- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
99-100

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afsöndring ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ansvarig utgifvare blef O. Serrander. Den 1
Dec. s. å. framlades ett nytt program, hvari det
bl. a. heter, att tidningen »skall hafva till uppgift
att verka i den anda och riktning, som utgjorde målet
för dess grundläggares publicistiska verksamhet»,
och vidare, att bladet »skall öppet och ärligt,
men hofsamt och allvarligt verka för hela nationens,
för alla samhällsklassers bästa». Anmälan för 1885
är undertecknad af G. Retzius, hvilken också
fr. o. m. d. 9 Febr. s. å. står upptagen såsom
redaktionsdirektör. Dels genom en vid denna tid
företagen prisnedsättning, dels och i synnerhet
genom det efter tidens fordringar lämpade sätt,
hvarpå redaktionen handhades, såg tidningen snart
prenumeranternas och öfriga afnämares antal betydligt
ökadt och sitt inflytande stärkt. Också tog den med
allt större kraft och ihärdighet del i den tidens
politiska fejder. Särskildt spelade den en framstående
rol under riksdagsmannavalet 1886 samt vid den valstrid,
som framkallades derigenom att konungen, enligt derom af
den Themptanderska ministèren gjord framställning,
d. 5 Mars 1887 upplöste riksdagen och förordnade om nya
val till Andra kammaren. Den Themptanderska ministèren,
med dess liberala program, hade i A. ett godt och
kraftigt stöd. En grundlig behandling egnades åt
grundskattefrågan och många andra ämnen af allmännare
intresse, t. ex. undervisningsfrågor, förbättringar
i hygienen o. s. v.

För att kunna mera odeladt egna sig åt vetenskaplig
verksamhet och undervisning drog sig Retzius d. 30
Nov. 1887 tillbaka från ledningen och efterträddes af
E. Beckman, hvilken i allt hufvudsakligt redigerade
tidningen i samma anda som företrädaren. Tidningen
trädde då i bestämd opposition mot ministèren Bildt,
hvilken, som bekant, var protektionistisk och visade
reaktionära tendenser. Bland ämnen, som under hans
tid med förkärlek behandlades, kunna särskildt nämnas
tullfrågan och nykterhetsfrågan. Beckman afgick d. 4
Dec. 1890. Ifrån den tiden har ledningen omhänderhafts
af H. Sohlman (son af August Sohlman), hvilken
likaledes fasthållit de liberala grundsatserna samt
intagit en af förhållandena framkallad oppositionel
hållning mot regeringen. Under de senaste fyra
åren hafva ofta lagstiftnings-, lagskipnings-,
förvaltnings- och befordringsfrågor afhandlats i
tidningens spalter. — Såsom redaktionssekreterare
och ansvarig utgifvare qvarstod Serrander till
d. 4 April 1885. Han efterträddes af A. Jeurling,
hvilken bibehöll befattningen såsom ansvarig utgifvare
till slutet af Nov. 1887 och var redaktionssekreterare
till d. 23 Juli 1889. Från d. 1 Nov. s. å. har
G. Aldén tjenstgjort såsom redaktionssekreterare
och från 1892 års början tillika som medutgifvare
af veckoupplagan. A. har städse haft till sitt
förfogande en god stab af fasta medarbetare och
i öfrigt har en stor mängd skriftställare, bland
dem flere utmärkta förmågor i Sverige och äfven i
utlandet, framträdt i tidningens spalter. — År 1884
nedsattes tidningens prenumerationspris från 20 till
12 kr. samt lösnummerpriset från 10 till 5 öre, och
från den tiden har dess upplaga — som i början af
1880-talet nedgick till omkr. 4000 ex. — oafbrutet
ökats, i synnerhet efter det att, fr. o. m. 1887,
en särskild, billigare landsortsupplaga började
utgifvas. Prenumerationspriset för sistnämnda upplaga
var under de första åren 9 kr., men har sedan blifvit
nedsatt: 1890 till 7,50 kr. och 1891 till 6 kr. —
Aftonbladets hela dagliga upplaga uppgick i slutet
af 1894 till 15,000 à 17,000 exemplar.

Sedan 1892 års början utgifves af denna tidning
en särskildt för »småfolket» i landsorterna
afsedd, illustrerad veckoupplaga, hvilken genom
innehållsrikedom och billigt pris — 1 kr. 20 öre pr
år, postarvodet inberäknadt — inom kort blef Sveriges
mest spridda tidning. Vid 1894 års slut uppgick dess
postupplaga till öfver 58,000 exemplar.

Formatet var 1894 i den dagliga hufvudupplagan
stort 8-spaltigt, med 4 sidor eller flere, och i
den dagliga landsortsupplagan 5- eller 6-spaltigt,
med (omvexlande) 4 och 8 sidor, samt i veckoupplagan
8-spaltigt, med minst 4 sidor.

Annonspriset utgjorde vid 1894 års slut: i
hufvudupplagan 12 1/2 à 16 öre, båda dagliga
upplagorna 16 à 20 öre, veckoupplagan 50 öre,
samtliga upplagorna 65 à 70 öre pr rad.

Aftonbladet erhöll år 1889 sin första rotationspress,
och år 1893 inköptes för dess räkning ytterligare
en sådan. Tidningen har sedan slutet af 1870-talet
eget accidenstryckeri med tre pressar samt fick
1893 atelier för etsning af klichéer äfvensom
stereotypgjuteri. Genom styrelsens (särskildt
prof. G. Retzius’) försorg uppfördes åren 1886–88
för tidningens räkning en tids- och ändamålsenlig
byggnad vid Klara Vestra Kyrkogata (n:o 7),
dit på hösten sistnämnda år såväl redaktionen
som tryckeriet flyttades från Munkbrogatan 8.
–r.

Aftonbön. Se Morgonbön. Suppl.

Aftonit, miner. Se Fahlerz.

Aftonposten, en tidning. Se Dalman, V. F. A.

*Aftonrodnad. Jfr äfven Anticrepusculum.

*Aftonskolor. Se Tekniska läroverk.

*Aftonstjerna. Jfr Hesperos.

*Aftonstjernor, bot. Se Ornithogalum.

*Aftonsång. Jfr Vesper.

Afträdessyn. Se Byggnadsskyldighet, Husesyn.

Aftös (Fr. aphtheux), som härrör af aphthae (se
Munsjukdomar).

Afverkning. Se Skogslagstiftning.

*Afvexlande, bot. Se vidare Bladställning.

Afvikningsvinkel, artill., kallas vid ett eldvapen
den vinkel, som bildas mellan projektilens
utgångsriktning vid skottlossningen och den
riktning kärnliniens förlängning hade omedelbart
före skottlossningen. Vid skjutning med refflade
pjeser ligger denna vinkel i allmänhet åt ett visst
håll i förhållande till kärnliniens förlängning,
vid högerrefflade artilleripjeser samt vid korta
handeldvapen (revolvrar, karbiner) öfver och
något till höger om nämnda linies förlängning,
men vid långa handeldvapen (gevär) vanligtvis under
densamma. Vinkelns storlek är vexlande; stundom uppgår
den till 10 à 15 minuter i lodled och 3 à 5 minuter
i vågled.
H. W. W.

*Afvittra. 1. Jur. Enligt lag af d. 8
Mars 1889 dömes den prest, som vigt, såsom i allmän
strafflag om brott af ämbetsmän är stadgadt. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free