Elsas Hus, som i första hand är ett hus för teater, hade teaterdag, och vi fixade ett extra Elsa i Underjorden. Jag hade väl lite vaga förhoppningar om att den lite bredare annonseringen och övriga aktiviteterna skulle kunna locka lite folk till vårt evenemang.
Jag och Linda bokade in lite, fyra program på två timmar funkar ju lätt? Men plötsligt var fyra program fem. Nåja, det får väl gå ändå. Vi får väl helt enkelt starta i tid och så, tänkte jag. På lördagen kommer jag dit en aning försenad, en timme innan start... och hittar inga artister alls! Jag börjar tvivla och förbereder mej för att improvisera ett program själv för eventuell publik tills eventuella artister kommer.
En halvtimme innan start kommer de första (Edith och Jan) följda av Magnus, som drabbats av motorstopp. Ljudtest görs i hast, och jag försöker komma åt att diskutera det ena och det andra med de som kommit. Jag lägger ett preliminärt program efter vad som sägs.
Vid start har alla kommit, men jag har inte hört av någon som vill börja, bara från de som inte vill. Tiden rinner iväg så jag hoppar upp och kör en låt bara för att komma igång. Det blev "Etter-Petter" på begäran. Bara den, för jag visste att tiden var knapp.
Så var det Peter Trygg, en av Underjordens mest medverkande artister. Jag presenterade honom som "Motalas.... store kille!" Det tyckte Peter var en lättnad, för han är lite trött på att vara Motalas nån annan (ni vet vem). Peter vill hellre vara Peter.
Ludde från Lund, Ludvig Svensson (hette han åtminstone förut) blev hastigt omplacerad i programmet på enträgen begäran. Han var med på vårens första spelning, men här fick han äntligen en bra publik.
Magnus Axelsson har numera artistnamnet Attilio. Liksom Peter tillhör han stamgästerna, i många olika sättningar. Han spelade sin karakteristiska "trubadurpunk" som han och Micke Tjäder tidigare gjorde som Vänstersväng. En del låtar var sedan då, och andra var nya. Den råa självmordsvisan spelades samt dess nyare fortsättning. (Kan man göra en fortsättnig på en självmordsvisa? Tydligen.)
Linda Örnvall och Mats Nordh stod för kvällens mest avvikande inslag, dikter till keltisk harpa.
Sist ut var Edith Strindberg (för det var väl Strindberg och inte Strandberg?) som kompades av sin far Janne. Edith är en av de yngre medverkande (15 år) men icke den yngsta. Många berömmanbde kommentarer fälldes om hennes fina sångröst, och Jannes gitarrspel var säkert och vant. Det var en del Dylan, men jag har för mej att det också var en del eget.
Alla dessa program, från Peter och ner, fick klämma in sej på snåla 20 minuter var. Det är i trängsta laget, men alla höll sina 20 minuter bra och bytena gick ganska snabbt. Jag lyckades utverka 10 minuter extra av teaterpjäsen som var efteråt, så att arrangemangen inte skulle slita mot varandra. I stället kunde jag varmt rekommendera teatern som publikens nästa mål och meddela precis hur länge de kunde stanna för att hinna dit.
Publiken var riktigt bra i kväll. En kille längst bak (syns på bilden nedan) var en riktig stämningshöjare som hejade på rejält. Det var välfyllt från start till mål och det hela kändes trevligt, trots att jag fick vara tidspolis rätt mycket. Såhär i efterhand känns det förstås som om jag skulle skippat min egen start och sparkat upp nån på scen prick vid start, men när man inte hittat nån som vill börja, vad gör man?
Lokalen är ytterligare en bit förbättrad. Numera sitter det en fast ljusrigg i taket, ett stort lyft (inte bara rumsligt) mot stativen som brukade stå ute i hörnen, och ett enormt lyft mot de stackars glödlampor som lyste upp oss förr. Frånbörjan var det ett vardagsrumsliknande café med en (för oss) idiotisk mellanvägg. Sen blev det en hygglig musikcafélokal med lite bättre scenkänsla. Det gångna året har det varit bra scenkänsla, men nu är det fullt ut! Detta är en scen!
Till slut ett par såna där trevliga lite udda bilder som gör en sån här rapportsida lite skojigare:
"Efterfest", Mats spelar harpa efter spelningen, med Janne och publikpåhejaren som trogna fans.
Hanna plåtar Magnus. Kanske vi kan få lite mer bilder senare?
Därmed är Elsa i Underjorden stängt i minst två månader från och med nu! Jag ska pusta ut från arrangörsrollen, koncentera mej på jobb och ta lite semester.