Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma / 1447-1448 (1890) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutmunsnäcka ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lägga icke ägg» och »hvalarna äro däggdjur»
– kan man endast sluta till att »hvalarna lägga
icke ägg»; och ur premisserna: »alla däggdjur
föda lefvande ungar» och »några vattendjur,
näml. hvalarna, äro däggdjur» – kan man endast sluta
till att »några, ej alla, vattendjur, föda lefvande
ungar»). – Slutledningar kunna indelas: 1:o med
afseende på termernas antal, uti enkla slutledningar,
med endast en medelterm, och sammansatta, med
flere i inbördes successivt förhållande stående
medeltermer; 2:o med afseende på öfversatsens
relation uti kategoriska, hypotetiska och disjunktiva
slutledningar; 3:o med afseende på medeltermens
ställning i premisserna uti olika figurer; 4:o
med afseende på premissernas qvalitet och qvantitet i
olika modi eller slutsätt. Den enkla kategoriska
slutledningen har till öfversats ett kategoriskt
omdöme (se Figur och Kategorisk).
– Hypotetisk slutledning är en slutledning, hvars
öfversats är ett hypotetiskt omdöme (se Hypotetisk).
– Disjunktiv slutledning är en sådan slutledning,
hvars öfversats är ett disjunktivt omdöme (se
Disjunktiv). – De sammansatta slutledningarna l.
polysyllogismerna l. slutledningskedjorna lyda i
allmänhet samma regler som de enkla. Särskildt bör
vid dem iakttagas, att kontinuitet på alla punkter
finnes mellan de olika premisserna, och att blott
en premiss får vara negativ och likaledes blott en
partikulär (se Polysyllogism). – Man behöfver ej i
en slutledning uttrycka i ord hvarje enskild
led, utan kan alltför väl lemna något underförstådt
eller blott antydt. Så uppkomma hvad man kallar
sammandragna l. kryptiska slutledningar (i motsats
till utförda), och äro dessa de vanligaste. Enkla
sådana slutledningar kallas enthymem (se d. o.).
Sammansatta sammandragna slutledningar äro af två
slag: epicherem (se d. o.) och sorit (se d. o.). –
Läran om slutledningar tillhör logiken (se d. o.).
S-e.

Slutmunsnäcka, Clausilia, zool., slägte, tillhörande
fam. Helicidae, ordn. lungsnäckor (Pulmanata),

kl. bukfotingar (Gastropoda). Skalet är spolformigt
och i olikhet med de flesta snäckor venstervridet
med utdragen spetsig spira. Munöppningen är försedd
med flere bladlika utskott. Sitt namn har slägtet
erhållit af den tunna kalkskifva (A), med hvilken
munöppningen tillslutes. Dithörande arter, af hvilka
omkr. ett dussin tillhöra vår fauna, äro växtätare
och förekomma förnämligast i bergiga trakter, ofta
i mängd på samma ställe. L-e.

Slutpåstående, jur., kallas den slutliga
sammanfattning af sina påståenden och yrkanden, som af
parterna i ett mål göres, innan målet öfverlemnas till
dom. Detta öfverlemnande till dom sker dock vanligen
icke under så bindande form, att domstolen icke kan
derefter medgifva t. o. m. att nya bevis få framföras,
om de blifvit funna efter öfverlemnandet till dom,
men innan den fälles. H. S-n.

Slutrim. Se Rim.

Slutsats, log. Se Slutledning.

Slutvärn, befästn. Se Fästning, sp. 628.

Sluzk, stad i ryska guvernementet Minsk, i en
sumpig trakt vid Pripets biflod Slutsj. Omkr. 19,000
innev. (1883). Handel med säd, trä och hampa. Staden
omnämnes redan i 12:te årh.

Slågarp (Slågerup). 1. Lilla S., socken i
Malmöhus län, Skytts härad. Areal 1,719 har. 907
innev. (1889). Annex till Stora Slågarp. – 2. Stora
S., socken i Malmöhus län, Skytts härad. Areal
648 har. 312 innev. (1889). St. S. bildar med Lilla
Slågarp ett regalt pastorat af 2:dra kl., Lunds stift,
Skytts kontrakt.

Slågerup. Se Slågarp.

Slån, Prunus spinosa L., bot., farmak., är en buske
af 1–2 m. höjd, hörande till nat. fam. Drupaceae L.,
kl. Icosandria L. De hvita, tämligen tätt sittande
blommorna slå ut straxt före de smalt omvändt
äggrunda, fint hvassågade bladens utveckling å de
tornspetsade grenarna. Stenfrukterna, »slånbär»,
äro nästan klotrunda, gråblå, med ett kärft
smakande fruktkött. Slånbusken förekommer allmänt
å torra backar och betesmarker i södra och mellersta
Sverige. Af denna buske hafva rot, bark, blommor och
frukt varit mycket använda såsom ett sammandragande
medel. O. T. S.

Slåsskämpe, bot. Se Plantago.

Slåtterblomma. Se Parnassia.

Slåttermaskiner. Se Skörde- och slåttermaskiner.

Slå under segel (på handelsfartyg äfven bända segel,
af Eng. bend), sjöv., medelst benslar och garn (l.
knyttels) fästa seglen till deras resp. master, rår,
gafflar, sprin, stag o. d. De tyngre seglen upphissas
till resp. rundhult och slås under till väders, de
mindre deremot i däck. Att losstaga seglen från deras
platser kallas att slå ifrån l. frånslå seglen.
R. N.

Släcka, sjöv., släppa efter obetydligt på ett tåg
eller en ketting, utan att dervid kasta loss från
beläggningsföremålet. Jfr Fira. R. N.

Släde, skeppsb. Se Aflöpning.

Slädene, socken i Skaraborgs län, Kållands
härad. Areal 1,028 har. 338 innev. (1889). Annex till
Levene, Skara stift, Barne kontrakt.

Slägt, jur., sammanfattningen af alla de personer,
som genom härstamning äro förbundna med hvarandra. Jfr
Skyldskap och Ätt.

Slägte (Lat. genus), zool. och bot., kallas inom
naturalhistorien sammanfattningen af de arter, som
i vissa väsentliga karakterer öfverensstämma med
hvarandra. Jfr Art och Klass.

Slägtkrönika. Se Krönika.

Slägtskap. Se Skyldskap och Andlig slägtskap.

Slägtskapsafvel l. Slägtskapsparning, husdjurssk. Se
Inafvel.

Slägtvapen, herald. Se Vapen.

Sländor, zool., det svenska namnet på Neuroptera
(se d. o.). Det till sländorna hörande slägtet Agrion,
flicksländor, utmärker sig genom sina skaftade,
under hvilan uppåtslagna vingar utan vingflik, sitt
korta, breda hufvud och de ofta metallglänsande
färgerna. Benen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>