Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Buckow, stad öster om Berlin. - Buck van Raa och Buck van See. Se Bukken. - Bucolica, dikter af Virgilius (Se denne, sp. 1163) - Bucorax abbyssinicus, hornkorpen. Se Hornfoglarna. - Budal, Hans, norsk bildhuggare. - Budalen, fjällbygd i S. Trondhjem. - Budapest - Budaun - Budbäraren - Budde, Jöns, "Finlands äldste literatör".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Märkische Schweiz», omgifven af ett dussin
småsjöar. Omkr. 1,750 innev. Under sommaren besökes
B. mycket af berlinare, som der äfven byggt en mängd
landtställen.
Buck van Raa och Buck van See. Se Bukken.
Bucolica, dikter af Virgilius (se denne. sp. 1163).
Bucorax abbyssinicus, hornkorpen. zool. Se
Hornfoglarna.
Budal, Hans, norsk bildhuggare, f. 1830, d. 1879,
studerade flere år i Köpenhamn, särskildt under
Jerichau, vistades 1861–71 i Rom och lefde sedermera
i tillbakadragenhet och fattigdom i hemlandet. Hans
bästa arbeten äro Kristus på korset, En liten flicka,
som leker med en katt och En liten flicka med en
död fogel.
Budalen är en liten fjällbygd i S. Trondhjems amt,
Norge, på södra sidan af Guldalen, i hvilken den
mynnar ut i en trång klyfta omkr. 5 km. ö. om Rognes
jernvägsstation. Den genomflytes af Bua och Ena och
tillhör Guldalens fogderi.
*Budapest. Staden är indelad i 10 distrikt
(keriiletei). På högra Donaustranden (i Buda)
ligga: 1) fästningen (Vár) med Krisztinaváros
(Kristinastaden) och Taban, längst i s. vid Donau; 2)
vid foten af fästningsberget ligga norr ut
Viziváros (Vattenstaden) och Országút (Landsvägen);
3) Ó-Buda (Gamla Buda), längst i n. På venstra
sidan om Donau (i Pest) ligga: 4) Belváros (inre
staden), den äldsta delen af Pest och hufvudsätet
för storstadslivet; 5) Lipótváros (Leopoldsstaden),
n. om den förra, vid Donau, grosshandelns medelpunkt;
6) Terezváros (Teresiastaden), ö. om den förra: 7)
Erzsébetváros (Elisabetsstaden), s. om den förra;
8) Józsefváros (Josefsstaden), s. om den förra;
9) Ferencváros (Frans-staden), i s. vid Donau,
samt 10) Köbanya (T. Steinbruch) längst i ö. De
äldre stadsdelarna i Pest vid Donau omgifvas af
tvänne i stor stil anlagda ringvägar, centrum för
gatu- och affärslifvet, omgifna af palatsbyggnader
och skurna af de från Frans-Josefsplatsen radialt
utgående gatorna, af hvilka Andrássy-, Kungs-,
Kerepesi-, Üllö- och Soroksári-gatorna äro de
bredaste och förnämsta. Frans-Josefsplatsen,
der »Kröningskullen» numera blifvit
aflägsnad, prydes af parkanläggningar och statyer
af grefve Széchényi, F. Deák och J. Eötvös.
På Frans-Josefskajen, s. om ofvannämnda
plats, står en staty af skalden Petöfi.
Kungliga slottet (på »fästningsberget») håller
på att ombyggas, och det nuvarande slottet blir
endast en flygel till den storartade nybyggnaden.
Det nya parlaments-huset vid Rudolfskajen, n. om
Frans-Josefsplatsen, som varit under byggnad sedan
1885, inviges i Juni 1896. Det har uppförts i
gotisk stil enl. ritningar af Steindl, upptager med
sina tio gårdar en yta af 15,000 qvm., har en
front mot Donau af 265 m., en sidofront af 65 m. och
en höjd af 65 m. samt erhåller 70 m. höga torn och
en kupol af 98 m. höjd. Söder om Pest ligger
stadens stora slagthus (med djurgrupper af Begas),
hvilket med kreatursstallarna upptager en yta af
öfver 14 har. — B. är äfven säte för den der och i
Gran residerande furstprimas af Ungern. —
Universitetet, som 1783 flyttades till Pest, omfattar
4 fakulteter (teologisk, rätts- och
statsvetenskaplig, medicinsk och filosofisk) samt hade vintern
1895–96 205 lärare (deraf 75 ord. professorer) och
3,892 studerande och förfogar öfver en förmögenhet
af 6 mill. gulden och ett bibliotek af omkr. 210,000
bd. Veterinärakademien är en sjelfständig anstalt,
likaså den evangelisk-teologiska fakulteten,
grundad 1855 såsom unerad protestantisk högskola,
sedan 1865 reformert. Josefs-polyteknikum, som
1856 ombildats af en 1846 i Buda öppnad slöjdskola,
hade 1895 58 lärare och 1,044 studerande fördelade
på 5 afdelningar. Nationalmuseum, som grundades
1802 af grefve F. Széchényi, i det han skänkte
sitt ungerska bibliotek som kärna för ett nationens
museum, omfattar ett galleri af moderna taflor, en
etnografisk och en naturvetenskaplig afdelning,
en antiqvitetssamling och ett bibliotek af
omkr. 450,000 bd, 14,000 handskrifter och 300,000
urkunder. I Vetenskapsakademiens palats befinner
sig det 1875 af staten inköpta Esterhazyska
tafvelgalleriet, med öfver 800 gamla taflor och
en stor kopparsticks- och handteckningssamling
(omkr. 55,000 blad). I konstpaviljongen i
stadsparken i Teresiastaden har nyligen börjat
samlas ett historiskt porträttgalleri. Den moderna
konsten eger ett präktigt hem vid Andrássygatan,
der höst och vår utställningar föranstaltas. —
Folkmängden uppgick 1890 (oberäknadt 14,147 man
militär) till 486,671 pers. (395,051 i Pest,
91,620 i Buda). Af dessa talade 326,533 (67
proc.) magyariska, 115,573 (23,7 proc.) tyska och
27,126 (5,6 proc.) slaviska språk; med afseende på
religionsbekännelsen voro 316,057 rom. katoliker,
103,317 mosaiska trosbekännare, 37,895 reformerta,
28,018 lutheraner o. s. v. Största industrigrenen är
qvarnindustrien (med öfver 3,000 arbetare); 9 stora
ångqvarnar leverera omkr. 460 mill. kg. mjöl och
130 mill. kg. kli om året. — Maj–Okt. 1896 hålles i
B. i samband med Ungerns tusenårsjubileum en konst-
och industriutställning. (Rättelse: Spalt 1284,
r. 30 nedifr., står Aquinium läs Aquincum)
Budaun, hufvudstad i ett distrikt med samma
namn i Nordvestprovinserna, Indien. 35,370
innev. (1891). Amerikansk mission med flere
flickskolor. — Distriktet har en areal af 5,224
qvkm. med 925,598 innev. (1891).
*Budbäraren har sedan 1875 redigerats af
Ev. Fosterlandsstiftelsens sekreterare, f. n. pastor
K. J. Montelius.
*Budde, Jöns l. Raek, »Finlands äldste literatör»,
öfversatte »Liber gracie spiritualis Sancte
Mechtildis» (1469; i handskrift i k. biblioteket i
Stockholm), biskop Alphonsus’ i Jaen »Viridarium
celeste Birgitte» (ett sammandrag af Birgittas
uppenbarelser, nu förloradt), »Claustrum animae»
(»Siaelenna closter», 1480), i afskrift i Linköpings
stiftsbibliotek, utg. af Rietz (i »Scriptores
suecici medii aevi», vol. III, 1844) och Dahlgren (i
»Sv. fornskriftssällskapets samlingar», afd. »Skrifter
till läsning för klosterfolk», 1875), Judits, Esters,
Ruts och Makkabeernas böcker (efter »Vulgata»,
1484; i afskrifter i k. biblioteket i Stockholm,
utg. af Klemming i »Sv. fornskr.-sällsk:s saml.»,
afd. «Sv. medeltidens bibelarbeten», II, 1853–55),
de äldsta svenska öfversättningar i egentlig mening
ur bibeln, samt följande i en af honom 1487 och 1491
egenhändigt skrifven kodex, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
