Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetarefrågan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
exempel genom de efter mönstret af Englands »Charity
organisation societies» inrättade föreningar för
välgörenhetens ordnande (se d. o. Suppl.), hvilka
utgå från den grundsatsen att understödet — der det
icke gäller den hjelplösa ålderdomen eller obotliga
sjukdomen — måste afse att så snart som möjligt lyfta
mottagaren upp på sjelfhjelpens fasta mark, der han
icke löper fara att genom välvilligt förmynderskap
förvekligas och kanske äfven i öfrigt demoraliseras.
Till dessa åtgärder från det allmännas sida sluter
sig en rik mångfald privata sträfvanden. Främst bland
dem står det storartade reformarbete, som utföres
genom arbetarnas sjelfhjelp på associationens grund,
Yrkes- eller fackföreningarnas (jfr Trade) närmaste
mål torde kunna sägas vara arbetslönens höjande till
den nivå, som alltefter olika yrkens beskaffenhet
och olika slags arbetares lefnadsvanor och behof
plägar betecknas med uttrycket »en ärlig lön för
ett ärligt dagsverke». Men de hafva äfven till
uppgift att i fråga om andra delar af arbetsaftalet,
såsom arbetstid och arbetssätt, bevaka arbetarens
intresse. För att, i händelse fredlig öfverenskommelse
icke kan träffas, vara i stånd att föra striden
genom arbetsinställelse samla de ofta betydande
»strejkkassor». Jämnsides med sträfvandet att
höja arbetarens inkomster söka yrkesföreningarna
att så vidt möjligt säkerställa honom mot dessa
inkomsters utsinande. Häruti understödjas de af
en mängd arbetareföreningar af olika slag. Till
detta ändamål upprättas hjelpkassor för understöd
vid sjukdom (se Sjukkassor), vid olycksfall,
vid orkeslöshet i följd af hög ålder, vid dödsfall
(s. k. begrafningshjelp), kassor för pensionering af
enkor och barn, för bistånd i händelse af oförvållad
arbetslöshet, m. fl. Äfven har man sökt att bidraga
till reglerandet af tillgång och efterfrågan på
arbetsmarknaden genom platsanskaffningsbyråer
(jfr äfven Arbetarebörs. Suppl.). Samma mål, som
åsyftas genom arbetslönens höjande, kan vinnas
äfven på en annan väg, nämligen genom ökande af
arbetslönens köpkraft medelst sänkande af priset
på de varor, som af arbetaren förbrukas. Detta
är syftet med de s. k. konsumtionsföreningarna (se
Kooperation), hvilka haft en lysande framgång i sin
egentliga hemort England, men särskildt i Sverige
icke vunnit synnerligen stor utsträckning. — En
liknande tanke har äfven föranledt bildandet af
bostadsföreningar, hvilka dock kunna åstadkomma
en förbättring i bostadsförhållandena endast
för jämförelsevis lyckligt lottade arbetare,
hvilka ega en jämn tillgång på lönande arbete
(jfr Arbetarebostäder. Suppl.). — Slutligen hafva
försök gjorts att bilda produktionsföreningar
(se Kooperation), bestående uteslutande af
arbetare. Några bland dessa företags ursprungliga
förespråkare trodde sig i dem hafva funnit den
trollstaf, som skulle »lösa motsatsen mellan
kapital och arbete» och så »skaffa arbetarefrågan ur
verlden». Hittills har dock produktionsföreningarnas
verksamhet, äfven om den pekar i rätt riktning,
icke kunnat ingifva förhoppningar om en genom
dem framkallad nära förestående reform af den
kapitalistiska produktionen. Mera framgångsrikt anses
de s. k. arbetare-aktiebolagen
på några orter hafva verkat för »industriens
demokratisering». De fördelar dessa bolag,
der flertalet aktier innehafves af arbetare,
ur socialekonomisk synpunkt medföra äro dock
uppenbarligen af en helt annan natur än de, som äro
förbundna med produktionsföreningar i egentlig mening.
Till dessa ur arbetarnas eget initiativ framsprungna
åtgärder sluta sig anordningar från arbetsgifvarnas
sida. Vissa bland dessa åtgöranden äro till
oomtvistlig fördel för arbetarna, hvilket icke
utesluter, utan snarare har till sin naturliga följd,
att de lända äfven arbetsgifvaren till fromma. Hit
höra särskildt reformer i fråga om aflöningsssättet
(jfr Arbetslön och Vinstandelssystem); likaledes
inrättandet af läsrum, bibliotek, bad och
gymnastiksalar m. fl. anstalter för arbetarens
intellektuella och religiösa bildning eller hans
kroppsliga och andliga vederqvickelse. Af mera
tvifvelaktigt värde för arbetaren äro deremot sådana,
låt vara till sitt ursprung välmenta, åtgärder,
genom hvilka han faktiskt ställes i ökadt beroende
af arbetsgifvaren. Dit höra de af arbetsgifvaren
understödda »fabrikskassor», sjukkassor och
pensionsinrättningar, der arbetaren går förlustig
frukten af sina inbetalningar, i händelse han lemnar
sin plats. Äfven en i och för sig så förträfflig
sak som tillhandahållandet för moderat pris af
billiga och goda arbetarebostäder har två sidor:
det har visat sig, att arbetarens ställning vid
förefallande stridigheter och med dem förbunden
arbetsinställelse genom denna förmån afgjordt
försvagats, emedan han löper risken att omedelbart
vräkas från sin bostad. Kändt är hurusom vid några
af de stora engelska strejkerna tusentals arbetare
med familj midt i vintern blifvit satta på bar
backe. Synnerligen betecknande äro äfven förhållandena
i den beryktade amerikanska arbetarestaden Pullman,
uppkallad efter sin grundläggare och egare, den
bekante »sofvagnskungen» (se Arbetarebostäder,
sp. 314. Suppl.). I det föregående har likaledes
påpekats hur det s. k. trucksystemet, i många fall
ursprungligen afsedt att tjena arbetarens beqvämlighet
och ekonomiska fördel, så hänsynslöst vändts till ett
vapen mot honom, att lagstiftningen nödgats inskrida
till hans skyddande.
En ofta hörd invändning mot socialekonomiska reformer
inom arbetarefrågans område är att industrien i
det enskilda landet till följd af konkurrensen
med utlandet icke kan bära de med sådana reformer
förenade kostnader eller inskränkningar i fråga
om arbetstid m. m. Såväl från de organiserade
arbetarnas som från staternas sida hafva derför
förslag väckts att i alla händelser den egentliga
s. k. arbetareskyddslagstiftningen skulle genom
särskilda öfverenskommelser erhålla en internationel
karakter (se Arbetareskyddskonferens. Suppl.).
Arbetärefrågan berör, såsom redan är nämndt,
arbetarens ställning ej blott i socialt
och ekonomiskt, utan äfven i politiskt
hänseende. Arbetaren eger ett alldeles särskildt skäl
för sin fordran på fritt och sjelfständigt deltagande
i valet af nationens representanter just deruti
att arbetarefrågan alltmer allmänt erkännes vara
nutidens vigtigaste politiska fråga. Härtill kommer,
att arbetarna, såsom de ekonomiskt svagare, mer än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
