Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Burnett, Frances, engelsk-amerikansk författarinna. Född Hodgson. - Burnham, Sherman Wesley, amerikansk astronom. - Burnley, grefskap - 2. Burnouf, Emile Louis, fransk filolog - Burns, R., föddes d. 25 Jan. 1759. - Burns, John, engelsk folkledare. - Burnside, A. E. - Buro, ö. - Burr. Se Bourre. - Burr, Aaron, vice president i Amerikas förenta stater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfvers. 1884), A fair barbarian (1881; »Vackra
flickan från Amerika», 1889) samt framför alla
Little lord Fauntleroy (1886; »Lille lorden», 1888),
hvilken bok upplefvat en mängd editioner och äfven i
dramatiserad form gjort lycka. Mrs. B:s senare arbeten
äro samtliga studier af barnens lif, bl. a. det
sjelfbiografiska The one I knew best of all (1893).
Burnham [bö’rnäm], Sherman Wesley, amerikansk
astronom, född 1840, arbetade först såsom
stenograf, men var från början af 1870-talet
anställd vid observatoriet i Chicago, hvars
direktor han blef 1876. Såsom astronomisk
observatör var han verksam äfven vid Dartmouth-,
Washburn- och Washington-observatorierna. På
Newcombs rekommendation anförtroddes honom
1879 förundersökningarna för grundläggandet af
Lick-observatoriet på Mount Hamilton, der han
tillsammans med observatoriets nuv. direktor,
E. Holden, iakttog Mercuriuspassagen. Sedan detta
observatorium blifvit färdigt, anställdes han der
såsom äldre astronom och utvecklade en särdeles
fruktbringande verksamhet till 1892. Han återflyttade
då till Chicago, hvarest han 1893 utnämndes till
professor vid universitetet och praktisk astronom
vid det nygrundade Yerkes-observatory. Dess 40-tums
refraktor (den största f. n. existerande) är
ämnad att i hans händer användas för fortsättning
af hans specialstudium, dubbelstjernorna. Utom
observationer och beräkningar af förr kända
dylika system har B. upptäckt omkr. 1,300
nya, successivt publicerade i 20 kataloger,
hvilkas sammanställning jämte utgifvandet af B:s
generalkatalog öfver dubbelstjernor förberedes på
föranstaltande af Yerkes-observatoriet. B. valdes
1874 till ledamot af Royal astronomical
society och erhöll 1894 dess guldmedalj för
sina omfattande och vigtiga iakttagelser och
undersökningar inom dubbelstjerne-astronomien.
K. B.
*Burnley bildar sedan 1888 eget grefskap (15,8
qvkm.) och hade 87,058 innev. 1891 (1895 enligt
beräkning 99,600).
2. Burnouf [byrnouf], Emile Louis, fransk filolog,
kusin till Eugène B., född d. 25 Aug. 1821 i Valognes,
blef 1854 professor i gamla literaturen i Nancy, 1867
direktör för franska skolan i Athen och utnämndes
1875 till professor vid fac. des lettres i Bordeaux,
men mottog ej denna plats. 1878 utnämndes han till
hedersdirektör vid franska skolan i Athen. Bland
hans skrifter må nämnas Méthode pour étudier la
langue sanscrite (1859; 3:dje uppl. 1885), Essai sur
le Véda, ou introduction à la connaissance de l’Inde
(1863), Dictionnaire classique sanscrit-français
(1863–65; tills. med L. Leupol), Histoire de la
littérature grecque (2 bd, 1869; ny uppl. 1883), La
science des religions (4:de uppl. 1885; öfvers. till
engelska), La mythologie des japonais (1875), La
ville et l’Acropole d’Athènes aux diverses époques
(1877), Le catholicisme contemporain (1879), La
vie et la pensée, elements réels de philosophie
(1886), Restitution des chants de l’église latine
(1887), artiklar i »Revue des deux mondes» och andra
tidskrifter samt öfversättningar af sanskrittexter,
bl. a. »Nala» (1856); derjämte utgaf och öfversatte
han »Bhagavadgita» (1861).
*Burns, R., föddes d. 25 Jan. 1759.
Burns [börns], John, engelsk folkledare, f. 1858
i London i ringa vilkor, erhöll skolundervisning
till sitt tionde år och var derefter till 21
års ålder fabriksarbetare, hufvudsakligen inom
maskintillverkningen. På lediga stunder läste han
med största ifver historiska och nationalekonomiska
arbeten. En fransk arbetskamrat, flykting från
Paris-kommunen, vann honom för socialismen. Sedan
B. ett år varit arbetsförman vid en verkstad i vestra
Afrika, använde han besparingen till en resa genom
Europa. Han uppträdde oförtrutet som socialistisk
talare inför arbetareförsamlingar i London, spelade
en ledande rol i de arbetslöses agitation 1886,
deltog i sammanstötningen med polisen vid massmötet
å Trafalger square 1887 och fick derför undergå sex
veckors fängelse samt var en af dem, som organiserade
och förde till seger den stora dockarbetarestrejken
i London i Aug.– Sept. 1889. B. valdes 1888 till
medlem af Londons grefskapsråd och vardt 1892 ledamot
af underhuset för London-kretsen Battersea. Hans
anföranden i parlamentet erkännas vara tungt vägande
inlägg i debatten. För öfrigt hålles han för en
auktoritet i alla frågor rörande kroppsarbetarna
och deras organisation, anlitas alltjämt för råd
och hjelp i detta afseende och åtnjuter aktning af
såväl arbetsgifvare som arbetare. Vid Trade unions’
(fackföreningarnas) kongress i Norwich 1894 var
han ordförande i deras parlamentariska komité. Vid
parlamentsvalet 1895 föll han igenom.
*Burnside, A. E., afled i Bristol, Rhode-Island, 1881.
*Buro, ö, har en areal af 8,584 qvkm. Omkr. 20,000
innev.
Burr. Se Bourre.
Burr [börr], Aaron, vice president i Nord-Amerikas
förenta stater, dotterson till den ryktbare
predikanten Jonathan Edwards, föddes 1756 i
Newark, studerade juridik, men inträdde efter
slaget vid Lexington (1775) som simpel soldat
i revolutionshären. Han utmärkte sig vid flere
tillfållen och förde redan 1778 en brigad,
men nödgades följ. året taga afsked på grund af
sjuklighet, blef 1783 advokat i New York, 1784 medlem
af statens lagstiftande församling, 1791 senator i
kongressen och fick vid presidentvalet 1800 lika
många röster som Jefferson. Då denne valdes af
representanthuset, blef B. vice president. Han
sträfvade derpå efter att blifva guvernör i New
York, men hans val hindrades af hans politiske
motståndare A. Hamilton (se denne). Förbittrad,
utmanade B. denne och sårade honom dödligt i en duell
(d. 11 Juli 1804). Dömd af den allmänna meningen och
öfverhopad af skulder, drog B. till Vestern, der han
uppgjorde äfventyriga planer till en expedition mot
spaniorerna i Mejico och ville bilda en oberoende
stat i Mississippilandet. Han värfvade trupper och
samlade förråd på ön Blennerhassett i Ohio, men
d. 27 Nov. 1806 utfärdade presidenten Jefferson en
proklamation mot honom, hvarefter guvernören i Ohio
beslagtog hans förråd och fängslade B. Anklagad för
förbundsdomstolen, frikändes han, emedan brottet
begåtts utom domstolens jurisdiktionsområde. 1808
begaf han sig till Europa, besökte Sverige,
Danmark, Tyskland och Frankrike, sökande vinna makterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
