Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bologna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som månader igenom lågo hos honom för behandling. B:s
metod består deri att han genom våldsamma, ofta
timslånga böner och anropningar samt strykningar med
händerna (smörjning) sätter de sjuke i ett hypnotiskt
hänryckningstillstånd. Derunder äro patienterna
i hög grad mottagliga för suggestioner, och det är
derför otvifvelaktigt att B. botat många fall, hvilka
väsentligen berott på nervösa funktionsrubbningar,
som kunna häfvas genom suggestion. På samma sätt
kan man förklara ett någon gång inträffadt botande
på afstånd genom B:s bön för frånvarande och genom
svettedukar, d. v. s. tygstycken, med hvilka B. torkat
sitt ofta svettiga och nästan alltid oljiga hufvud,
hvilka i tusental sändas till de mest aflägsna
trakter. Deremot är det naturligtvis en fabel att
B. genom sina böner återgifvit blinda och döfva
deras sinnen, botat spetälska och fått förlorade
lemmar att växa fram igen. Att slika rykten kunna
utspridas och vinna tilltro i vida kretsar beror på
att patienternas tro på det under, som skulle ske
med dem, verkar som posthypnotisk suggestion, så
att de ännu flere år efteråt tro, att de åtminstone
äro på väg att botas. Ett gendrifvande är mycket
svårt, emedan B. i regeln ej tillåter sina patienter
att låta undersöka sig af läkare. Efter flerårigt
studium på nära håll af denna företeelse har dock
kand. E. Thorelius konstaterat, att de största af B:s
»under» äro endast sjelfbedrägeri. Han anser, att B:s
sjelfmordsmani utbytts mot den nästan motsatta fixa
idé, som man kan kalla helbregdagörelsemani. Denna
yttrade sig till en början i tämligen hofsam och
anspråkslös form (växter och sjuka djur påstås till en
början hafva varit föremål för hans underkurer); men
genom den stora framgång han har rönt hos allmänheten,
i synnerhet sedan han fått tillträde till en del af
Stockholms förnäma familjer, hafva hans barnsliga
fåfänga och sjelftillit såsom undergörare blifvit
i högsta grad stegrade. Literaturen om B. är
rätt betydlig och går i två olika riktningar,
för och mot hans verksamhet. Till den förra höra
t. ex. arbeten af N. B. Nielsen (B:s sekreterare):
»B. og sygehelbredelserna i Sverige ved troens
bön» (1887), C. H. N. Steffen: »Vittnesbörd om
helbregdagörelsen genom tron» (2:dra uppl. 1885) och
»Tro, Frälsning och Helsa jemte Biografisk skildring
öfwer Fr. A. Boltzius» (1893) samt uppsatser af
norrmännen L. Oftedal (i »Vestlandsposten» 1887
och »Hemlandsvännen» s. å.), kand. Ingvar Böhn,
pastor Faerden m. fl., till den senare en skrift af
ofvannämnde E. Thorelius: »Boltzianismen, skandinavisk
kulturbild» (1888).
Boltzmann, Ludwig, tysk fysiker och matematiker, född
d. 20 Febr. 1844 i Wien, studerade vid gymnasiet
i Linz och sedermera (1863–66) vid universitetet
i Wien. B. åtnjöt der den berömde fysikern Stefans
undervisning och var hans assistent, tills han 1869
erhöll en professur i matematisk fysik vid Graz’
universitet. 1873 återvände han som professor i
matematik till Wien och erhöll 1876 professur i
ren fysik i Graz. 1889–94 var han prof. i teoretisk
fysik i München och utnämndes 1894 till Stefans
efterträdare i Wien. Sedan 1888 är B. ledamot af
svenska Vet. akad. och sedan 1895 af Vet. soc. i
Upsala. B. är den teoretiska fysikens främste
målsman inom de tyska landen. Han har bl. a. gjort mycket
framstående arbeten inom den kinetiska gasteorien och
utfört noggranna bestämningar af den s. k. specifika
induktionskoefficienten hos olika materialier. Mycken
uppmärksamhet väckte hans föreläsningar öfver den
Maxwellska teorien för elektriciteten, hvilka
utgåfvos af trycket 1891–93. B. är den förnämste
förkämpen för den s. k. mekanistiska verldsåskådningen
inom fysiken gentemot de angrepp, som riktats emot
denna från den s. k. energetiska skolans sida. Vid
naturforskaremötet i Lybeck 1895 dref han genom
sin logiska skärpa och sin öfverlägsenhet å såväl
matematikens som fysikens område sina motståndare
ut ur de af dem intagna positionerna. Särdeles
intressant och märklig från naturvetenskaplig och
kunskapsteoretisk synpunkt är äfven B:s i »Wied. Ann.»
(1896) införda afhandling i detta ämne. s. A–s.
*Bolum, socken. 3,248 har. 859 innev. (1894). Annex
till Broddetorp, Skara stift, Billings kontrakt.
Bom, artill. Se Kanon, sp. 168.
Boma (»palissader»), i Central-Afrika bruklig form
för befästningar, bestå af förhuggningar eller
af en eller flere rader pålar och äro merendels
af cirkelrund form samt försedda med en eller få
öppningar. Dylika befästningar anläggas äfven af
forskningsresande i farliga trakter omkring
nattlägret.
Boma (M’boma), säte för Kongostatens styrelse,
ligger på högra stranden af Kongo, omkr. 100
km. från mynningen. Der ligga regeringsbyggnaderna,
ett sanatorium, 9 faktorier (1 belgiskt, 1 franskt,
2 engelska och holländska samt 3 portugisiska),
en fransk och en engelsk mission, hvarjämte
Storbritannien, Förenta staterna och Italien der
hafva konsuler. Emedan det är den längst upp vid
floden belägna punkt, som är tillgänglig för stora
oceanångare, har B. varit en betydande centralpunkt
först för slafhandeln och, sedan denna upphört, för
handeln med det inre Afrikas produkter. Före Stanleys
stora resa genom Afrika, och upptäckten af Kongos öfre
lopp var B. den högst upp vid floden belägna plats,
der hvita köpmän slagit sig ned.
*Bomb. 1. Jfr Aërobomb.
Bomba, Ital., bomb; öknamn (il re Bomba), som gafs
konung Ferdinand II af Båda Sicilierna med anledning
af hufvudstadens beskjutning i Maj 1848 och Messinas
bombardering i Sept. s. å.
Bombaceae, bot., en familj l., enligt
somliga, en underfamilj (under Malvaceae) inom
nat. ordn. Columniferae. Nästan alla hithörande
arter äro träd, som mången gång ega stora, på
midten tunnlikt uppsvällda, ofta med tornar klädda
stammar; veden är utomordentligt lätt och mjuk;
bladen i regel fingrade; blommorna mycket stora;
ståndarna klufna mer eller mindre djupt i flere
delar; fröna i de flesta fall täckta af hår, hvilka
fått teknisk användning och förskaffat dessa växter
(särskildt de tre första nedan nämnda slägtena) namnet
silkesbomullsträd. Bland de till familjen hörande
slägtena äro att framhålla Bombax, Eriodendron,
Chorisia, Adansonia, Durio, alla hemma i tropikerna,
de flesta i Amerika, andra i Afrika och Ostindien.
G. A.
*Bombaj. 1. Presidentskapet har en areal af 508,000
qvkm., med 26,916,342 innev. (1891);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
