Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amaru ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Bibelforskaren» 1892) sammanställt den invasion, som
brefven omtala, med berättelsen i 1 Krön.-b. 7:
20 ff. O. F. Myrberg framställer den hypotesen att
brefven kunna ställas i samband med berättelsen i
Gen. 14: 1 ff., och att »Chabirimän» är ett annat
uttryck för »de allierade» i betydelsen af konung
Kedor Laomer och hans bundsförvanter. Af den rika
literaturen öfver fyndet må nämnas Budge: »On the
cuneiform tablets from Tell el-A.» (i »Proceedings
of the Society of Biblical archseology»,
1888), Winckler: »Verzeichniss der aus dem
funde von E. A. herrührende thontafeln» (i
»Zeitschrift für ägypt. sprache», 1889), Zimmern: »Die
keilschriftbriefe aus Jerusalem» (i »Zeitschrift für
assyriologie», 1891), »The Tell el-Amarna tablets in
the Brit. Museum» (text till det i London af Bezold
och Budge utgifna planschverket, 1892), Bezold:
»Oriental diplomacy being the transliterated text
of the cuneiform dispatches . . . discovered ät Tell
el-A.» (1893).
Amaru, en ungefär i 6:te–8:de årh. af vår tidräkning
lefvande indisk lyrisk diktare, af hvilkens
skaldestycken finnes i behåll en samling lyriska
strofer med namnet Amaru-çataka, d. v. s. »Amarus
hundratal» (näml. af strofer). Denna samling torde med
afseende på känslans frihet, situationens åskådlighet
i förening med den ytterst konstnärliga poetiska
formella begränsningen af hvarje känslostämning
eller situation höra till det allra förnämsta inom
den indiska så ytterst rika erotiska poesien. Hvarje
strof målar någon bestämd situation bland de rika
möjligheter, som förefinnas eller kunna tänkas
inom området för de erotiska känslornas spel. Text
jämte fransk öfversättning utgafs 1831 af A. L. Apudy
(psevdon. för Chézy) under titel »Anthologie érotique
d’Amarou». Jfr R. Simon: »Das Amaruçataka in
seinen recensionen dargestellt» (1893). Dessutom ingår
»Amaruçataka» till större delen i Böhtlingks samling
»Indische sprüche, Sanskrit und Deutsch». (2:dra
uppl. 1870–73). K. F. J.
Amaru-çataka. Se föreg. art.
Amaryllideae, bot., en till ordningen
Liliiflorae bland monokotyledonerna hörande
växtfamilj. Dess begränsning är hos skilda författare
ganska olika, i det att några underfamiljer,
såsom Hypoarideae, Agaveae, Velosioa, än upptagas
under densamma, än ställas för sig, bildande
öfvergångar till andra större närstående familjer,
såsom Lillaceae och Bromeliaceae. Af de fleste nyare
författare tages dock Amaryllideae i ganska vidsträckt
bemärkelse. Hithörande växter äro vanligen örter med
lök eller rotstock, mera sällan buskar eller träd;
de ega blad af den vanliga monokotyledona typen,
samkönade blommor med öfversittande kronlikt hylle
och vanligen 6 ståndare med inåtvända knappar. Frukten
är en fåfröig kapsel. De 6 à 7 hundra hithörande
arterna finnas i synnerhet i södra Afrika (Kaplandet)
och andra trakter med ett varmt klimat, såsom
Medelhafslanden. I Skandinavien finnes ingen inhemsk,
men några förvildade arter. Bland dessa äro att
nämna snödroppen (Galanthus nivalis) och snöklockan
(Leucojum vernum) samt påsk- och pingstliljorna
(Narcissus Pseudonarcissus och N. poeticus). Derjämte
räknas till denna familj en stor mängd mera allmänt
odlade prydnadsväxter tillhörande slägtena
Alströmeria, Eucharis, Crinum, Vallota,
Polianthes, Clivia, Ayave m. fl.
G. A.
*Amasia ligger vid Jesjil-Irmak (ej Kisjil-Irmak).
Amasig, en europeisk namnform på det berberska
folket I-mosjar (se d. o.).
*Amasirger. Se I-mosjar.
Ama-tembu. Se Kaffrer.
Ama-tojâ, te beredt af Hortensia Thunbergii.
*Amaury-Duval, E. E., afled i Paris 1885.
*Amaxichi. Dess officiella namn är Leukas (Levkas).
Ama-xosa, en stam bland de egentlige kaffrerna. Se
Kaffrer, sp. 3.
*Amazonas. 1. Stat (ej längre provins) i Brasilien,
beräknas hafva en areal af 1,897,020 qvkm. med 80,654
innev. (1888), oberäknadt omkr. 60,000 kringströfvande
indianer. Hufvudstaden heter Manáos (förr kallad
Barra do Rio Negro). — 2. Departement i Peru,
af obekant storlek. Dess hufvudstad, Chachapoyas,
hade 3,366 innev. 1876.
*Amazonfloden. Uppgiften i slutet af sp. 595 att A. har
vid sitt utlopp ett ofantligt deltaland är oegentlig,
ty A. har icke deltabildning, utan aestuarium (se
d. o.).
Ambak-trädet, Herminiem elaphroxylon Guill. et
Perr. (Aedemone mirabilis Kotschy), bot., ett till
nat. fam. Papilionaceae hörande träd i öfre Hvita
Nilens och Victoria Njansas öfversvämningsområde
samt vid flodstränder i Senegambien. Det skjuter
upp sina stammar ofantligt fort 4–5 m. öfver högsta
vattenståndet, men efter vattnets fall dör växten
med undantag af rötterna. Dess lätta, porösa, men
varaktiga ved användes till flottar.
Ambala (Eng. Umballa). 1. Division i Pendjab, Indien,
vid foten af Himalaja, Areal 10,264 qvkm. Omkr. 1,75
mill. innev. — 2. Hufvudstad i nämnda division, vid
jernvägen Delhi-Lahore. 79,294 innev. (1891).
*Amberg, stad i Öfre Pfalz. 19,126 innev. (1890).
Amberley [-börli], viscount of. Se Russel, 4.
*Ambjörnarp. socken. 7,242 har. 733 innev. (1894).
Amblypoda, zool. Se Ungulata.
*Amblyrhynchus, zool., ett ödleslägte tillhörande familjen Iguanidae,
hvilket till sitt lefnadssätt i flere afseenden
väsentligt afviker från alla andra nu lefvande
ödleformer. Den mest karakteristiska arten är
A. cristatus (se fig.). Hufvudet är kort och bredt
med trubbig nos samt med öfversidan beklädd med
mosaikartadt anordnade större och mindre sköldar. Den
kraftiga bålen och den långa stjerten äro på ryggsidan
försedda med en hoptryckt kam. Svansen, som är mot
spetsen starkt hoptryckt från sidorna, är beklädd
med större fyrkantiga fjäll. Benen äro korta och
kraftiga; tårna försedda med små simhudar. Denna
ödla uppnår en totallängd af 85 cm. Hon träffas
uteslutande på Galapagos-öarna och är den enda bland
nutidens ödlor, hvilken lefver i hafvet och hemtar
sin näring ur detta. Hennes rörelser i vattnet äro
snabba och ormlika; den långa och hoptryckta svansen
tjenstgör såsom simredskap. På marken rör hon sig
deremot långsamt och med svårighet. Man har iakttagit
större flockar ute i hafvet på öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
