Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brisson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
europeiska frodas förträffligt. Ensamt i Mashonaland
voro i Sept. 1894 farmer uppmätta med en sammanlagd
areal af nära 700,000 har. Klimatet är lika
sundt som i Transvaal, och européer fördraga
det väl. Temperaturen är nästan densamma året
om. Emedan regntiden sammanfaller med sommaren,
mildras sommarhettan af de nästan dagliga
regnskurarna. Äfven boskapsskötseln bedrifves
med framgång. Man ser der ofantliga hjordar af
får och getter. Men hvad som mer än allt annat
kommer att draga européer till dessa ännu föga
kända trakter är den, som det tyckes, ofantliga
tillgången på mineral, i synnerhet guld. Ensamt
i Mashonalandet i n. ö. beräknas den guldförande
marken upptaga en areal af 13,600 qvkm. Ända till
sista, tiden hafva portugiserna, hvilka först kommo
till de inre trakterna af Sambesi, betraktat hela
landet mellan deras kolonier i Mosambik och Angola
såsom tillhörande deras kolonialområde. Portugal
hade emellertid ingenting gjort för att få sina
rättigheter gällande inför de europeiska makterna. Vid
regleringen af gränsen i Angola med Tyskland 1886
hade det dock trott sig af denna makt erhålla en
bekräftelse på sina rättigheter; fördraget innebar
emellertid endast, att Tyskland afstod från hvarje
annektering eller utsträckning af sitt område i
trakterna »mellan de portugisiska besittningarna
Angola och Mosambik». Emellertid proklamerade England,
oroligt öfver tyskarnas maktutvidgning på vestkusten,
officielt från d. 25 Mars 1885 sitt protektorat
öfver de områden, som ligga n. om Kapkolonien
till 22° s. br. och slöt kort derefter fördrag med
höfdingarna öfver batlaping, barolong, bakuena och
bamanguato, hvilkas områden förenades under namnet
Betsjuanaprotektoratet. Inom kort utsträcktes de
engelska anspråken ända till matabele, omedelbart
v. om Mosambik och följaktligen i det område,
hvarpå Portugal gjorde anspråk. Den 11 Febr. 1888
undertecknade Lo Bengula, i egenskap af suverän öfver
matabele och deras dependenser Mashona och Makulaka,
ett freds- och vänskapsfördrag med England, i hvilket
han förklarade, att ingen annan nation egde att blanda
sig i hans rikes angelägenheter. Efter afslutandet
af detta fördrag tillkännagaf England för makterna,
att det betraktade »området n. om Transvaal och
Betsjuanaprotektoratet till Sambesi, ö. om 20:de
längdgraden och v. om portugisiska prov. Sofala
såsom liggande inom sin intressesfer». Portugal
protesterade, men inskränkte sig att återfordra
Mashonalandet såsom icke tillhörande matabele; en
engelsk officiel notifikation af d. 13 Mars 1889
afvisade detta anspråk. Den 15 Okt. s. å. bildades
ett bolag i London, British South Africa company
(med ett aktiekapital af ursprungligen 1 mill., numera
2,5 mill. pd st.), som d. 29 s. m. af regeringen
erhöll suveränitet, under britisk öfverhöghet, öfver
»hela syd-afrikanska området beläget omedelbart n. om
britiska Betsjuana, n. och v. om Transvaal och v. om
Portugals besittningar». Portugal såg sig tvunget
att ingå i underhandlingar för att söka rädda en
del områden, som hotades af Englands alltmer växande
anspråk. En första konvention undertecknades d. 20
Aug. 1890 rör. begränsningen af de båda makternas
intressesferer, men ratificerades ej af portugisiska
kamrarna; den beröfvade Portugal hela Sambesi ofvanför Tete,
lemnande det endast en liten enklav omkring Zumbo. En
andra konvention af d. 11 Juni 1891 bestämde slutligen
gränserna; i ö. behöll Portugal en del af Njassas
östkust, medan England förbehöll sig vestkusten
och sydänden af sjön jämte hela Sjiredalen till
granskapet af Ziou-Ziou. Floden Sambesi från dess
mynning till Zumbo behöll Portugal, som äfven fick en
del af Manikaplatån, hvars egande 1890 varit föremål
för en blodig konflikt mellan det engelska bolagets
agenter och portugisiska tjenstemän. Enligt denna
konvention och en öfverenskommelse med Kongostaten
flyttades protektoratets nordgräns s. å. upp till
sydänden af Tanganjika. Hade det mäktiga bolaget
således lyckats afhända Portugal detta ofantliga
område, var det dock endast till namnet herre
deröfver, så länge det ej kufvat det mäktiga
matabelefolket, men dertill erbjöd sig snart
ett tillfälle. Guldfyndigheter hade upptäckts
på olika ställen i Mashona- och Makulakalanden
och hade börjat tillvaratagas. I Aug. 1893
tågade en skara matabeler genom denna trakt och
begick några våldsgerningar. Bolaget förklarade
Straxt Lo Bengula krig, härjade hans område med
trupper rekryterade bland äfventyrare från Kap och
guldgräfvare; förgäfves underkastade sig höfdingen;
han omringades och dödades (Nov. 1893). Dermed
sönderföll matabeleriket, och engelsmännen voro
herrar i landet. Detta synes utveckla sig snabbt,
men har den olägenheten att ej nå hafvet. Förr eller
senare komma säkert dess herrar, bland hvilka den
inflytelserikaste är Cecil Rhodes, som till hösten
1895 tillika var premierminister i Kapkolonien
och efter hvilken hela området äfven plägar kallas
Rhodesia, att tillskansa sig af Portugal ett stycke
af Gazakusten, men f. n. hafva de nöjt sig med
tillåtelsen att bygga jernväg genom Portugals område
från Beira vid kusten till Mashonalandet; af denna
äro nu (1896) 189 km. byggda. Å andra sidan arbetas
med all kraft på att förena landet med Kapkolonien;
jernvägen från Kapstaden till Kimberley och Frijburg
har fullbordats till Mafeking (Okt. 1894) och skall
fortsättas till Palapye och derifrån till Salisbury,
förvaltningens säte. Dit går redan telegraflinie
från Kapstaden, och denna skall utsträckas genom
Mashonalandet öfver Zumbo, Njassa och Tanganjika
till Uganda för att slutligen möta det egyptiska
telegrafsystemet vid Wadi Halfa.
Britiska språket. Se Kymriska språket.
Britiska syd-afrikanska kompaniets område. Se Britiska
Sambesi. Suppl.
Britiska öarna (Britisk isles), ögrupp vid Europas
vestkust, bestående af hufvudöarna Storbritannien
och Irland, ön Man, Hebriderna, Orken-öarna,
Shetlands-öarna och flere mindre, hvilka enligt
officiella uppgifter hafva en areal af 314,432
qvkm. (enligt Strelbitsky 314,036,4, qvkm.), och en
folkmängd af 37,788,530 pers. Ögruppen ligger mellan
60° 52’ (ön Unst) och 49° 53’ n. br. (Scilly-öarna)
och mellan 1° 45’ ö. lgd (Lowestoft Ness) och 10°
40’ v. lgd (Blaskets utanför Dingle bay på Irlands
vestkust). Enligt Strelbitsky utgör Storbritannien
217,720 qvkm, Irland 83,751, kustöarna vid
Storbritannien 5,865, kustöarna vid Irland 564,6,
Hebriderna 3,093, Orken-öarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
