Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger / 1195-1196 (1896) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bränvinsbränning ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

*Bränvinsbränning. Numera kokar man potates och majs
vanligen med ånga vid flere atmosferers tryck för
att frigöra stärkelsen ur dess celler, för hvilket
ändamål med fördel nyttjas den efter sin uppfinnare
så kallade Henzekokaren, en kon af jernplåt med
spetsen nedåt. Genom påsläppt ånga stegras trycket
till 3 atmosferer. Vid normal potates afslutas
hela operationen på 70–75 minuter. Majs och annan
säd kokas i Henzes apparat bäst i hela korn. Men
under det att potatesen ångkokas utan tillsats af
vatten, plägar man till 100 kg. majs sätta 130–200
liter vatten; majsen håller nämligen endast 14
proc. fuktighet, potatesen deremot 74 proc. Vid majs
fortsättes kokningen längre än vid potates, och
äfven här stegras trycket till 3 atmosferer. Till
majskokning åtgå inalles 2 1/2 timmar. Efter
tillräcklig kokning utblåses under starkt tryck
massan genom en skarpkantig öppning i kokarens botten
och förvandlas samtidigt till ett fint mos. Detta
pressas direkt in i förmäskaren, der det dels
ytterligare finmales, dels blandas med grönmalt till
försockring. Detta verkställes vanligen medelst en
inrättning, som antingen liknar de vid pappersbruken
använda s. k. holländarna (Ellenbergers system)
eller har formen af en helt liten centrifugalqvarn
(Lwowskis apparat). Fördelen med de nyare apparaterna
ligger såväl i tidsbesparingen som i stärkelsens
bättre tillgodogörande. Man antager, att de nyare
högtrycksapparaterna vid potates gifva 3 à 4 proc.,
vid majs 2 à 3 proc. större utbyte än det gamla
förfaringssättet. I fråga om den till mäskens
förjäsning använda jästen har man äfven inom
bränvinsindustrien börjat uppmärksamma renodlad jäst
af passande ras. Detta medför ett större utbyte
af alkohol ur stärkelsen, enär olika jästraser
hafva olika förmåga att i kampen för tillvaron
hålla smörsyrebakterien och andra skadliga ferment
tillbaka. Den vunna alkoholen blir under sådana
förhållanden också renare från finkelolja, hvilken
anses härröra från främmande ferment.

Hvad de olika råmaterialen för bränvinsbränning angår,
kan man antaga, att 1 hektar jord under normala
förhållanden lemnar följande vigt i kilogram:

hvete	1,400–2,000,	hvaraf	stärkelse	980–1,500
råg	960–1,920	»	»	624–1,248
korn	1,360–1,900	»	»	800–1,140
majs	2,400–4,000	»	»	1,600–2,800
potates	14,000–20,000	»	»	2,800–4,000
hvitbetor	28,000–40,000	»	»	3,080–4,400

Om man antager 1 kg. stärkelse gifva 50 literprocent
(500 kbcm. absolut) alkohol, kan man härur beräkna
utbytet alkohol pr hektar jord

för	hvete	till	minst	49,000	literprocent
»	råg	»	»	31,200	»
»	korn	»	»	40,000	»
»	majs	»	»	84,000	»
»	potates	»	»	140,000	»
»	hvitbetor	»	»	154,000	»

Potates och hvitbetor äro således att föredraga
framför de vanliga sädesslagen.

Ett både billigt och lämpligt råämne är dessutom
melass, som numera erhålles i betydande mängd vid
hvitbetssockerfabrikerna. Under betsockerkampanjen
1894/95 erhöllos vid 17 fabriker 17,600,000
kg. melass. Bränvinsutbytet uppskattas till minst 50
liter af 50 proc. styrka pr 100 kg. melass. Melassen
håller omkr. 50 proc. socker och utspädes derför
med ungefär 3 gånger sin vigt vatten, neutraliseras
med saltsyra eller svafvelsyra och försättes med
jäst. Melassbränvin anses vara sämre än potates-
och sädesbränvin. För den utjästa mäskens — den
må nu hafva erhållits ur hvilket material som
hälst — afdrifning eller alkoholens afdestiliering
användas numera vanligen kontinuerligt verkande
kolonnapparater, ur hvilka råspriten framkommer med
en alkoholstyrka af ända till 90 volymproc. och
deröfver. Se vidare Bränvinslagstiftning. Suppl.
Å. G. E.

Bränvinsförsäljning, bränvinsförsäljningsafgift. Se
Bränvinslagstiftning. Suppl.

*Bränvinslagstiftning. (Se Rättelser, bd 18,
sp. 825). Tillverkningsskatten höjdes 1879 till 1
krona pr kanna bränvin af 50 vol.-proc., 1882 till
40 öre och 1887 till 50 öre pr liter bränvin af
50 proc. Nu gällande förordning angående vilkoren
för tillverkning af bränvin utfärdades d. 13
Juli 1887. Från och med 1884 har uppmätningen af
bränvinet för skattens påförande skett medelst
kontrollapparater, konstruerade af Siemens i
Berlin. Dessa apparater äro mycket sinnrikt inrättade
och angifva direkt såväl antalet liter bränvin,
som passerat igenom apparaten, som ock antalet till
normalstyrka (50 vol.-proc.) reducerade liter af samma
bränvin, hvadan apparaten sjelf utför den för skattens
beräkning nödiga reduktionen. I hvarje bränneri
finnes dessutom under bränningen en kontrollör,
hvilken det åligger bl. a. att afläsa apparaten. Öfver
kontrollören ensam har rätt att öppna apparaten och
att genom då och då företagna profmätningar förvissa
sig om dess gång. — Brännerivittnena afskaffades,
då kontrollapparaterna infördes. Antalet brännerier
har fortfarande aftagit, ty

1876/77	funnos	410	bränner.	med	en	tillv.	af	51,280,115	l.
1880/81	»	300	»	»	»	»	»	47,475,694	»
1885/86	»	197	»	»	»	»	»	40,168,877	»
1890/91	»	143	»	»	»	»	»	31,355,372	»
1891/92	»	142	»	»	»	»	»	31,940,235	»
1892/93	»	142	»	»	»	»	»	31,058,528	»
1893/94	»	137	»	»	»	»	»	36,178,918	»

Tillverkningen har således alltmer koncentrerats vid
ett mindre antal stora brännerier, så att antalet
brännerier med en årlig tillverkning öfver 300,000
liter, som 1882/83 voro 22, år 1892/93 stigit till
36 och 1893/94 till 47. Tillverkningens utbredning
inom landet har alltmer samlat sig inom vissa
provinser. Under det att på 1850-talet rikets
alla landskap idkade bränvinsbränning, förekommer
denna numera i endast 16 län förutom Stockholms
stad. Kristianstads län intager första rummet, med
omkr. hälften ät hela landets tillverkning.

Åtgången af råämnen för tillverkningen var under
tillverkningsåret 1893/94 spanmål alla slag 24,642,416
kg., potates 1,634,059 hl. och melass

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>