Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apotekare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spanska böcker för Central- och Syd-Amerika,
illustrerade verk (»Picturesque America», »Picturesque
Europe», »Picturesque Palaestina») och två framstående
lexikaliska verk, som främst gjort firmans namn
vida kändt, nämligen encyklopedien »American
cyclopaedia» (16 bd, 1857–63; ny omarbetad och
illustr. uppl. 1873–76), hvars redaktörer voro
G. Ripley och Ch. A. Dana, och som fullständigas
med ett årligt supplement (»Annual cyclopaedia»)
alltsedan 1861, samt »Cyclopaedia of american
biography» (6 bd, 1887–89, med en stor mängd
porträtt).
Applikationssöm. Se Sömnad.
*Applikationstryck. Jfr Tygtryck.
Applikatur (se under Applicera). Jfr Fingersättning.
Appliqué [-kē], Fr., påläggssöm. Se Sömnad och
Textil konst.
Appomattox, grefskap i Virginia, Nord-Amerikas
Förenta stater, inom hvilket floden A. upprinner
och vid hvars court-house (tingshus), 35 km. ö. om
Lynchburg, Lee d. 9 April 1865 sträckte gevär för
Grant — en handling, hvarmed det nord-amerikanska
inbördeskriget slutade.
*Apprehension. Se vidare Kontrektationsteori.
*Approbationsmönstring förekommer icke längre.
*Appulejus. Rörande den af honom behandlade sagan om
Amor och Psyche se Eros.
*Appuna, socken. 1,193 har. 383 innev. (1894).
*Apraxin (Apraksin). Grefve Peter Matvejevitj A.,
född 1659, död d. 29 Maj 1728 (ej 1720), var senator
och president i Justitiekollegiet. — Grefve Feodor
Matvejevitj A., född d. 27 Nov. 1661 (ej 1671),
död d. 10 Nov. 1728, var den förres broder. — Grefve
Stepan Feodorovitj A., född d. 30 Juli 1702, afled
d. 25 Aug. 1760 (ej 1758).
Après la lettre [aprä la lä’ttör], Fr. Se Kopparstick.
Après nous le déluge, Fr. Se Déluge.
*April. Se under Vinternatten.
*A priori, Lat. (egentl. »från den förra delen»)
betecknar i vanligt tal: på förhand, ur blotta
förståndsgrunder.
À prix fixe [pri fix], Fr. Se Table.
Aprosopia (af Grek. nekande a och prosopon,
ansigte). Se Missbildning, sp. 95.
Aprutium, under medeltiden namn på staden Teramo
(se d. o.).
Aptenodytes, zool. Se Pingvinerna.
*Apteta. Jfr Hemiptera 1.
Aptien [apsiä’ng] l. aptien-etagen, geol. Se
Gault och Kritsystemet.
Aptit. Se Appetit.
*Apulien, landskap (compartimento), innefattar de tre
provinserna Bari, Foggia och Lecce, med en sammanlagd
areal af 19,110 qvkm. och en folkmängd (1881) af
1,589,064 pers. (1893 beräknad till 1,816,172).
*Apure, flod i Venezuela. Den efter floden uppkallade
staten A. bildar sedan 1881 en del af staten Bolivar
och Varmas en del af staten Zamora.
Apurimac, en källflod till Ucayali (se d. o.).
Apus, zool., ett slägte tillhörande ordningen
bladfotingarna (Phyllopoda) inom klassen
kräftdjur (Crustacea). Det utmärker sig genom den stora,
mjuka sköld, hvilken betäcker hela kroppen med
undantag af dess bakersta ände. Hufvudet, som
är sammanväxt med denna sköld, är försedt med två
sammansatta ögon och ett oparigt midtöga. Djuret är
försedt med 40–60 benpar; elfte benparet är hos honan
utrustadt med en kapsel, i hvilken äggen upptagas. De
bakre kroppsringarna sakna ben. Hithörande former,
af hvilka några uppnå en betydligare storlek än de
andra bladfotingarna, lefva i sötvattensgölar och
mindre kärr, hvilka uttorka under sommarmånaderna; då
försvinna dessa kräftdjur stundom för flere år för att
efter öfversvämningar eller häftiga regnskurar åter
uppträda i stora massor. Denna företeelse förklaras
derigenom att äggen i den uttorkade dyn kunna under
mycket lång tid bibehålla sin förmåga att utveckla
sig. I Sverige finnas tre arter tillhörande detta
slägte. L–e.
Apyrit (af Grek. nekande a och pyr, eld). 1. En
varietet af turmalin (se d. o.). — 2. En i
Sverige framställd röksvag krutsort, hvilken
liksom flertalet dylika krutsorter består af
bomullskrut (nitrocellulosa), här gelatineradt
med ättikseter. Apyriten framställes i kornform,
i svartglänsande trekantiga prismor af ungefår 1
mm. höjd och med en liksidig triangel af 1,2 mm. höjd
till bas. Rökutvecklingen är ungefår densamma som det
tyska gevärskrutets, och den gifver vid skjutning
en ringa märkbar låga. Apyriten upphettar vapnet
mindre än vanligt svartkrut, är föga känslig för
mekanisk åverkan och ger ingen reaktion för andra
gaser. Dess känslighet för fukt är större än vanligt
svartkruts, men fuktigheten bortgår till största
delen snart nog redan i vanlig rumtemperatur
och helt och hållet vid uppvärmning till +
30° C. Vid i Sverige utförda försök har apyriten
gifvit jämna och stora utgångshastigheter samt
god träffsäkerhet och har ej skadat vapnen. För
att tändas fordrar den antingen en särskild
svartkrutsladdning eller kraftigare tändhattar
och fyrrör än svartkrutet. 1892 fastställdes
apyrit för eldhandvapen i Sverige, men numera
användes den ej. Vid artilleriet deremot nyttjas
sådan, men af annan kornstorlek (»kanonapyrit»).
H. W. W.
*Aqua. Af andra i Sv. farmakopén upptagna vatten
må nämnas: a. acidi carbonici, kolsyradt vatten,
a. amygdalarum amararum, bittermandelvatten,
a. calcis (solutio hydratis calcici), kalkvatten,
a. (l. solutio) chlori, klorvatten, a. destillata,
destilleradt vatten, a. picea, tjärvatten, a. plumbi,
plumbica, saturnina (solutio subacetatis plumbici
diluta), blyvatten, a. sodae (solutio subacetatis
natrici), sodavatten.
Om a. Goulardi se Goulards vatten, om a. ozonisata
se Ozon och om a. hydrargyri l. mercurialis l. nigra
l. phagedaenica se Svartvatten.
Aqua benedicta iuststralis. Lat. Se Vigvatten.
*Aquae. Bland andra bekanta orter, i hvilkas latinska
namn ordet Aquae ingår, må nämnas A. calidae, Vichy,
A. Gratianae l. Sabaudicae, Aix (i Savojen),
A. helveticae, Baden (i Schweiz), A. mortuae,
Aigues mortes, A. pannonicae, Baden (i Österrike),
A. Origines, Orense, A. solis, Bath, A. Tarbellicae
(A. Augustae), Dax.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
