Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sinusbussol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synes tidigt hafva varit i besittning af ett
stort bibliotek. 1473 öfversändes från Vadstena
berättelserna om Katarinas, Birgittas dotters,
underverk med begäran om penningehjelp för
genomdrifvande af hennes kanonisation. Man önskade
dock först få närmare redogörelser för att så mycket
bättre kunna uppväcka folkets vördnad. Målarekonsten
stod högre i Sion än i Vadstena, hvarför den
ock derstädes af Vadstena-munkar någon gång
inhemtades. Klostrets upphäfvande står tillsammans med
»nunnans af Kent», Elisabeth Bartons, öde (se Barton,
Elisabeth). Hon, som ådragit sig Henrik VIII:s vrede,
då hon ville hindra hans förmälning med Anna Boleyn,
hade förvärfvat sig rykte som sierska under inflytande
af hel. Birgittas uppenbarelser och synes hafva vunnit
skydd af klostret i Sion. Konungen lät derför utrymma
klostret och bemäktigade sig dess byggnader. 1541
användes detta kloster till Katarina Howards
fängelse. C. S-e.
Sioux, indianstam. Se Dakota.
Sipahi (Eng. seapoy l. sepoy, pl. seapoys),
benämning på de af infödingar bestående trupperna
i den britisk-indiska armén. Dessa trupper, hvilka
omorganiserades efter upproret 1857, bestodo 1888 af
200 man vicekonungens beridna lifvakt, 113,977 man
infanteri, 23,385 man kavalleri o. s. v.
Siphonia elastica Pers. (Iatropha L.), bot.
farmak., ett till nat. fam. Euphorbiaceae Juss.,
kl. Monoecia L., hörande träd af 16–20 m. höjd,
och med en stamdiameter af 0,80 m. I toppen af
grenarna finnas tättsittaride blad, hvilka äro
långskaftade och sammansatta af ovala, aflånga,
spetsiga, helbräddade småblad. Blommorna
hafva enkelt 5-deladt hylle. Fruktämnet är
6-sidigt med 3 rum. Fröna hafva ett i svart och
rödbrunt marmoreradt skal och hvit, oljig, ätbar
kärna. Genom intorkning af den ymniga mjölksaften,
som efter inskärningar utflyter ur stammen,
beredes det ytterst vigtiga ämne, som vi kalla
gummi elasticum eller kautsjuk (se d. o.).
O. T. S.
Siphoniata, zool. Se Musslor.
Siphonophora, zool. Se Rörmaneter.
Sipontum. Se Manfredonia.
Sippa, bot. Se Anemone.
Sir [sörr], Eng. (Lat. senior, äldre herre,
Fr. sieur och sire), titel för baronet och knight
(framför dopnamnet); allmänt tilltalsord.
Siracusa. 1. Provins på Sicilien, gränsar i
ö. och s. till Medelhafvet, i v. till provinserna
Caltanisetta och Catania samt i n. till Catania. Areal
3,697 qvkm. 340,372 innev. (1881). – 2. Stad i nämnda
provins. Se Syracusae.
Sirang. Se Ceram.
Sirap l. syrup (af Arab. sjerbet, dryck, sockersaft),
en tjockflytande, koncentrerad sockerlösning,
hvilken erhålles såsom biprodukt vid framställning
och rening af socker. Den från sockerrör härstammande
sirapen innehåller rörsocker, dextros och levulos samt
användes vid matlagning, hvartill hvitbetssirap, som
innehåller mycket salter och illasmakande ämnen, icke
kan brukas. Stärkelsesirap erhålles genom
inverkan af maltinfusion på stärkelseklister
samt innehåller maltos och dextrin. Den användes
stundom som tillsats till vört vid ölbryggning.
P. T. C.
Siraudin [sirådä’ng], Paul S. de Saucy, fransk
dramaturg, född 1813 i Paris, började redan vid tjugo
års ålder arbeta för teatern och lär vid sin död hafva
skrifvit eller deltagit i författandet af omkr. 150
teaterstycken. Hans förnämsta medarbetare voro A. de
Leuven (Ribbing), Marc Michel, Clairville, Delacour
och Thiboust. År 1860 öppnade S. ett mycket fint
konditori i Paris (hvarför han på skämt blef kallad
Siropdin), men fortfor icke dess mindre att skrifva
för teatern och måste snart öfverlemna konditoriet åt
annan person. Han dog 1883. Bland de stycken, som bära
hans namn, hafva åtskilliga blifvit uppförda på smärre
svenska teatrar, i öfversättning eller bearbetning
af Fr. Hedberg, F. N. Berg, J. Jolin. E. Wallmark
eller andra. t. ex. Le voyage de M. M. Dunanan père
et fils (»Herrar Dunanans resa», 1862), La cour de
Biberack (»Hofvet i Biberack», 1847), Les femmes
qui pleurent (»När fruntimren gråta», 1859; »Nyckeln
till kassakistan», 1860), Les trois-polka (»Polkan»,
1845) och Trois amours de pompiers (»Tre förälskade
poliskonstaplar», 1858).
Sirdar, oriktigt för Serdar (se d. o.).
Sir-Darja. 1. (Syr-Darja, Arab. Sihun, de
gamles Jaxartes). Flod i Turkistan, upprinner
i Tiansjans alpland på södra sidan af Terskei
Alatau, 3,500 m. öfver hafvet. Efter att hafva
upptagit några bergströmmar rinner floden, i
sitt öfre lopp kallad Tarugai, åt v. s. v. genom
en långsträckt skogsdal, nedkommer under namn af
Naryn på slättlandet, förenar sig med Kara-Darja och
kallas derefter Sir-Darja. S. genomflyter sedermera
Fergana-området, hvars innevånare genom ett nät af
kanaler tillgodogöra sig flodens vatten, passerar
städerna Namangan, Kokand och Kodjent, inträder i
Sir-Darja-området och upptager Angren, Tjirtjik och
Keles, hvarefter den har en bredd af 750 m. och ett
djup af ända till 11 m., ett vattenstånd, hvilket
under snösmältningen stiger till 13–14 m. Delad i
trenne grunda armar, faller den ut i Aralsjön nära
det af ryssarna anlagda Fort Aralsk. Floden, hvars
hela längd är 2,072 km. och hvars flodområde utgöres
af 314,000 qvkm., är segelbar under en del af sitt
nedre lopp och af stor vigt för de kringliggande
landens odling. Liksom sin tvillingflod Amu-Darja
har den ofta ändrat sin bädd. Upprepade försök
hafva gjorts att återföra den i dess gamla bana för
att å nyo kultivera förtorkade landsträckor. Sålunda
hafva ryssarna nyligen vid Fort Perovsk sökt införa
S. i Jeni-Darjas torra flodbädd för att dymedelst
bevattna den fordom fruktbara öcknen Kizil-kum. –
2. Rysk-asiatisk provins i Turkistan, på ömse sidor af
nämnda flod, gränsar i n. till Turgai och Akmolinsk,
i ö. till Semirjetjensk och Fergana, i s. till
Serafsjan och Bokhara samt i v. till Aralsjön. Areal
429,930,7 qvkm. 1,214,300 innev. (1887).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
