Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Britiska Öst-Afrika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genomförda nya organisationen af Norges geografiska
uppmätning och i den stora utveckling dess
kartarbeten derigenom togo. Utom uppsatser i
tidskrifter och tidningar författade han ett
par geografiska läroböcker för folkskolan samt en
Lærebog i landmaaling (1861).
*Brock, G. E., dog d. 29 Dec. 1878.
Brock, Thomas, engelsk bildhuggare, f. 1847
i Worcester, var länge biträde åt Foley och
fullbordade dennes efterlemnade, ej färdiga
arbeten, bl. a. O’Connel-monumentet i Dublin. Af B:s
sjelfständiga arbeten må nämnas Herakles qväfver
Antaios, den stora ryttaregruppen Ett farans ögonblick
(inköpt af engelska staten), Poesiens genius samt
porträttstatyer af Richard Baxter, Robert Raikes,
Rowland Hill och skalden Longfellow (för Westminster
abbey) m. fl. B. vardt 1883 ledamot af engelska
konstakademien.
*Brocken är 1,143 m, hög.
*Brockhaus. I verldsfirman F. A. Brockhaus skedde
d. 1 Juli 1895 den förändring, att bröderna d:r
Heinr. Eduard B. (f. 1829) och Heinr. Rudolf
B. (f. 1838) utträdde ur densamma, hvarvid den
i stället öfvertogs af de nämnde chefernas söner
Albert Eduard B. (f. 1855) och Rudolf Heinrich
B. (f. 1864), hvilka varit delegare deri, den förre
sedan 1881 och den senare sedan 1889. Firman,
som sysselsätter omkr. 750 personer, innefattar
bokförlagsaffären med dess filialer (utom de i Wien
och Berlin hafva inrättats filialer i Paris, 1890,
och London, 1891), kommissionsbokhandel för Tyskland
och utlandet, utländsk sortimentsbokhandel (med
månadsbibliografi och årskatalog), stor antiqvarisk
bokhandel med auktionsinrättning, boktryckeri (med
bl. a. 30 maskinpressar och en rotationsmaskin),
stilgjuteri, stereotypgjuteri, galvanoplastisk
anstalt, stilskäreri och graveringsanstalt, stål-
och koppartryckeri (med 14 pressar), litografisk
anstalt och stentryckeri (med bl. a. 9 maskinpressar),
xylografisk anstalt samt bokbinderi. Af B:s stora
konversationslexikon utgafs 1890–95 14:de uppl.,
den s. k »Jubiläumsausgabe», i 16 bd (af B:s
lilla konversationslexikon i 2 bd utkom 4:de
uppl. 1888). Bland firmans nyare förlagsföretag
må nämnas fortsättningen af Ersch och Grubers
»Allgemeine encyklopädie» (som 1890 nått fram
till 167:de bandet), »Deutsche allgemeine zeitung»
(moderat-liberal, 1837–79), ett bibliotek af
tysk nationalliteratur (96 band till 1890), ett
bibliotek af utländska författare på originalspråken
(omkr. 180 bd, 1860–90), ett internationelt
vetenskapligt bibliotek (68 bd, 1873–90), »Allgemeines
bücher-lexikon» (18 bd, 1812–90), »Der neue Pitaval»
(intressanta kriminalmål; 60 bd, 1842–91), Schenkels
»Bibel-lexikon» (5 bd, 1869–75), Gottschalls »Der
neue Plutarch» (12 bd, 1874–88), förutom en mängd
vetenskapliga verk, forskningsresandes arbeten,
planschverk o. s. v.
*Brockmerland. Se Brokmanner.
Brockton [brå’cktön], stad i nord-amerikanska
staten Massachusetts, 36 km. s. om Boston. 27,294
innev. (1890). Skofabrikation.
Brockville [brå’ckvill], stad i Canada,
prov. Ontario, vid S:t Lawrencefloden och
Grand-Trunk-jernvägen. 8,793 innev. (1891).
*Brod (»vad», övergångsställe), stad och fästning i
Kroatien-Slavonien, komitatet Pozsega, vid Save. 4,938
innev. (1890). Midt emot, på högra stranden af
Save, i Bosnien, kretsen Banjaluka, ligger Turkiskaz
l. Bosniska B. (Turk. Buzud), med omkr. 1,400 innev.
Brodd. 1. Bot. Se Växtämne. — 2. Se Hofbeslagskonst.
*Broddarp, socken, tillhör endast Elfsborgs län. 1,621
har. 343 innev. (1894).
*Broddetorp, socken. 835 har. 243
innev. (1894). B. pastorat tillhör Billings kontrakt.
Broddvältning. Se Vält.
Brodén, Johan Ivar, läroboksförfattare, född d. 2 Juli
1820 å Fellingsbro komministerboställe, Vestmanland,
blef student i Upsala 1840, filos. kandidat 1846
och filos. doktor 1848. Han vikarierade från 1847
såsom lektor i filosofi vid Vesterås läroverk,
utnämndes 1850 till kollega derstädes och erhöll
1859 lektoratet i filosofi och svenska språket vid
Karolinska läroverket i Örebro. Död i Örebro d. 3 Maj
1877. — B. var en mångkunnig och såsom lärare uppburen
man, till sina filosofiska åsigter hegelian. Han
utarbetade de förtjenstfulla och på sin tid mycket
använda läroböckerna Förberedande kurs i grammatik,
med tillämpning på modersmålet (1856; 7:de uppl. 1877
med titeln Svensk språklära för elementarläroverken)
och Öfversigt af diktarterna jemte föregående
undervisning om stil (1860; 3:dje uppl. 1869),
skriften Kort öfversigt af det svenska skolväsendet
(1871) m. m. Dessutom skref han artikeln »Schweden»
i Schmids stora pedagogiska encyklopedi och tid
efter annan pedagogiska artiklar i »Nya Dagligt
Allehanda». B. var 1854–59 själen i »Vestmanlands
läns tidning». Med sitt rediga hufvud, sin oräddhet
och varma nitälskan bidrog han då att lyfta den
svenska landsortspressen till en högre ståndpunkt.
*Brodera, broderi, broderingsmaskin. Se Sömnad.
*Broder Jonatan. Se Trumbull 1.
Broder Svensson. Se Svensson, B.
*Brody, stad i östra Galizien, hade 17,534
innev. 1890. Dess privilegier som fri handelsstad
upphäfdes 1879.
*Brodzinski, K., vardt professor 1822 och lefde efter
universitetets upphäfvande (1831) utan anställning.
Brodzki, Victor Lodzia, polsk bildhuggare, f. 1829 i
Volynien, studerade vid konstakademien i Petersburg
och bosatte sig sedermera i Rom. Han har sin styrka
i ideala, vare sig allegoriska, religiösa eller
mytologiska gestalter, som han behagfullt utför
i marmor eller för bronsgjutning. Här må nämnas
Amor, sofvande i en snäcka, Kärlekens första
hviskning (grupp), Kristus välsignar verlden samt de
stora relieferna Flykten ur Pompeji och Kristus bär
korset. B. har äfven modellerat en staty af Copernicus
(i staden Posen) och många porträttbyster.
Broeck [brouk], Elias van den, flamsk målare,
född i Antwerpen 1653 (?), död i Amsterdam 1708,
var enligt Houbraken lärjunge af Ernst Stuven, men
stod ock under inflytande af Jan Davidsz de Heem,
som 1672 kom tillbaka till Antwerpen, och B. inträdde
i der varande Lukasgille som mästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
