av just fanzines. 
  Andra amat|rtidskrifter tar r{tt mycket betalt, om de kan.  (Det {r inte
ovanligt med t ex rockfanzines som kostar 40-50 kr styck!) De k|per b{ttre
tryck om de hade r}d. De f|rs|ker efterlikna "riktiga" tidskrifter, och de
ignorerar ofta varandra sinsemellan. Sf-fanzineutgivarna bryr sig mycket
om sj{lva interaktionen och att inte efterapa "riktiga" tidskrifter. 
  Sf-fansens fanzineutgivning {r i dag n}got i nedg}ng, b}de i Sverige,
Norden och utomlands. Det utges inte lika m}nga fanzines som t ex under
80-talet. Ett sk{l kan vara att elektroniska medier i viss utstr{ckning
ers{tter den kontaktskapande funktion fanzinen har. 
  Hur m}nga fanzines som utgivits {r om|jligt att s{ga. I v{rlden {r
storleksordningen 100 000-tals utgivna nummer. Sverige kom ig}ng senare. 
Rune Forsgrens Skandinaviskt fanzineindex 1954-1977 listar 1019 nummer f|r
de f|rsta 23 }ren, totalt ca. 19 400 sidor (namnet till trots {r indexets
majoritet svensk utgivning). Det blir i snitt 44 nummer per }r, vart och
ett l{st av mellan ett dussin och 200-300. En uppskattning {r att antalet
utgivna fanzines i Norden fram till nu b|r ligga p} 3000-5000 nummer. 
(Enbart Sverige b|r ligga p} ca. 3000! 80-talet var mycket aktivt.) 
  Majoriteten av redakt|rerna {r mellan 20 och 30 }r. Vissa b|rjar i
ton}ren och andra forts{tter tills de d|r - enstaka fr}n 30-talets urtid
{r fortfarande aktiva. Det finns en stark k{nsla f|r genrehistoria bland
sf-fans, med specialfanzines, konferenser, bokutgivning och f|reningar
enbart f|r fandom-historisk forskning. De flesta utgivare {r m{n, men fr}n
slutet av 70-talet och fram}t har allt fler kvinnliga faneds dykt upp. 
(Fortfarande {r de dock i stark minoritet.) 
  Mycket som r|r sf-fandom och fanzines diskuteras p} listan
sverifandom-request@lysator.liu.se. 
  
  FRAMST[LLNING
  
  De tidiga fanzineutgivarna l}nade, k|pte begagnat eller till och med
byggde (!) stencilapparater (duplikatorer), som var favoritmetoden f|r
tryckning. Andra vanliga tryckmetoder var hektograf (en gelatinmassa f}r
suga upp f{rg fr}n ett original och man trycker genom att pressa pappren
mot massan), spritstencil ("bl}stenciler", vanliga p} skolor) och
karbonkopiering (karbonpapper varvas med tunna papper och fanzinet skrivs
ut f|r hand; ger 10 eller max 15 ex, varav de sista n{stan ol{sliga). En
variant av stencilering var s k elstenciler, d{r original p} papper via en
roterande scantrumma |verf|rdes till bl}svarta elstenciler som man kunde
trycka med i en vanlig stencilapparat. Det har funnits udda tryckmetoder
som Denis Lindbohms "pottografi" eller Roar Ringdahls "rory rull". (Det
finns en bra utst{llning om kontorstryckets historia p} Science Museum i
London.) 
  Stenciltryck var vanligt i Sverige fram till slutet av 80- talet. 
Fanzineutgivarna brukade kunna hitta stencilf{rg hos \verskottslagret.
M}nga har fortfarande kvar sina stencilapparater, men det tycks inte
l{ngre g} att hitta stencilf{rg och stencilstr|mmen har d{rf|r sinat. 
  Av detta sk{l, och av praktiska sk{l, har kontorsoffset och framf|r allt
fotostatkopiering tagit |ver, med b|rjan p} 70-talet. Med Internets
framv{xt har det ocks} b|rjat komma ut elektroniska fanzines, antingen i
form av texter som g}r ut i newsgrupper och mailinglistor, eller p}
hemsidor p} World Wide Web, d{r man kan logga in. Vi skall h{r inte ta upp
E-fanzines, men det b|r n{mnas att sf-fans haft en hel del inblandning i
Internets utveckling. M}nga som hackat programvaran har varit ih{rdiga
sf-l{sare. SF-Lovers {r v{rldens {ldsta mailinglista. Sf-fans har ofta
gillat teknik. 
  I {ldre tid var skicklighet i att hantera skrivmaskin och stencilapparat
viktigt. Man m}ste l{ra sig att komponera sin text i huvudet, f|r n{r text
v{l b|rjat skrivas ut p} en stencil kan bara sm} {ndringar g|ras (med r|tt
stencilkorrekturlack). Manuellt framr{knad rak h|germarginal h|rde till de
mest tids|dande konststyckena. Idag r{knar datorn ut hur h|germarginalen
skall m}ttas rakt, men det g}r att g|ra i huvudet...eller genom att skriva
ut texten tv} g}nger! 
  Man m}ste l{ra sig att g|ra illustrationer med stencilpenna
(kulspetspenna gick lika bra!) och stencilunderl{gg. N}gra lyckliga f}
{gde "shading plates" f|r att g|ra snygga skuggningar. En del l{rde sig
att g|ra h{pnadsv{ckande fina illustrationer som ristades in direkt p}
stenciler - ett riktigt konsthantverk! Stencilapparaten kr{vde ocks} sin
fan. Inf{rgningen m}ste vara j{mn, man m}ste l{ra sig r{tt tryckhastighet
och den som hade gott om tid kunde anlita "slipsheeting" (anv{ndning av
mellanl{ggssidor) f|r att minska sp|ktrycken. De skickliga stencilerarna
var riktiga mimeovirtuoser! 
  De kunskaper som r|r textkomposition och layout {r fortfarande
till{mpliga idag. Med all s{kerhet jobbar du med dator. Vi kan inte ge dig
manualer till olika ordbehandlings- eller layoutprogram, men v{l n}gra
tips: 
  
  * Skriv riktig svenska. (Eller vilket spr}k du nu skall skriva p}). 
Sf-fans {r litter{ra personer som l{ser b|cker och skriver sj{lva - de
bryr sig v{ldigt mycket om texten! SAOL och Svenska spr}kn{mndens h{fte
med skrivregler {r bra referenslitteratur. 
  
  * Vad g{ller layout: g} mot det propra och prydliga snarare {n mot det
vilda och experimenterande. Du {r inte lika originell som du tror n{r du
g|r "vild" layout. Det har gjorts hundra g}nger tidigare! En enkel men
snygg layout {r l{ttare att hitta i och l{ttare att l{sa. Det finns gott
om b|cker om layout. (Men tyv{rr blir layoutlitteratur allt s{mre, d}
branschen tagits |ver av folk som tror att Sm{lt Bly {r ett kul spel till
Macintosh och att layout skall efterlikna just dataspel.) 
  
  * A4 {r det vanligaste formatet. Bet{nk att du kan trycka p} f{rgat
papper. 
  
  * Blanda inte f|r m}nga typsnitt. Ut|ver logotyper och konstn{rliga
rubriker {r grundreglen max tv} typsnitt per sida. Typssnitt b|r ligga
minst tv} punkter fr}n varandra i storlek. K|r t ex inte med b}de 10 och
11 punkters storlek! (Det kan dock funka om det {r tv} olika typsnitt.) 
  
  * Du beh|ver inte |veranstr{nga dig! Vanliga rubriker, f|ljda av rak,
enkel text g}r j{ttebra. Du kan faktiskt skriva ditt fanzine med
skrivmaskin om du vill. Sf-fans bryr sig, som sagt, mer om vad texten
s{ger {n hur den ser ut. 
  
  * F|rs|k hitta din egen stil. Du beh|ver inte kopiera andra eller snegla
p} professionella tidskrifter. En viktig po{ng med fanzineutgivning {r att
utveckla sig sj{lv, och inte att efterapa det som redan finns. 
  
  * Du skall redigera utomst}endes material. R{tta spr}kfel.  Sk{r bort
avsnitt om det beh|vs av l{ngdsk{l. Textredigering {r dock sv}rt. Du kan
uts{tta dig f|r kritik, s} var aningen f|rsiktig. 
  
  N{r det g{ller tryckningen {r tipsen enkla. F|r offset:  hitta en billig
tryckfirma och l{mna in originalen. F|r fotokopiering: l{gg originalet p}
glasskivan och tryck p} l{mpliga knappar. 
  L{mpliga upplagor {r allt fr}n 15 till 300 exemplar, men 75 till 150
torde vara det vanligaste. Sidantal kan variera fr}n 1 till |ver 500
(v{rldens tjockaste fanzine, Warhoon nr 28, utgivet av amerikanen Richard
Bergeron), men 6 till 30 sidor torde vara ganska normalt.
Utgivningsfrekvens kan vara allt fr}n ett nummer vart femte }r (som
Science Fiction Five Yearly...jag h|ll p} att s{ga SF-Forum!) till ett
nummer varje vecka (dagszines har {ven f|rekommit, under kortare
perioder). N}gorlunda normalt {r dock 1-3 nr/}r. 
  Fanzineutgivare plockar och h{ftar sj{lva. Och de skriver adresser,
viker kuvert, slickar frim{rken och g}r till posten sj{lva. Ibland kan du
dock |vertala v{nner att hj{lpa dig. Man kan f|rresten undvika
kuvertkostnaden genom att vika ett tunnare A4-fanzine till A5 och s{tta en
h{ftklammer l{ngst ned (men d} skall det finnas plats f|r adressen p}
omslaget). 
  Billiga tryckfirmor: 
  Ekonomiprint, Dalagatan 31, Stockholm
  SAAM, V{stg|tagatan, Stockholm. 
  (Sf-stiftelse som l}nar ut sin kopiator mot sj{lvkostnad. 
  Boka tid med Lennart Uhlin p} SF-Bokhandeln, lennart@sfbok.se) 
  
  INNEH]LL, LITET TERMINOLOGI
  
  Det finns olika typer av fanzines. Du kan g|ra vilket slags fanzine du
vill, naturligtvis, men h{r de vanligaste typerna: 
  
  Serconzines = (av "SERious and CONstructive") behandlar om
sf-litteratur. Noveller, recensioner, faktaartiklar, intervjuer,
ins{ndarspalt (ofta h}rdare redigerad {n i andra typer av fanzines), med
mera. 
  Fanniska fanzines = ("fannish fanzines") handlar om sj{lva sf-r|relsen. 
T{nkbart inneh}ll: dagbokslika redaktionsspalter, k}serier,
kongressrapporter, vardagsh{ndelser skildrade p} ett humoristiskt s{tt,
parodier, artiklar om sf-fandoms historia, ins{ndarspalt. Humor {r
viktigt. 
  Genzines = (av "general contents") kan s{gas vara en blandning av
sercon- och fanniska fanzines. 
  Personalzines = (personliga fanzines) har mer utrymme f|r utgivarens
personlighet och dennes liv. Som ett l{ngre brev till l{sarna. 
  Nyhetsfanzines = ("newszines") rapporterar om nyheter:  b|cker, priser,
kongresser, f|rfattare, fans, osv. [ven kortare artikelmaterial,
recensioner, intervjuer och dylikt. 
  Oneshots = ("eng}ngsskott") utges bara en enda g}ng. Ofta tillkommer de
spontant n{r n}gra sf-fans tr{ffas. M}nga oneshots har haft t{mligen uselt
inneh}ll. Ofta f|rs|ker oneshots vara roliga. (De lyckas inte lika ofta.) 
  APAzines = (se DISTRIBUTION) har v{ldigt mycket kommentarer till andra
fanzines i apan ifr}ga. 
  Clubzines = (klubbfanzine) {r de officiella organen f|r sf-klubbar. De
brukar vara ganska seri|sa och ha en del nyheter, s{rskilt nyheter om
klubben. 
  Semiprozines = halvprofessionella fanzines, med bra tryck och h|gre
ambitioner. (Prozines = professionella sf- tidskrifter.) 
  
  P} Lysators SF-Arkiv finns en l{ngre sf-fanslangordlista och dito
uppslagsverk, Fandboken (se nedan), men h{r {r ytterligare n}gra praktiska
ord f|r just fanzineutgivning: 
  
  adzine = annonsfanzine
  annish = "anniversary issue", jubileumsnummer
  apa = "amateur press association", fanzinedistributionsklubb, som t ex
SFF (se nedan) 
  ayjay = amat|rjournalistik (som finns i fanzines) 
  bacover = fanzinets baksida (allts} sj{lva baksidan; har inget med
fanzineutgivningens baksida att g|ra!) 
  blitzkrieg = extra snabbaktion f|r att f} ut f|rsenad APA- s{ndning
  crudzine = d}ligt fanzine
  deadwood = en medlem i en apa som mest {r med och tittar p}, utan att
bidra sj{lv
  eyetracks = l{ser du inte f|rsiktigt fastnar dessa p} sidorna
  faned = f|rkortning f|r "fan(zine) editor", fanzineutgivare
  FAPA = v{rldens {ldsta APA, amerikanska Fantasy Amateur Press
Association startad 1937
  fanzineblockader = slika utropas n{r faneds {r sura p} varandra
  fiawol = f|rkortning f|r "fandom is a way of life",en attityd till
fanlivet (motsatsen {r fijagh, "fandom is just a ghoddamn hobby") 
  fillo = illustration som fyller ut |verblivet sidutrymme ({ven "illo") 
  flyer = ({ven "rider"), reklamblad f|r n}got som medf|ljer ett zine
  kolofon = ej fanslang; den ruta eller textsnutt d{r zinets redaktion,
adress, osv anges (kallas {ven redaktionsruta) 
  letterhack = person som skriver m}nga LoCs
  lino = citat eller sk{mt mellan tv} linjer
  LoC = "Letter of Comment", brev med kommentarer till ett fanzine
  mailing comment = f|rkortas "m/c", en skriftlig kommentar fr}n en faned
i en apa till en annan apa-medlems zine
  minac = av "minimum activity (requirements)"; en del apas kr{ver att
medlemmar g|r minst ett visst antal sidor per }r f|r att uppr{tth}lla
medlemsskap
  mimeo = av "mimeograph" (stencilapparat); popul{r tryckmetod
  OE = official editor, den i en APA som {r ansvarig f|r att s{ndningarna
kommer ut (och ofta redigerar apans officiella organ, OO) 
  proffset = offset, men en riktig faned undviker det
  sub = av "subscribe", ibland {ven "prenna" (av "prenumerera") 
  ToC = Table of Contents, detsamma som inneh}llsf|rteckning
  trading = n{r faneds byter prenumerationer med varandra
  WAHF = "We Also Heard From", om ditt LoC inte publiceras hamnar du i en
WAHF-lista
  v{ntelista = en del apas har begr{nsat medlemsantal, och man f}r k|a p}
en v{ntelista innan man kan komma med
  "All knowledge is distilled in fanzines" = motto med inneb|rden att allt
som egentligen {r v{rt att veta st}r i just fanzines. 
  
  I allm{nhet kan s{gas att en nyb|rjare ("neofan" p} sf- slanget) har
b{st chans att lyckas med ett sercon- eller genzine, eller m|jligen ett
personalzine. De fanniska fanzinens s{rskilda stil kan vara sv}r att
beh{rska till en b|rjan. 
  En redaktionell spalt d{r du presenterar dig passar alltid bra. Det
publiceras inte s{rskilt m}nga sf-noveller i fanzines, men en eller ett
par s}dana kan vara p} sin plats. Recensera n}gra b|cker du l{st. Ha
artiklar om saker som intresserar dig. Du beh|ver inte, i ditt
debutfanzine, k|ra en massa prat modell "Urs{kta h{r {r jag. Mitt fanzine
{r s{kert j{tted}ligt, men jag {r nyb|rjare...". L{sarna vet detta redan; 
och faktiskt brukar de flesta vara ganska f|rst}liga i kommentarer till
debutfanzines. 
  F|rs|k f} bidrag fr}n andra, f|r det blir litet enformigt om du skriver
allt sj{lv. Fr}ga v{nner och andra sf-fans du l{rt k{nna om bidrag. Den
som inte kan skriva kanske kan teckna? En del illustrationer beh|vs f|r
att l{tta upp. Din b{sta illustration k|r du p} omslaget. Det g}r {ven att
g|ra fanzines utan omslag, d{r du har en logotyp |verst p} sidan ett och
under den b|rjar l|ptexten meddetsamma. 
  Sk{mtteckningar {r vanligt (sm} gubbar med propellerm|ssor, s k beanies,
brukar f|rest{lla sf-fans). Bed l{sarna skicka brev med kommentarer
("LoCs"). Till nummer tv} kan du d{rmed b|rja med en brevspalt! 
  Upphovsr{tt {r en sak att t{nka p}. Du f}r inte ta material varifr}n som
helst, utan att fr}ga om lov. Text b|r du aldrig stj{la (med undantag f|r
vedertagen citatr{tt, text d{r upphovsr{tten l|pt ut och liknande), men
det h{nder att faneds l}nar illustrationer ur andra fanzines. Illol}ns
zines emellan brukar det ses mellan fingrarna med s} l{nge konstn{ren {r
fan. 
  Man b|r ett bra namn p} fanzinet. M}nga har anv{nt namn som anknyter
till rymd eller sf (Komet, The Planet, Star Stuff, Cosmos Bulletin, osv),
andra har f|rs|kt anknyta till vetenskap och teknik (Makromegas, Omikron -
grekiska bokst{ver {r popul{ra! -, Encyclopedia Galactica, Spektra, osv) 
eller litteratur och debatt ( -Review, -Forum, - Journal). Man kan ta ord
eller begrepp ur k{nda sf-verk (Ansible, Foundation) eller ord som
anknyter till fandom (Roscoe, Beanie, Zapgun, osv). Eller s} kan man hitta
p} n}got fullst{ndigt galet och irrelevant, som t ex Tredje Guiden Till
F|rdold Makrobiotisk Kunskap eller N}gon G}ng M}ste Det Komma Ett Fanzine
Som Heter S} H{r eller Vem [r Vem i Esl|vs Parkf|rvaltning. 
  T{nk igenom namnvalet, f|r namnet {r ditt fr{msta skyltf|nster. Folk som
bara f}r h|ra talas om ditt fanzine kommer att h|ra namnet f|rst av allt! 
En del verkar vara litet ointresserade av att hitta bra fanzinenamn och
tar f|rsta b{sta. Det har f|rekommit m}nga kn{ppa namn f|r fanzines, men
du beh|ver inte st{lla dig i just den k|n. 
  P} n}got s{tt tycker jag att det var skojigare n{r fanzines kunde heta
saker som Meteor, Saturnus, Nebulosa och Roscoes Stora Rakettidning! 
  
  DISTRIBUTION
  
  Posten {r allm{nt hatad inom sf-r|relsen f|r att man st{ndigt h|jer
portot. Posten tycks hata sm} tidskriftsutgivare! Men tyv{rr {r Posten
n}got n|dv{ndigt f|r att skicka ut fanzines. 
  Man kan bilda en f|rening och skicka med B-f|reningsbrev.  /N}gon b|r
l{gga in mer detaljer om det. Jag har sj{lv |vergivit B-f|reningsbrev. 
--AE/ Eller man kan skicka som B- brev. (A-brev {r dyrare men kommer fram
snabbare.) Ett hemligt tips {r att om man g|r ett fanzine p} 105 gram, s}
beh|ver man kanske inte s{tta p} porto f|r n{sta viktgr{ns (250 gram). Det
kommer fram {nd} utan protester. Om du har tid att g} runt, posta p} flera
olika l}dor. Om du har otur kanske posten har italiensk vecka f|r just den
enda l}da du valt, dvs man l{gger undan dina med stor m|da framsvettade
sidor i en h|g och tittar ointresserat p} den i flera dagar innan man
|verv{ger ifall man skall skicka den vidare. (St{ndigt stegrande porto
betyder allts} st{ndigt s{mre service. Finn logiken!) 
  Envisa rykten g|r g{llande att posten fortfarande - om {n motvilligt -
distribuerar pappersf|rs{ndelser. N}gonstans mellan st{llet f|r
postsouvernirer och b}set f|r biljettbest{llning kan du p} ditt lokala
postkontor hitta aktuella portotabeller. F|rresten, n{r reklambladen f|r
rabattfrim{rkena kommer - skaffa s} m}nga som m|jligt och k|p p} dig
rabattm{rken! 
  Du b|r vara fanzinel{sare ett tag innan du utger ditt f|rsta fanzine. I
de zines du l{ser hittar du ofta adresser, som du kan s{nda ditt fanzine
till. 
  M}nga fanzines s{nds ut mot "det vanliga" ("the usual"), vilket betyder
att vem som helst som visat intresse kan f} zinet. Visar intresse {r att
s{nda brev med kommentarer, frivilligt penningbidrag av valfri storlek,
material att publicera, brev med returporto, eget fanzine i byte ("trade"
eller "swap"). Folk har iofs s{nt galna saker - som kretskort ned
blinkande lampor! - f|r att visa intresse, men h}ll dig till det litet mer
ortodoxa. 
  Du b|r alltid erbjuda provnummer mot returporto. 
  Du kan ha en prenumerationsavgift i botten (5-20 kr/nr), men v{nta dig
inte alltf|r stor anhopning av prenumeranter (s}vida du inte arbetar
v{ldigt l{nge och ih{rdigt med prenumerantv{rvning). De som {r riktigt
aktiva i fanzinev{rlden f|redrar "det vanliga". 
  Trade-begreppet har blivit en smula f|rvirrat med }ren.  Skall en som
utger fem fanzines om }ret s{nda alla gratis till den som utger ett
vartannat }r? Skall ett taskigt oneshot p} tv} sidor r{knas som rimlig
trade f|r ett snyggt serconzine p} 64 sidor? De som publicerar sig
n}gorlunda lika ofta med ungef{r lika tjocka fanzines finner inga
principiella sv}righeter i att bedriva trading. I |vriga fall f}r man
k{nna sig fram. (Observera att underl}tenhet att erbjuda trade kan reta
den som anser sig ber{ttigad till det. Trading {r ett potentiellt
minf{lt!) 
  Det {r mycket vanligt att man distribuerar ett fanzine till l{sare i de
|vriga nordiska l{nderna. Skriver man p} svenska kan de vanligen l{sa det.
(Och vice versa.) 
  N{r du bes|ker klubbm|ten och sf-kongresser skall du inte f|rsumma
chansen att dela ut ditt fanzine - utan att berika postverket! (En stor
f|rdel.) 
  Det f|refaller inte vara s{rskilt framkomligt att l{gga ut fanzines f|r
f|rs{ljning i tidnings- och specialbutiker. I praktiken s{ljs inte s}
m}nga. Det blir mest ett s{tt att skylta med fanzinet. Du kan ju ocks}
alltid pr|va att beg{ra kulturst|d f|r ditt zine n}gonstans ifr}n; det
gl{djer s{kert pr|vningsn{mnden som kommer att skratta gott }t din
ans|kan. (Allts}, fanzines {r "underground", n{stan per definition. 
Offentliga kulturmedel {r bara till f|r det som {r etablerat och ofarligt
och tr}kigt. S} {r det.) 
  Du b|r recensera andra fanzines i ditt eget, och du kommer d} som tack
f} se ditt fanzine recenserat i andra. D{rmed sprids din adress och du kan
n} nya l{sare. 
  Du kan g} med i en APA ("Amateur Press Association"). I Sverige finns
fr{mst SFF (Sveriges Fanzine F|rening) med drygt 70 medlemmar. F|r den
m}ttliga medlemsavgiften f}r du skicka ut dit fanzine gratis i SFF:s
s{ndningar, som kommer varannan m}nad, och det {r icke att f|rakta. Tyv{rr
verkar det som att man f}r en aning d}ligt med l{sarrespons p} zines som
g}r ut med SFF. Mottagarna f}r ditt zine utan anstr{ngning och blir inte
intresserade av att anstr{nga sig f|r att f} ett nummer till. 
  Vad kostar det att utge fanzines? Nja, det beror p} hur du g|r. Skriver
du ut n}got p} datorn du {nd} har, kopierar upp det p} jobbet och skickar
ut med SFF kostar det bara SFF- medlemsavgiften (under 100 kr). Om du
offsettrycker ett fanzine p} 20 sidor i 100 ex kan det kanske g} p} 5-10
kr/ex, plus 3:50/ex som du postdistribuerar. Har du stencilapparat och
lyckas hitta stencilf{rg kan du pressa ned tryckkostnaden till 1:-/ex. 
Detta ger dig i alla fall en liten uppfattning. 
  
  VARF\R G\RA FANZINES? 
  
  V{lkommen till den mer filosofiska avdelningen! 
  Det finns m}nga t{nkbara svar p} fr}gan. Men det handlar mycket om att
man vill uttrycka sig, utveckla sig och n} kontakt med andra. 
  M}nga fanzines har avsnitt som utg|r dagboksfragment eller redakt|rens
tankar om livet, universum och allting. Man sitter kanske och har en massa
tankar om saker och ting som man tycker {r bra eller d}liga, och d} {r ett
bra s{tt att f} utlopp f|r allt detta att g|ra ett litet fanzine och
sprida det i vad som trots allt {r en ganska begr{nsad krets. Man kanske
vill skriva noveller eller dikter eller matrecept och f} andras
synpunkter? D} passar ett fanzine. 
  Fanzineutgivning har en mycket stor utvecklande potential.  Man f}r
anledning att under en tid som {r n}gra dagar eller veckor t{nka p} ett
projekt som str{cker sig l{ngre in i framtiden {n n}gra timmar. Man l{r
sig planera och skriva och layouta och kanske teckna. 
  Fanzineutgivning kan faktiskt vara litet av en plantskola.  Idag i
Sverige sitter det flera dussin personer som {r journalister, f|rfattare,
f|rlagsredakt|rer, tecknare, kulturskribenter, recensenter, producenter,
med mera, som b|rjade sin bana i sf-fanzines. M}nga av dessa l{rde sig det
allra viktigaste genom just fanzines. Vi beh|ver inte n{mna n}gra namn,
men vederb|rligt tillst}nd har l{mnats - st{mplat och kontrasignerat i tre
exemplar - f|r att fanzine-FAQ:ens urf|rfattare hr A Engholm {r ett
exempel.  (Och, fan, jag s}g n}gon av de andra i TV h{rom dagen!) 
  Kontaktskapandet {r ocks} viktigt. Man l{r k{nna andra personer, andra
som gillar sf till och med! Man kanske b|rjar brevv{xla och senare synas
p} kongresser. \ver huvud taget f}r man bredare kontaktytor. Ofta {r det
sk{rpt folk man f}r kontakt med. Jag menar, det {r ju en bra start att
kunna l{sa och skriva till att b|rja med. N}gon som har, t ex, detaljerade
synpunkter p} en n{stan ok{nd sf-f|rfattare fr}n 40-talet {r rimligen inte
helt bl}st. (Eller det {r kanske just vad han {r?) 
  Sedan {r det n}gonting KUL med att g|ra fanzines. Att sitta sent p}
natten och hacka p} ett tangentbord. Att hitta p} saker att skriva om. Att
skriva det! Att f} brev. Att g|ra teckningar p} rymdskepp. Att f} l{sa
andras recensioner av det egna fanzinet. Att delta i de allm{nna
debattv}gorna i fanzinesv{ngen. Att uppt{cka att man kan g|ra s}dant man
trodde man inte kunde. Att sk{mta. Att tr{ta. Det kanske inte {r allra
roligast att h{fta papper och slicka frim{rken, men - det slinker ocks}
ned. 
  Inom fanzinev{rlden {r det ocks} p} detta vis: {r man riktigt energisk
utgivare i, s{g, ett }r s} kommer man till sin f|rv}ning uppt{cka att man
blivit k{ndis. Kanske inte k{ndis f|r s} m}nga, men inom sf-fandom (och
det r{knas). Man har blivit Big Name Fan (BNF) och man har f}tt egoboo
(=k{nsla av tillfredst{llelse |ver v{l f|rr{ttat fanv{rv).  Du blir
pl|tsligt n}gon! 
 
  YTTERLIGARE TIPS
 
Teresa Nielsen Hayden (tnh@panix.com), amerikansk fan och fanzineutgivare,
har f|rmedlat f|ljande tips om fanzineutgivning. Tipsen {r av {ldre datum
(f} stencilerar numera, t ex), och jag ger vissa egna kommentarer: 
 
1. Always save copies of your correspondence. 
 
2. Lots of white space and big pull-quotes make it look like you have to
manipulate the readers to get them to look at your text at all. Smaller
type, tight margins, and small text-specific illustrations give the
impression that you had so much wonderful stuff this issue you couldn't
quite fit it all in. (A principle used to good effect, IMO, in the early
days of =Spy=.) 
 
3. You have to have a letter column. 
 
4. You have to edit your letter column. 
 
5. An article that you can still bear to look at after reading, editing,
stencilling, proofing, correcting, proofing again, mimeographing, and
collating it, is worth publishing. If you're bored by the time you're
stencilling it, the readers will be bored when they read it. 
  AE: G{ller fortfarande, {ven om ingen stencilerar l{ngre. 
 
6. Rounded lettering guides look friendlier than the squared-off kind. 
  
7. Six or fewer sheets, two staples. Seven or more sheets, three staples. 
But not always. (This is a Serious Fannish Issue, and subject to dispute.) 
  AE: Tv} h{ftklamrar, oavsett sidantal, {r det vanligaste. Har man f}
sidor duger det med en h{ftklammer uppe i v{nstra h|rnet. 
 
8. Good text always beats mediocre illustrations. 
  AE: Men det beh|ver aldrig bli brist p} bra illustrationer! 
Fanzineutgivare "l}nar" illos fr}n m}nga h}ll. 
 
9. Assume you'll have to write the first issue yourself. 
 
10. Nobody wants to hear about Why This Issue Is Late, unless something so
interesting happened to you that you'd want to write about it anyway. 
 
11. You'll get more reader response if you mention the people on your
mailing list whenever appropriate. (This is also a Disputed Issue.) 
 
12. Means of reproduction matter far less than ease and swiftness of
production, readability, and frequency of issues. Use whatever works best
for you. 
 
13. If fiction is good enough to publish, some magazine will buy it. 
Fanzines are not fiction prozines with training wheels. The only exception
to this rule is fiction of professional quality which for some other
reason cannot be sold to a professional magazine. 
  AE: Svenska fanzines har inte traditionen att k|ra m}nga amat|r-
noveller, s} man kan gott k|ra en del utan att det k{nns dumt. Svensk sf
har tyv{rr ganska f} forum f|r noveller. 
 
14. The single easiest way for potential readers to decide they're not
interested in your publication is by having you tell them so. Don't do it. 
 
15. Whenever possible, make your contributors look witty and intelligent. 
  
  N]GRA FANZINES
  
  Science Fiction Journalen, nyhetsfanzine, Ahrvid Engholm, Renstiernas
Gata 29, S-116 31, 8 nr/60:-, skicka kontant i ett kuvert. 
  
  SFF-Bulletin, organ f|r Sveriges Fanzine F|rening, 6 s{ndningar, 75:-,
435 54 28-6, SFF; ordf|randen heter Lennart Uhlin, H|gs{trav 22 5tr, S-181
58 Liding| och han b|r kunna st} till tj{nst med mer info. 
  
  Spektra SF, organ f|r Skandinavisk F|rening f|r SF, Box 3273, 103 65
Stockholm. 
  
  Minotauren, horrorfanzine, Richard Beghorn, Tollare Folkh|gskola, S-132
42 Saltsj|-Boo. 
  
  Svenska Darthbladet, organ f|r Swedish Jedi Order (Star Wars-klubb),
Peter Flenshammar, K|pmang}rden 5, S-746 32 B}lsta. 
  
  M}nblad Alpha, organ f|r Link|pings SF-F|rening, c/o Tommy Persson, Ryds
Alle 180A, S-582 48 Link|ping
  
  P|tzine, personalzine, Staffan Vilcans, M|rbylund 19 2tr, S-182 30
Danderyd. 
 
  Fantasy Fan Magasin, Bo Stenfors, Gudmundsv 5B, 182 61 Danderyd. 
Novellzine, med redakt|rens egna noveller. 
 
  Munin (Nya), Hans Persson, Domareg 8, 583 63 Link|ping. Serconzine. 
(F|rsta numret kommer RSN!) 
 
  The Village Tribune, Wolf von Witting, ]lg 7, 133 44 Saltsj|baden. 
Klubblad (normalt 2 sid) fr}n den lokala klubben Sigma TC. 
 
  Stupido, David Nessle och Martin Kristenson, den senare: 
Amarantertrappan 6, 112 28 Sthlm. Roliga kuriosaartiklar av good old
Salafandom! 
  
  Algernon, norsk serconzine, utges av f|reningen Aniara, Box 103,
Blindern, N-Oslo 3
  
  Proxima, danskt serconzine, utges av f|reningen SF- Cirkeln, red Niels
Dahlgaard, Bredahlsvej 15 4th, DK-2500 Valby
  
  Phantasm, danskt serconzine, Mads Dam-Larsen, Ole J|rgensens G 14 St Th,
DK-2200
  
  Enh|rningen, svenskspr}kigt finskt serconzine, Ben Roimola, Alleg 156A5,
FIN-261 00 ]bo/Turku
  
  /Listan torde kunna fyllas p}! Jag hade t{nkt mig att zines skall listas
som {r a) sf-fanzines (kanske fantasyzines men ej rollspelsdito), b) ej
oneshots eller apazines, c)  kommit ut senaste }ret och d) inte {r
pro/semiprozines (JVM och Visioner). --AE/
  
  LITTERATUR I URVAL
  
  The Immortal Storm, av Sam Moskowitz, om amerikansk sf- fandoms historia
fram till b|rjan av 40-talet. 
  
  All Our Yesterdays, av Harry Warner jr, dito 40-talet. 
  
  * A Wealth of Fable, av Harry Warner jr, dito 50-talet. 
  
  Then, av Rob Hansen, historik |ver brittisk sf-fandom; den har kommit ut
i fanzineform men skall ocks} finnas att ladda ned p} n{tet. 
  
  Tre fandoms och en fj{rde, av Bo Stenfors, dito svensk fandom, fram till
b|rjan av 60-talet. 
  
  The World of fanzines, av Fredic Wertham, en utomst}endes syn p}
f|reteelsen; f|rfattaren {r utsk{lld i seriesammanhang, men till fanzines
visar han sig mycket positiv (om {n inte helt kunnig). 
  
  Skandinaviskt fanzineindex 1954-1977, av Rune Forsgren,
fanzinebibliografi. 
  
  * The Enchanted Duplicator, av Walt Willis och Bob Shaw, fannisk
ber{ttelse om Jophans {ventyr f|r att hitta den f|rtrollade duplikatorn p}
vilken han skall utge det perfekta fanzinet. 
  
  Skandifandom I och II, av Ingvar Svensson, tv} sf- }rsb|cker fr}n
60-talet med artiklar, ordlistor, statistik och mycket annat. 
  
  * The SF Encyclopedia, red Nicholls/Clute, sf- uppslagsverk, har litet
om fandom
  
  Fancyclopedia I och II, amerikanska uppslagsverk |ver sf- fandom, fr}n
40- resp 50-talet. Version I {r av Jack Speer, version II av Dick Eney (II
bygger p} I men har m}nga {ndringar och till{gg). Tyv{rr aningen sv}ra att
f} tag p}. 
  
  The Neofan's Guide, av Bob Tucker; introduktion till (amerikansk) 
sf-fandom. Har kommit i 2-3 upplagor och b|r inte vara helt om|jlig att f}
tag p}. 
  
  Fandboken, av Ahrvid Engholm, finns p} Lysators SF-Arkiv f|r
nedladdning, eller best{ll fr}n f|rfattaren (A Engholm, Renstiernas Gata
29, 116 31 Stockholm, bifoga diskett och porto; ahrvid@algonet.se). Verket
{r fortfarande "under arbete" men ca. 500 K l}ngt. 
 
  "Innan Internets diskussionsgrupper fanns fanzines", av Ahrvid Engholm s
k Under Strecket i SvD; om liknelserna mellan zines och n{tet. (Ahrvid kan
nog ordna kopia.) 
  
  Titlar markerade med * b|r g} att best{lla via SF- Bokhandeln. Det andra
{r nog hoppl|st utg}nget, och man kan nog bara f} tag p} det genom att
skaffa kontakter i sf- fandom och l}na eller f} fotostatkopior. Det finns
fler faktaverk, fanniska k}serisamlingar och en hel del artikelmaterial om
fandom och fanzines. (Litteraturlistan {r bara ett urval.)