Allt sedan tidernas begynnelse så har människan sökt nya sätt att kommunicera. Teknikerna har varit många. Ofta har den haft avgörande betydelse. IT är alltså inte alls något nytt, utan något som man alltid har använt sig av. Visserligen så visste våra förfäder inte att det var just IT som de sysslade med, eller att den hade sådan betydelse. Men att informera sig har alltid varit viktigt. För länge sedan tände man signaleldar. Dessa kunde varna för kommande katastrofer, såsom översvämningar, krig eller oväder. Indianerna lärde sig skicka hela meddelanden genom röksignaler. Stora härskare kunde istället hålla sig med budbärare, som ofta var beredda att offra sina liv för att nå mottagaren med budskapet. Senare lärde man sig tillverka bronslurar som kunde höras lång väg. Dessa "byalurar" levde kvar långt in på vår tid ute på landsbygden. Att förmedla budskap över avstånd har alltså alltid varit av betydelse. Lika viktiga har metoderna för att bevara information varit. Grottmålningar och hällristningar är troligtvis de allra äldsta sätten, som senare följdes av skriv- och boktryckarkonsten.
Redan år 1794 finner vi det första exemplet på digital överföring över avstånd. Det handlar om optisk telegrafering. Genom att vrida på en handfull plattor kunde man visa vad man ville ha sagt. Mottagaren i sin tur använde sig av kikare, och hade ofta ett eget signaltorn med plattor. Detta är ett av de första exemplen på tvåvägskommunikation, dessutom digital. Sådana här signaltorn blev mycket vanliga, och byggdes längs en stor del av den svenska kustlinjen. Men nackdelarna var uppenbara; ett oväder med dåligt sikt satte effektivt stopp för kommunikationen. 1844 upptäcktes något som skulle få en enorm betydelse, då liksom nu: elektriciteten. En som tidigt utnyttjade denna uppfinning var den amerikanske konstnären och uppfinnaren Samuel Morse. År 1844 konstruerade han den första elektromagnetiska skrivtelegrafen, och konstruerade ett särskilt alfabet för telegrafering. Detta används fortfarande, och är internationellt. Ett decennium senare kunde det första telegrafmeddelandet sändas mellan Stockholm och Uppsala. Detta var det första exemplet på en infrastruktur med telekommunikation. År 1857 startades ett stort projekt: en kabel skulle dras över Atlanten, från England till USA. Året senare var den färdig. Den fungerade, men tyvärr bara i knappt en månad. Snart drogs dock en ny atlantkabel, och i och med detta hade två kontinenter kommit varandra mycket närmre.
Graham Bells telefon från 1876 Vid den här tidpunkten levde man fortfarande i ett bondesamhälle, industrin hade knappt kommit igång. Om man ville prata med någon gick man på besök. Mannen som skulle ändra på det här hette Graham Bell, en amerikansk fysiolog och dövstumlärare. I mitten av 1870-talet uppfann han nästa stora milstolpe i kommunikationens historia: telefonen. År 1878 tillverkades den första svenska telefonen. Men folket var tveksamma. Telefonen var för dyr för de allra flesta, och många förstod inte vad den skulle vara bra för. Somliga kallade den till och med för "djävulens påfund". Andra trodde man att man skulle ringa och sjunga för varandra. Men utvecklingen gick sakta med säkert framåt. En orsak till att det var så dyrt att telefonera berodde på alla växeltelefonister som behövdes. Problemet bara växte, och om inget gjordes skulle snart hälften av Sveriges befolkning vara sysselsatta med att koppla telefonsamtal. Lösning kom dock: telefonväxeln, eller som den kallades då, "500-väljaren". Den första installerades den 5 Januari 1924 i Norra Vasa i Stockholm, och fungerade i hela 60 år. Utvecklingen tog fart igen, och Sverige låg långt framme. Vid slutet av 1880-talet var Stockholm den mest telefontäta staden i världen.
Snart var det dags för ytterligare en stor uppfinning som vann folkets förundran. Bakom denna nya teknik stod vetenskapsmännen James Clerk Maxwell, Heinrich Hertz och Guglielmo Marconi, som på varsitt håll gjorde stora insatser för denna nya uppfinning. Det är förstås radion det handlar om. År 1901 lyckades Marconi att sända ett trådlöst meddelande över Atlanten. "Den trådlösa telegrafen" radion var ett faktum. Uppfinningens betydelse var enorm. Redan efter några år blev den vanlig på fartyg, och år 1923 började svenska försök med rundradio. Att lyssna på radio blev en högtidsstund i 1920-talets hem. Kvaliteten var inte alltid så god, eller som en reporter uttryckte det: "...det behövdes bara en måttlig blinkning med ena ögonlocket för att ljudet skulle försvinna".
År 1926 lyckades den skotske ingenjören John Baird med den första överföringen av "Fjärrsyn", "Bildradio" eller som vi känner det: Television. Ett par år senare lyckades också svenska provsändningar. Allmänheten var varken särskilt imponerad eller intresserad. Även nu fanns det direkt motstånd, TV omtalades som "den nya tidens häxkonst". Sedan kom kriget, och utvecklingen avstannade. År 1957 igångsattes reguljära svenska sändningar, vilket ledde till en snabb utveckling. Antalet abonnenter vid den här tidpunkten var ungefär 20.000, men ökade explosionsartat. Tio år senare ägde den inofficiella premiären för färg-TV rum. TV var nu helt plötsligt vanligt, och hade övertagit radions roll som medium. Tekniken var viktig, inte minst när det gällde nyhetsrapportering. Det fanns förstås både skepticism och ett stort intresse. Olof Palme är ett exempel på en ledande politiker som var mycket intresserad av den nya tekniken, och man talade om subventionering för utbyggnad av TV-tekniken (liknande diskussion är aktuell idag när det gäller datorisering).
Allt fler människor ville utnyttja de nya sätten att kommunicera, men det var både dyrt och svårt att dra kablar eller ordna radiomaster som täckte jordens alla hörn. Därför sökte man efter ett nytt sätt att nå ut med information. Detta nya sätt blev satelliten. Den första satelliten för överföring av ljud och bild hette Telstar 1, och sändes upp i juli 1962. Förutom bilder så kunde satelliten överföra 600 telefonkanaler, en imponerande siffra som ändå är mångdubbelt större idag. En förutsättning för den avancerade elektronik som nu började ta form var transistorn. Denna uppfanns år 1948 av Shockley, Bardeen och Brattain, och kan nog sägas vara den allra största revolutionen inom elektroniken. Dessa tre fick senare nobelpriset i fysik för sina insatser. Transistorn medförde att en rad olika konstruktioner nu kunde förverkligas, saker som varit helt omöjliga med radioröret. Fördelarna var många och uppenbara. Transistorn drar mindre ström, är billigare, tar mindre plats och håller längre, för att bara nämna det viktigaste. Upptäckten av transistorns egenskaper var efterlängtat, och kan sägas utgöra grunden för all den elektronik som används. Dessutom var den de första steget mot de integrerade kretsar som utgör grunden för den moderna informationsteknologin datorn. Och utvecklingen gick snabbt.
Den enorma utvecklingen av den integrerade kretsen har
möjliggjort konstruktionen av våra moderna datorer.