Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarandra eller mot något hårdt föremål, hvarföre
man på sådana ställen pålägger en klädsel af
gammal segelduk, garn, mattor e. d. Jfr Slabba.
R. N.
Skamlingsbacke, en 110 m. hög backe, s. om
Koldingfjord, 1 km. från Kolding, i den del
af Sönderjylland, som vid Slesvigs afträdande
införlifvades med Nörrejylland. På S. hölls 1843–47
hvarje år vid sommartiden en stor folkfest, der
de danske nordslesvigarna samlades tillika med
landsmän från konungariket (i allt 7–10 tusen) för
att stärka sina nationella förhoppningar och sina
minnen. 1863 restes derstädes en granitpelare, 15
m. hög, med namn på aderton slesvigska patrioter;
den sprängdes i Mars 1864 af preussarna, men
restes åter 1866. År 1884 restes der af danska
och svenska folkhögskolemän en minnessten öfver
N. F. S. Grundtvig. E. Ebg.
Skammonium, farmak., den intorkade mjölksaften ur den
tjocka, mångåriga roten af Convolvulus Scammonia
L., en i Mindre Asien, på grekiska öarna, Krim och i
öfriga kustland vid Svarta hafvet växande, slingrande
ört med pillika blad och gulhvita blommor. Roten
afskäres upptill i sned riktning. Den utflytande
mjölksaften uppsamlas vanligen i sina mussleskal
och sammanknådas, innan den fullständigt stelnat,
i större eller mindre klumpar. Ofta förfalskas
denna drog genom inblandning af jord, krita, gips
m. m. Oförfalskad »jungfru-skammonium» innehåller
ända till 98 proc. skammoniumharts eller jalapin, den
hos oss officinella resina Scammonii. Men den vanliga
handelsvaran håller ofta blott 30 proc. harts. Den
består merendels af kantiga, oregelbundna stycken,
som å den något pulverströdda ytan hafva ett mörkare
eller ljusare gråaktigt utseende samt i brottet
visa en hornliknande färg, dragande åt grönbrunt,
om varan är god, eller ock svartaktig färg, med små
bitar eller korn af krita eller dylikt synliga å
brottytan, om varan är sämre. Svenska farmakopén
använder icke råvaran för dess ojämna beskaffenhets
skull, utan endast det ur denna utdragna hartset,
som verkar starkt afförande redan i tämligen liten
dosis. Scammonium smyrnaeum är en ej officinel
handelssort, som kommer i kakor af svart färg
och lär bestå af örtståndets intorkade saft.
O. T. S.
Skampåle, pelare af trä eller sten, vid hvilken man
fordom till offentlig beskådning eller prygling
plägade utställa vissa förbrytare. Brottslingens
lif kunde i dylika fall stundom löpa fara, om den
kringstående folkhopen anföll honom med stenar m. m. I
nu gällande svenska strafflag äro alla skamstraff
aflysta.
Skanda, Ind. mytol. Se Karttikeja.
Skandal (af Grek. skandalon, ställhake, giller,
snara), anstötlighet, som väcker uppseende. –
Skandalisera, väcka anstöt, så att det gör
uppseende. – Skandalös, som väcker anstöt och
uppseende på samma gång.
Skandera (Lat. scandere, egentl. klifva), uppläsa
verser med iakttagande af versfötternas qvantitet.
Skanderbeg [-bä’j], albanesisk nationalhjelte. Se
Kastriota.
Skanderborg, stad i Nörrejylland, Skanderborg amt,
vid Skanderborg sjö. 2,353 innev. (1890). S. är
beläget vid den östjylländska banan, som derifrån
har en sidobana till Silkeborg. Det är bygdt
omkring ett gammalt slott från 12:te årh. Norr om
staden ligger byn Skanderup, hvarefter slottet blef
uppkalladt. S. fick stadsrättigheter 1583, men
har aldrig haft annan kyrka än slottskapellet. Det
belägrades 1340 (1342), hvarvid Niels Ebbessön
stupade. Kristian IV uppehöll sig i sin ungdom mycket
der. 1767 blef slottet nedrifvet, med undantag af
kapellet. Sedan blef höjden, hvarpå det låg, omdanad
till en trädgård, och 1845 restes der ett minnesmärke
öfver Fredrik VI – Skanderborg amt, hvilket sedan
1867 haft amtman tillsammans med Aarhus amt, men eget
amtsråd, omfattar städerna Horsens och Skanderborg
samt Silkeborg och 6 härad. 59,600 innev. (1890).
E. Ebg.
Skanderun, stad i Syrien. Se Alexandrette.
Skandia, tidskrift. Se Svenska literaturföreningen.
Skandinavien (Lat. Scandinavia) är ett redan af
romerska skriftställare användt namn på Sverige och
Norge eller delar deraf. Plinius d. ä., död 79 e. Kr.,
omnämner vid ett tillfälle Scandinavia som en stor
ö ej långt från Germania och uppräknar vid ett annat
tillfälle, efter britiska hörsägner, öarna Scandia,
Nerigon (Norge) och Tule (norra Norge). Scandia
och Scandinavia äro troligen olika former af samma
namn, hvilket urspr. betecknade halföns sydligaste
del och återfinnes i det nuv. Skåne. Ptolemaios
(i 2:dra årh.) berättar om fyra skandiska öar,
och hos Jordanes (i 6:te årh.) nämnes en stor ö
Scandia. Numera betecknar Skandinavien Sverige
och Norge (Skandinaviska halfön), stundom äfven
Danmark. Någon politisk betydelse har detta namn icke
egt. Jfr Skandinavism.
Skandinaviska språk. Se Nordiska språk.
Skandinavisk-etnografiska samlingen. Se Nordiska
museet.
Skandinavism är benämningen på den känsla af
stamförvantskap mellan de skandinaviska folken,
hvilken kring midten af 19:de årh. så starkt
genomträngde dessa, att den i väsentlig mån
påverkade Danmarks, Sveriges och Norges politik,
såväl i förhållande till hvarandra som till
det öfriga Europa. Det nyvaknade studiet af den
fornnordiska häfden och literaturen röjde först inom
universitetskretsarna väg för ett nytt betraktelsesätt
i afseende på de i skilda politiska läger uppfostrade
folkens verkliga intressen; det påvisades, att
stamfrändskapens kraf stundom midt under strider
mellan folken gifvit sig luft, t. ex. 1506 i det
svenska riksrådets bref till det danska: »Tänker på,
att vi are alle af ett tungomål och i det närmaste
alle samman befryndade till kött och blod, så
att oss borde skifta godt oss emellan och ej veta
inbördes hvarandras skada och förderf, med mord,
slag och brand, som nu och förr, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
