Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avoirdupoids ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Axolotl, zool. Se Amblystoma. Suppl.
Axonometri (af Grek. axon, axel, och metron, mått),
geom., en af bildningsmetod, vid hvilken ett föremål
framställes med tillhjelp af projektionerna af dess
koordinater i förhållande till ett visst gifvet
axelsystem. Projicieras detta axelsystem på ett plan,
så erhållas bilder af koordinaterna, hvilka äro till
riktning och storlek olika, alltefter bildplanets
olika lutning mot koordinataxlarna. Vanligen tänkes
det ursprungliga systemet anbragt vid ett rätvinkligt
hörn af det föremål, som skall afbildas, så att den
ena axeln angifver höjdriktningen, den andra längd-
och den tredje breddriktningen. De axonometriska
projektionerna äro af tre olika slag, nämligen:
1) isometrisk projektion, vid hvilken de tre mot
hvarandra vinkelräta utsträckningarna förkortas
på bilden i samma förhållande, hvadan samma skala
kan användas för höjd-, längd- och breddriktningen;
2) dimetrisk l. monodimetrisk projektion, vid
hvilken två mot hvarandra vinkelräta utsträckningar
förkortas på bilden i samma, men den tredje i ett
annat förhållande, hvadan två olika skalor måste
användas; 3) trimetrisk l. anisometrisk projektion,
vid hvilken alla tre utsträckningarna förkortas
i olika förhållande, hvadan tre olika skalor måste
användas. — Den axonometriska projektionsmetoden står,
med hänsyn till de alstrade bildernas egenskaper,
midt emellan perspektivet och den vanliga geometriska
projektionen, förenande åtskilliga af dessa båda
metoders goda egenskaper. Liksom perspektivet
framställer axonometrien föremålet medelst endast
en bild, tillräckligt åskådlig för att framkalla
en tydlig föreställning om originalet; liksom
den geometriska projektionsmetoden medgifver
axonometrien omedelbara mätningar på bilden,
hvarigenom det afbildade föremålets dimensioner i
olika riktningar lätt finnas. Dessa goda egenskaper
göra axonometrien särdeles lämplig och mycket använd
för afbildning af geometriska kroppar, kristallformer,
byggnader, maskindelar, stensnittskonstruktioner
och träförbindningar. P. H–s.
*Axtorna ligger i Köinge (ej Svartrå) socken.
Axum, stad i abessinska landskapet Tigré, 16 km. v. om
staden Adua, breder ut sig med sina många kyrkor i
en trädbevuxen dal mellan vulkaniska kullar och har
omkr. 3,000 innev., af hvilka omkr. 800 prester och
munkar. Befolkningen lefver i goda omständigheter
till följd af de många kyrkliga festerna och
vallfärderna till den såsom helig ansedda platsen,
emedan hufvudkyrkan och dess gård betraktas som
asyl. Emellan hyddorna ligga ruinerna af den forna
hufvudstaden i det axumitiska riket. De förnämsta
af dem äro den s. k. konungastolen och 50–60 taflor
samt ända till 20 m. höga obelisker. De senare,
af hvilka några ännu stå upprätt, äro helt olika de
egyptiska. Flere bära till en del grekiska inskrifter,
bl. a. den berömda axumitiska inskriften, som prisar
en seger, hvilken konung Aizanes vann omkr. 333
e. Kr. Man finner deraf, att det axumitiska riket,
hvilket uppstod på ruinerna af det gamla Meroe,
sträckte sig icke blott öfver det nuv. Abessinien,
utan äfven öfver angränsande områden på vestra sidan
af Röda hafvet, t. o. m. öfver Jemen och Sala i
Arabien och en tid hade obestridt herravälde på
Röda hafvet. Det stod i liflig förbindelse med Arabien
och Indien och med romarna och påverkades af grekisk
civilisation. Konungarna i A. läto slå guldmynt
med grekiska inskrifter, af hvilka flere förts till
Europa, och läto ofta inhugga inskrifter på grekiska
språket. Under ofvannämnda Aizanes’ tid predikade
Frumentius kristendomen i landet. Senare (omkr. år
500) öfvergingo konungarna i A. till kristendomen. Man
har två inskrifter från A. affattade med etiopisk
skrift på gees-språket. Båda synas härröra från samma
konung, men den ena är inhuggen, medan han ännu var
hedning, den andra, sedan han blifvit kristen. Under
medeltiden gjorde muhammedaner från riket Adal
s. ö. om A. ödeläggande infall i trakten, och till
sist (1535) förstördes A. af sultanen i Adal. Några
af kyrkorna hafva sedermera restaurerats.
Axungia, Lat. (af axis, axel, vagn, och ungere,
smörja). Se Ister. — A. benzoata. Se Cerat.
Ayala, Adelardo Lopez de, spansk skald och statsman,
f. 1829 i Andalusien, vann 1851 framgång med det på
vacker vers skrifna skådespelet Un hombre de estado,
som efterföljdes af flere historiska dramer. 1861
beträdde han sitt rätta fält med den moderna
sedekomedien El tanto por ciento, som efter franska
förebilder gisslar den jägtande vinningslystnaden och
skaffade honom ett namn såsom Spaniens förnämsta
dåtida dramatiker. Bland hans senare pjeser
framstå El nuevo don Juan (1863) och Consuelo
(1878). Han diktade äfven goda sonetter. — Medlem
af cortes från 1857, ådrog A. sig landsförvisning
genom sina djerfva tal (1867). Han deltog ifrigt
i revolutionen 1868, men gjorde sedermera front mot
de radikala sträfvandena och förenade sig med Canovas
till återställande af monarkien. Under Alfons XII
var A. en tid kolonialminister och derefter talman
i deputeradekammaren. Död 1879. Hans arbeten, Obras
completas, utgåfvos. 1881–87.
*Ayamonte ligger i prov. Huelva, Andalusien.
*Aylesbury hade 8,674 innev. 1891. Nära staden ligger
Hartwell House med flere slags samlingar; det var
1810–14 Ludvig XVIII:s bostad.
Aymar [ämār], alkemist. Se Saint-Germain.
Aymard [ämār], Edouard Alphonse Antoine, baron,
fransk general, f. 1820, blef officer 1840, tjenade
i Afrika och utmärkte sig för lysande tapperhet på
Krim och i Mejico samt avancerade snabbt, trots sin
i dagen lagda motvilja för Andra kejsaredömet. Vid
utbrottet af 1870 års krig förde han en brigad under
Bazaine, men utnämndes snart till divisionsgeneral
och kämpade med kraft och seghet i slagen vid
Metz. Särskildt försvaret af byn Servigny d. 31
Aug. omnämnes såsom ett lysande exempel på hans
divisions uthållighet. A. vardt fånge vid Metz’
kapitulation, blef 1873 befälhafvare för 16:de
armékåren (Montpellier) och 1878 militärguvernör i
Paris. Död 1880.
Aymores. Se Botokuder och Guaymores.
Ayodhia, stad i Siam. Se Ayuthia.
*Ayr. 1. Grefskap, 2,975 qvkm., hade 226,283
innev. 1891. — 2. Hufvudstaden hade s. å. 25,213
innev.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
