Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppsbåt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ändar. Sådana fornlemningar förekomma i flere svenska
landskap. En af de vackraste är den vid Blomsholm
nära Strömstad belägna.
Skeppsta, bruks- och landtegendom i Gåsinge socken,
Daga härad, Södermanlands län, vid Skeppsta-ån,
består af 17 3/4 mtl och uppskattas med ett numera
nedlagdt stångjernsbruk, qvarn och sågar till 299,500
kr. (1889). Bruket anlades under 1500-talet af Paul
Rännare, öfverläts 1635 på enkedrottning Maria
Eleonora och köptes i slutet af förra århundradet
af kommerserådet Wahrendorff. Godset eges f. n. af
frih. O. Dickson.
Skeppsumgälder l. sjöfartsumgälder, sjöv., allmänna
afgifter, som för fartyg skola erläggas vid dess
användning i sjöfart: lastpenningar, lots-, fyr-,
bak- och broafgifter, afgifter till handels- och
sjöfartsfonden m. m.
Skeppsvarfsflugan. Se Lymexylon navale.
Skeppsvist, sjöv. Det under medeltiden i skeppslag
indelade landet hade skyldighet att, utom skepp,
äfven lemna folk till deras bemannande. Till
folkets underhåll skulle ock utgöras matvaror,
hvilken utskyld kallades skeppsvist och utgick i
början endast i krigstid. I Upland blef den ständig
skatt, såsom straff för deltagandet i upproret år
1247, och äfven i de öfriga landskapen öfvergick den
småningom under senare delen af medeltiden till att
blifva ständig. I Gustaf I:s jordeböcker förekommer
denna skatt under benämningen »skeppstaskatt».
L. H.
Skeppsås, socken i Östergötlands län, Bobergs
härad. Areal 1,377 har. 452 innev. (1889). S. bildar
med Elfvestad ett konsistorielt pastorat af 2:dra
kl., Linköpings stift, Gullbergs och Bobergs
kontrakt.
Skepptuna, socken i Stockholms län, Seminghundra
härad. Areal 3,866 har. 901 innev. (1889). S. bildar
med Lunda ett regalt pastorat af 2:dra kl., Upsala
stift, Seminghundra kontrakt.
Skeppund, tecknadt [skeppund] (Fornsv. skippund,
T. schiffspfund, Med. Lat. navale talentum), en i
Skandinavien, norra Tyskland och Östersjöprovinserna
från senare medeltiden bruklig, i Sverige 1855 aflyst
vigt, vanligen indelad i 20 lispund (= 170 kg.). Enligt
olika på 1600-talet i Sverige utfärdade bestämmelser
skulle 1 skeppund viktualievigt vara = 20 lispund =
400 skålpund (= 500 marker jern- och kopparvigt);
1 skeppund jern- och kopparvigt = 20 lispund = 400
marker (= 320 skålpund viktualievigt); 1 skeppund
tackjernsvigt = 26 lispund. Bergslagsstäderna fingo
räkna vissa öfvervigts- l. slitningsmarker, så att
1 skeppund jern gällde i bergs- och hammarvigt = 22
lispund (»markpund»), i uppstadsvigt = 21 markpund
och 1 skeppund råkoppar = 22 markpund. Jfr Mark
och Markpund.
Skepsis, Grek., tvifvel på kunskaps möjlighet. Se
Skepticism.
Skepthammar. Se Skefthammar.
Skepticism (af Grek. skeptikos, en som tviflar),
den åsigt, som nekar kunskaps möjlighet. Motsatsen
är dogmatism (se d. o.).
Skepticismen kan vara mer eller mindre radikal. Antingen
kan den neka all kunskaps möjlighet, anseende alla
menniskans förnimmelser vara, rent subjektiva; eller
ock kan den erkänna erfarenhetskunskapens möjlighet
med faktisk visshet, men neka vetande och vetenskap,
d. v. s. nödvändig kunskap; eller ock slutligen kan
den erkänna de empiriska vetenskapernas möjlighet,
men förneka möjligheten af filosofi såsom vetenskap om
något öfversinligt. Skepticismen utgör resultatet
af misslyckade försök till positivt vetande och
bör derför skiljas från det tvifvel på de gifna
åsigterna. hvarmed hvarje kritisk spekulation
börjar. Dess historiska plats är enligt regeln i
slutet af filosofiens perioder, då man upptäckt nya
fakta i erfarenheten, men fåfängt söker förklara
dem ur de gamla principerna. Åtminstone alla
hufvudperioderna i filosofiens historia sluta
derför i mer eller mindre afgjord skepticism. –
Skepticismens ryktbaraste anhängare hafva varit:
solisterna, Pyrrhon. och hans skola samt Nya akademien
i den gamla tiden; Montaigne, Charron, Sanchez,
de la Mothe le Vayer, Sorbière, Simon Foucher,
Daniel Huet, Glanvill, Bayle och Hume i den nyare
tiden. Moderat skepticism hyllas ock af Kant samt i
våra dagar af Spencer äfvensom af representanterna
för agnosticismen och positivismen, hvilka alla anse
menniskans vetande blott kunna sträcka sig till denna
sinliga verlden, ej till det absoluta, öfversinliga. –
Skeptiker, tviflare. Adj. Skeptisk. S-e.
Skerf. Se Skärf.
Skerike, socken i Vestmanlands län, Norrbo
härad. Areal 2,218 har. 456 innev. (1889). S. utgör
ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Vesterås
stift, Domprosteriet.
Skerpentin, ett slags skjutgevär,
som på 1400- och 1500-talen användes i
Sverige, synnerligast på krigsskeppen.
R. N.
Ske ut, sjöv., upphöra med arbetet för vakten l. för
dagen. R. N.
Skevikarna, ett litet samfund af religiösa
separatister, hvilket uppkom i Sverige i 18:de
årh. Dess stiftare voro kornetten Jakob Eriksson
i Kelviå socken nära Gamla Karleby (Finland) och
hans broder sergeanten Erik Eriksson. På grund af
sin separatism dömdes de till landsflykt och måste
lemna riket 1734. Ett antal likatänkande sällade sig
till dem, och vid ankomsten till Köpenhamn stodo
de i spetsen för ett sällskap af 61 personer. De
jagades från ort till ort och kunde ingenstädes finna
någon varaktig fristad. Efter 11 års kringirrande
i Danmark, Holland och Tyskland återkommo de till
Sverige 1745.
Sällskapet, som kort efter sin utvandring räknat
90 medlemmar, hade nu, till följd af vidrigheter,
smält ihop till 26, bland hvilka flere danskar och
tyskar. År 1746 inköpte en handlande i Linköping,
Anders Almqvist, åt detsamma gården Skevik på
Värmdön, hvaraf sällskapet sedan fick sitt namn. Der
lefde skevikarna likasom i ett kloster, under en
föreståndare, som ledde deras angelägenheter, och med
samfundsregler, som alla måste noggrant följa. Deras
lära var väsentligen lånad från mystikern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
