Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ariel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rekonstrueradt sällskap i Athen för främjande af klassiska
studier och for utgräfningar. O. M.
Arkeologiska kommissionen i Finland inrättades 1883
samt har till uppgift att öfvervaka bevarandet
af landets fornlemningar. Kommissionen består
af 7 ledamöter. Af dessa är statsarkeologen
ständig ledamot samt kommissionens verkställande
medlem och sekreterare. De öfriga sex ledamöterna
tillsättas för tre år i sänder sålunda, att Finska
vet. soc. utser två och universitetet, Finska
literatursällskapet, Finska fornminnesföreningen och
Finska historiska samfundet hvar sin ledamot. Valen
stadfästas af kejserliga senaten, som bland
de valde utser ordförande i kommissionen.
A. G. F.
*Arkeologiska kongresser. Den »Internationella
kongressen för förhistorisk antropologi och arkeologi»
har efter 1874 sammanträdt i Budapest 1876, i Lissabon
1880, i Paris 1889 och i Moskva 1892.
Arkiko (enl. d’Abbadie Harqiqaw), stor by i italienska
kolonien Eritrea, vid en vik af Röda hafvet, 12
km. s. om Massaua, med ett litet af egypterna uppfördt
fort och en italiensk besättning. Enligt Rohlfs utgör
innevånareantalet omkr. 1000 pers.
*Arkiv. Arkivväsendet i Sverige. Riksarkivet, som
numera i fråga om planmässigt ordnande af handlingarna
och tillgänglighet torde kunna täfla med hvilket annat
statsarkiv som hälst i Europa, utgör visserligen med
hänsyn till storlek och innehåll Sveriges central-
och hufvudarkiv (se vidare Riksarkivet). Men i öfrigt
är det svenska arkivväsendet icke centraliseradt,
för såvidt någon gemensam ledning af eller inseende
öfver statens öfriga samt kommunernas arkiv
ännu icke kommit till stånd. Bland sådana arkiv
märkas de centrala ämbetsverkens, domstolarnas,
länsstyrelsernas, andra civila och militära
myndigheters i landsorten, domkapitlens, bibliotekens
samt stads- och kyrkoarkiven. Riksdagens arkiv har ej
längre samma betydelse som förut, då de vigtigaste
riksdagshandlingarna tryckas, men Riksbanken och
Riksgäldskontoret hafva tämligen betydande arkiv. Af
de gamla ståndsarkiven består Riddarhusets ännu såsom
sjelfständigt; de ofrälse ståndens hafva öfverlemnats
till Riksarkivet. — I Sverige finnas slutligen ännu
åtskilliga för den historiska forskningen mycket
värdefulla enskilda arkiv.
De upplösta centrala ämbetsverkens arkiv hamna
uti Riksarkivet, men äfven de ännu bestående
hafva tid efter annan dit öfverlåtit delar af sina
samlingar, delvis som deposition; så har under
senare år skett med Kammarkollegium, Statskontoret,
Kommersekollegium. Af de ännu qvarvarande intager
Kammararkivet genom handlingarnas rikhaltighet
och deras betydelse för hela vår inre historia
det ojämförligt främsta rummet, men det har
en mycket otjenlig lokal, som försvårar ett
tidsenligt ordnande. Krigsarkivet och Flottans
arkiv (se d. o.) hafva under senare år blifvit
sammanförda och nyordnade; flottans afdelning
i Karlskrona har dessutom ett eget arkiv. Af de
öfriga torde Kommersekollegii arkiv, som äfven
inbegriper det forna Bergskollegiets, vara det
mest betydande. Derjämte bör nämnas det sedan 1892
nybildade Slottsarkivet (se d. o. Suppl.) i Stockholm.
Domstolarnas arkiv äro numera af två slag:
hof-rätternas och underrätternas. Alla hofrätterna
hafva sina egna arkiv; Jönköpings för detsamma
en egen byggnad. Från Svea hofrätt har i senare
tid en icke obetydlig samling äldre protokoll
och handlingar öfverlemnats till Riksarkivet
(jfr »Medd. fr. Sv. Riksarkivet», XVII,
1893). Lagmansrätterna upplöstes 1849. Genom
k. br. d. 8 Maj 1850 bestämdes, att deras arkiv
skulle förvaras af vissa namngifna landskanslier,
rådstufvurätter samt hofrätten öfver Skåne och
Bleking. Häradsrätternas arkiv hafva i allmänhet varit
både olämpligt förvarade, illa skyddade för våda och
svårtillgängliga; dock har i senare tid flerestädes
en förändring till det bättre inträdt. Från dem
öfverlemnades på grund af k. br. d. 28 Sept. 1869
alla äldre domböcker före 1736 till Riksarkivet, der
de blifvit ordnade och förtecknade. Samlingen är dock
långt ifrån fullständig; äldre domböcker anträffas
såväl i andra offentliga samlingar som i enskild
ego. Bergstingsrätternas arkiv hafva hufvudsakligen
tagits om hand af bergmästarna eller länsstyrelserna;
de i Kommersekollegium förvarade exemplaren af deras
domböcker öfverlemnades 1893 till Riksarkivet. —
Om rådhusarkiven se längre ned.
Länsstyrelsernas arkiv gå i allmänhet tillbaka
till tiden för länsstyrelsens organiserande på
Gustaf II Adolfs tid. De hafva under senare tid
börjat systematiskt ordnas och förtecknas. Så har
t. ex. skett med Upsala och Örebro länsarkiv. Om
kronofogde- och häradsskrifvarearkiven är ej mycket
kändt; innehållet har föga historiskt värde.
Domkapitlens arkiv gå i allmänhet ej längre tillbaka
än till 1600-talets början; kungliga bref af äldre
datum finnas dock i flere. Strengnäs domkapitel
t. ex. har en vacker samling kungabref ända från
Gustaf Vasas tid. Det förnämsta är Upsala domkapitels
arkiv, i senare tid ordnadt och iortecknadt, med
protokoll ända från 1593. Likstäldt med dessa är
Stockholms konsistorii arkiv, hvars äldre protokoll
och handlingar (1595–1799) jämte fältkonsistoriets
handlingar (1702–1814) sedan 1891 äro deponerade
i Riksarkivet.
Både Kungliga biblioteket i Stockholm (se förteckning
på dess svenska brefsamlingar i »K. Bibl:s
Handl.», II, 1879) samt universitetsbiblioteken i
Upsala och Lund ega omfattande och högst dyrbara
handskriftssamlingar, till större delen bildade af
enskilda arkiv eller samlingar, som skänkts eller
inköpts dit. I Kungliga biblioteket har en stor del
af det forna Antiqvitetsarkivets handskrifter hamnat
(dessutom Gjörwellska, Rålambska, Engeströmska
samlingarna m. fl.). Universitetsbiblioteket i
Upsala inrymmer framförallt den stora Gustavianska
brefsamlingen samt den Nordinska handskriftssamlingen
(handskrifna förteckningar på båda finnas äfven i
Riksarkivet), dessutom flere enskilda brefsamlingar
(Rosenhanes, Aschebergs, Sparres, Meijerfeldts,
Flemings, Rosensteins, Gyldenstolpes m. fl., liksom
den stora Palmskiöldska afskriftssamlingen). Lunds
universitetsbibliotek inrymmer bl. a. en stor del af
det forna De la Gardieska arkivet (se d. o., äfven
i Suppl.).
Äfven flere läroverksbibliotek ega mer och mindre
dyrbara arkiv, i allmänhet ordnade och lätt
tillgängliga. Dyrbarast är Linköpings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
