Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger / 747-748 (1896) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergsakademi ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kobolt,	tillverkadt	kg.	1,580
Svafvel,	»	»	36,000
Kopparvitriol,	»	»	722,501
Jernvitriol,	»	»	361,918
Rödfärg,	»	»	1,563,731
Alun,	»	»	261,009
Blyerts,	»	»	105,630
Stenkol,	brutna	ton	213,634
Eldfasta leror,	»	»	129,617

Antalet med malmfångst arbetade jerngrufvor var
s. å. 326. Silfver- och blymalmer erhöllos ur 21,
kopparmalm ur 17, zinkmalm ur 28, manganmalm ur 8,
antimonmalm ur 1, svafvelkis ur 2 grufvor, stenkol
från 7 fält. Af guldmalm har någon bestämd qvantitet
för året ej redovisats, men från Stora Kopparbergs
grufva har uppgifvits, att den derstädes erhållna
kopparmalmen varit delvis guld- och silfverhaltig
(för 1893 uppgafs den brutna guldmalmen till
2,441 t.). Antalet begagnade masugnar var 145. Vid
bergverks- och bruksrörelsen använda motorer voro
1,669, deraf 1,231 vattenhjul och turbiner och
314 ångmaskiner, vid bergverks- och bruksrörelsen
sysselsatta arbetare 25,452, deraf 10,902 med
grufdrift (7,562 i jerngrufvor) och 13,855 i jernverk.

Bergsingenjör, en titel, som man nyttjar för att
beteckna en sådan tekniskt bildad person, hvilken
egnar sig åt bergshandteringen och hvilken vanligen
har genomgått Tekniska högskolans fackafdelning
för bergsvetenskap eller någon af bergsskolorna
i Falun eller Filipstad. Titeln är dock icke
föreskrifven och anger i och för sig icke,
att dess bärare har teoretisk underbyggnad. Jfr
grufingeniör (art. Bergsstaten, äfven i Suppl).
Th. N–m.

*Bergsjö. 1. Socken. Areal 39,415 har. 3,474 innev.
(1894). Socknen, som utgör ett eget pastorat, ingår
i Helsinglands norra öfre kontrakt — 2. Tingslag i
Gefleborgs län, ingår i Norra Helsinglands domsaga och
fögderi samt omfattar socknarna Harmånger, Jättendal,
Gnarp, Bergsjö, Hassela. Areal 1,402 qvkm. 12,988
innev. (1894).

Bergskalmucker. Se Tatarer, sp. 1424.

Bergskedjebildning, geol., förloppet vid och resultatet
af de enorma, ehuru långsamt försiggående, rubbningar
inom den fasta jordskorpans i synnerhet yttre delar,
genom hvilka mäktiga berglager, ursprungligen
horisontelt utbredda, blefvo hopskjutna i stora
veck och delvis upptornade till bergskedjor af
tusentals meters höjd. Orsakerna till sådana väldiga
omgestaltningar af jordytan, de s. k. bergbildande
krafterna, anses numera ligga i jordens småningom
skeende afsvalning från en högre till en lägre
värmegrad och deraf följande sammankrympning till
mindre volym. De yttre, redan fasta delarna af
jordskorpan måste dervid för att kunna foga sig efter
denna volymfönmnskning i det inre, sammantryckas
till veck, som resa sig i höjden. Nästan hela
jorden rundt finnas bergskedjor, bestående af på
nämnda sätt upptornade, böjda och veckade berglager.
E. E.

Bergsklippa. Se Klippa.

Bergskrut. Se Krut, sp. 157 o. f.

*Bergslag. Sedan Sala grufva och silfververk med år
1888 af staten överlåtits med full
eganderätt till den korporation, som af ålder kallats Sala
bergslag, samt denna till ett aktiebolag öfverlåtit
eganderätten till grufvan och silfververket, har Sala
bergslag upphört såsom bergsbruksidkande förening,
men till följd af vissa ekonomiska förhållanden i
öfrigt fortfar korporationen ännu såsom en ekonomisk
förening, bestående af egarna (förut innehafvarna)
till den jord (bergsmanstomtema), hvilken af
Gustaf II Adolf 1624 donerades till silfververkets
främjande. Th. N–m.

Bergslagernas jernvägar benämnes den Bergslagernas
jernvägsaktiebolag tillhöriga jernvagslinie, som,
utgående från Falun, förenar Dalarna och Bergslagen
med Göteborg, äfvensom den från stationen Daglösen
utgående grenbana, som sätter Filipstad i förbindelse
med hufvudlinien. Denna Sveriges största enskilda
jernvägsanläggning har en längd af sammanlagdt 486
km. (hufvudlinien 478 km. och grenbanan 8 km.), är
byggd med normal spårvidd (1,435 m.) samt öppnades
för trafik successivt under åren 1875–79 sålunda:
linien Falun–Ludvika d. 31 Dec. 1875, Kil–Molkom
d. 1 Mars 1876, Molkom–Daglösen–Filipstad d. 1
Aug. 1876, Daglösen–Ludvika d. 3 Jan. 1877,
Göteborg–Trollhättan d. 31 Maj 1877,
Trollhättan–Öxnered d. 26 Febr. 1878, Öxnered–Mellerud d. 21
Juni och Mellerud–Kil d. 1 Dec. 1879. Från den med
Gefle–Dala och Falu–Rättvik–Mora–Orsa jernvägar
gemensamma stationen i Falun framgår banan mot s. v.,
passerar Dalelfven vid Domnarfvet, sammanträffar i
Borlänge med Södra Dalarnas och Siljans jernvägar,
tager derefter en sydlig riktning ner till Ludvika,
der Frövi–Ludvika och Smedjebackens jernvägar hafva
sin ena ändpunkt. Fortsättande söderut passerar hon
på en bro vid Grängesberg Frövi–Ludvika-banan. Under
hela vägen från Ludvika ner till Ställdalen framgår
Bergslagernas jernväg öfver samma trafikområde som
Frövi–Ludvika-banan, hvarom namnen å de båda
jernvägarnas stationer bära vittne. Från Ställdalen kröker
sig banan åt s. v. öfver Bredsjö föreningsstation
med den smalspåriga jernvägen Bredsjö–Degerfors, till
Hellefors, der hon åter vänder sig mot s., och efter
att hafva passerat Grythyttehed, der Svartelfs
jernväg ansluter sig, framgår hon i nästan rent
vestlig riktning förbi Herrhult, hvarest i banans
plan korsas Östra Värmlands jernväg, och Daglösen,
hvarifrån grenbanan till Filipstad utgår, till Kil vid
Nordvestra stambanan. Från Kil blir riktningen åter
sydvestlig; banan passerar Norselfven vid Edsvalla
och framgår öfver basen af Värmlandsnäs, hvarvid
hon öfvergår den kanaliserade Byelfven vid Seffle,
följer derefter i sydlig riktning Vänerns strand
och korsar vid Mellerud Dalslands jernväg och vid
Öxnered Uddevalla–Vänersborg–Herrljunga-banan,
hvarefter hon n. om Trollhättan öfvergår Göta elf,
hvars venstra strand hon derefter tämligen nära
följer fram till Göteborg. Straxt utanför Göteborg,
vid Olskroken, har banan anknytning med Vestra
stambanan och i Göteborg med Vestkustbanan.
J. L.

*Bergslags fögderi omfattar två härad och ett bergslag
af Vestmanlands län och sammanfaller med Vestmanlands
norra domsaga (se d. o. Suppl.). — Vester
Bergslags fögderi omfattar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>